Mät överarmen innan du beställer, det tar tio sekunder
Lägg ett måttband runt mitten av överarmen, ungefär halvvägs mellan armhålan
och armbågen, med armen hängande avslappnad. Talet du får är det enda du
behöver för att sålla bort halva utbudet.
De flesta vuxna ligger mellan 25 och 35 centimeter, och nästan alla mätare
täcker 22 till 42. Ligger du inom det spannet kan du välja fritt på allt annat.
Ligger du utanför blir urvalet litet fort. Microlife BP A2 Basic (668 kr)
är prövad ända upp till 52 centimeter och den enda i jämförelsen som är prövad
över 42. Åt andra hållet är Omron M2+ prövad ner till 17 centimeter, vilket är
den arm en äldre person som gått ner i vikt ofta har.
Manschetten ska sluta två till tre centimeter ovanför armvecket och sitta
direkt mot huden, utan ärm under. När den sitter rätt ska ett finger få plats
mellan tyget och armen.
Praktisk följd: en manschett som sitter för löst ger ett för högt värde och
en som sitter för hårt ett för lågt, och apparaten säger inget om det. Fel
storlek är den vanligaste orsaken till att en hemmamätning inte stämmer.
Talet i specen är apparatens, inte manschettens
En butik som skriver 17–42 cm om en mätare beskriver ofta vad apparaten klarar
med rätt manschett påsatt, inte vad som ligger i kartongen.
Omron M4 Connect AF (933 kr) och de andra i Omrons AFib-serie levereras
med en manschett på 22 till 42 centimeter, och där stämmer talen överens. Men
Omron M2 Basic säljs på samma spann och har en manschett i lådan som slutar vid
32. De två andra storlekarna kostar extra.
Braun ExactFit 3 (BUA6150) (486 kr) gör tvärtom och lägger två manschetter i
lådan, en för smalare och en för kraftigare armar. Det är den enklaste lösningen
när två personer med olika armar ska dela på en mätare.
Två av mätarna har manschetten inbyggd i apparaten: Omron Evolv (HEM-7600T-E) (2 079 kr)
och Withings BPM Connect. Passar den inte finns ingenting att köpa till.
Praktisk följd: läs vad som ingår, inte vad apparaten klarar. Och kontrollera
om tillverkaren över huvud taget säljer en annan storlek. Beurer gör det inte.
Vad klinisk validering betyder, och vad det inte betyder
En blodtrycksmätare är en medicinteknisk produkt. Att den får säljas i EU säger
att den är säker att använda, inte att den visar rätt.
Noggrannheten prövas i stället i en klinisk studie där apparaten mäts mot en
referensmetod på ett stort antal personer, enligt ett protokoll som heter
ISO 81060-2 eller något av dess föregångare. Resultaten publiceras och granskas,
och två oberoende register listar vilka modeller som klarat sig: STRIDE BP, som
drivs av tre internationella hypertoniförbund, och British and Irish
Hypertension Society.
Vårdhandboken, som är svensk sjukvårds eget kunskapsstöd, skriver att mätaren
ska vara validerad och hänvisar läsaren till STRIDE BP.
Det som inte står i registren: hur displayen är att läsa, hur manschetten
känns, hur länge apparaten håller eller om appen är bra. Registret bedömer
noggrannhet och ingenting annat.
Praktisk följd: en modell som inte finns i något register är oprövad, inte
underkänd. Den kan mäta alldeles utmärkt. Du kan bara inte veta det, och du kan
inte kontrollera det själv hemma.
Märket räcker inte, det är modellen som prövas
Beurer säljer över tjugo blodtrycksmätare i Sverige. Fem av dem finns i STRIDE
BP.
Det betyder att en Beurer i butikshyllan sannolikt inte är en av de fem, trots
att märket är seriöst och tillverkar mätare som har klarat protokollet. Samma
sak gäller Omron, som har flest validerade modeller av alla och samtidigt säljer
modeller som inte står med.
Registren skiljer dessutom på två saker. En modell kan ha en egen studie, som
Beurer BM 28 (333 kr) har, eller vara godkänd som likvärdig med en
modell som har en. Likvärdigheten prövas av registrets vetenskapliga råd och
gäller bara skillnader som inte påverkar mätningen, som minne, bluetooth eller
ett nytt modellnamn. Det är en fullgod status och det är inte samma sak.
Praktisk följd: skriv upp den exakta modellbeteckningen, inklusive
bokstäverna efter namnet, och slå upp den. Omron M3 Comfort och Omron M3 Comfort
AFib är två olika poster.
Överarm eller handled, och det enda undantaget
Överarm, om du kan.
Vårdhandboken skriver att apparater som mäter på fingret eller handleden inte
rekommenderas för hemblodtrycksmätning, eftersom de är känsliga för hur handen
hålls under mätningen. STRIDE BP skriver samma sak rakt ovanför sin egen lista
på 50 validerade handledsmätare: formen avråds generellt, av skäl som ligger i
handhavandet snarare än i apparaten.
Handleden måste hållas rak och i hjärthöjd under hela mätningen. Böjer du
handleden, eller låter armen sjunka, blir värdet fel utan att något syns på
displayen.
Undantaget står i samma text, och det är verkligt: är överarmen för kraftig för
att en manschett ska sitta rätt är handledsmätaren ett alternativ.
Beurer BC 28 (298 kr) är fältets handledsmätare och sitter på handleder
mellan 14 och 19,5 centimeter.
Praktisk följd: en mätning som blir gjord är bättre än en som inte blir det.
Men välj bort handleden av bekvämlighetsskäl först när överarmen inte fungerar.
Så mäter du, och varför en enda siffra inte säger något
Vårdhandbokens rutin ser ut så här, och den är värd att följa eftersom det är
den vården räknar på.
Vila fem minuter sittande och tyst innan du börjar, och var tyst under
mätningen också. Sitt med ryggstöd, båda fötterna i golvet och benen okorsade.
Låt underarmen vila på ett bord med handflatan uppåt. Undvik kaffe, te, tobak och
ansträngning en halvtimme innan.
Gör två mätningar med minst en minut emellan på morgonen, före eventuell
blodtrycksmedicin, och två till på kvällen innan du lägger dig. Upprepa i tre
till sju dagar. Räkna sedan medelvärdet av alla mätningar utom första dagens,
som brukar ligga högre.
Det blir mellan 12 och 28 mätningar per omgång, och det är därför minnet spelar
roll. Beurer BM 53 (730 kr) sparar hundra mätningar per person;
Omron M2 Basic sparar bara den senaste.
Några mätare gör hela serien själva. Omron M6 Comfort AFib (1 249 kr)
tar tre mätningar med inställd paus emellan och redovisar medelvärdet, och
Microlife BP B6 Connect (994 kr) lägger till en fjärde mätning om
någon av de tre avviker.
Praktisk följd: ett enstaka högt värde betyder mycket lite. Blodtrycket
varierar med stress, sömn, kaffe och tid på dygnet, och det är mönstret över
flera dagar som säger något.
135/85 hemma, inte 140/90
Gränsen är lägre hemma än på mottagningen.
Vårdhandboken anger 135/85 mmHg som referensvärde för hemblodtrycksmätning, mot
140/90 i vården. Skälet är att blodtrycket i regel ligger lägre i hemmiljö.
Många får ett förhöjt värde just av att sitta hos en läkare, och det är också
därför hemmamätning har blivit en del av både diagnostiken och uppföljningen.
Talet gäller medelvärdet av en mätserie, inte en enskild mätning.
Praktisk följd: ligger ditt hemmasnitt över 135/85 under flera dagar är det
ett skäl att ta kontakt med vården, inte att ändra på någon medicin. Ligger det
under, men vården mätte högre, är det värt att visa serien.
Vad flimmerlarmet säger, och den där fotnoten
Många mätare kan flagga att hjärtrytmen ser oregelbunden ut. Funktionen heter
AFib eller arytmidetektion och säljs som ett rent plus.
Den är genuint användbar. Förmaksflimmer ger ofta inga symtom alls, och en
apparat som säger till ger dig något konkret att ta upp med vården.
Men British and Irish Hypertension Society noterar i sitt eget register, på nio
av modellerna, att flimmerdetektion i en apparat inte betyder att apparaten
är validerad för att mäta blodtrycket på någon som har flimmer. Skälet är
mekaniskt: mätaren räknar fram trycket ur pulsslagen, och metoden förutsätter att
slagen kommer jämnt. Vid flimmer gör de inte det.
Det är alltså två skilda saker. Att apparaten kan upptäcka en ojämn rytm, och
att den mäter rätt medan rytmen är ojämn.
Praktisk följd: låt larmet vara en signal att söka vård, aldrig en diagnos, eftersom
bara ett EKG kan avgöra saken. Har du redan en flimmerdiagnos: fråga vården hur
ditt tryck bör mätas.
Räkna med att byta efter fyra år
British and Irish Hypertension Society skriver att en hemmamätare bör bytas
efter högst fyra års användning, med hänvisning till en brittisk studie av
apparater som patienter faktiskt ägde. Noggrannheten hos automatiska mätare
försämras med tiden.
Tidigare än så om manschetten är sliten eller sprucken, som är den del som tar
skada först, eller om värdena börjar se osannolika ut.
Räknat på fyra år kostar den billigaste mätaren i jämförelsen omkring 75 kronor
om året, och den dyraste omkring 520.
Praktisk följd: en apparat som ska stå framme och användas i flera år är
värd mer än en som köps inför ett läkarbesök. Ska du bara kontrollera trycket
under några veckor kan du välja billigt utan att tumma på registerposten.
Beurer BM 23 (301 kr) kostar minst i jämförelsen och står ändå med.
Batterier, adapter och det som avgör om rutinen blir av
Fyra AA-batterier räcker mellan 300 och 900 mätningar beroende på modell.
Räknat på Vårdhandbokens rutin är det mellan en och tre års normal användning.
De tar ändå slut, och de tar helst slut mitt i den vecka då du ska lämna värden
till vården. Microlife BP A2 Basic (668 kr) har nätadaptern i lådan.
De flesta andra säljer den separat, och Omron Evolv (HEM-7600T-E) (2 079 kr) har ingen
alls att koppla in.
Withings BPM Connect gör det på ett tredje sätt med ett uppladdningsbart batteri
som håller omkring ett halvår per laddning.
Praktisk följd: ska mätaren stå på ett nattduksbord och användas varje
morgon är en adapter värd mer än den ser ut. Ska den ligga i en byrålåda mellan
läkarbesöken spelar det ingen roll.
Appen är bekvämlighet, inte en egenskap som mäter
Ungefär hälften av mätarna kan skicka värdena till en telefon över bluetooth.
Det är användbart om du ska följa ett behandlingsbyte över månader, eller visa en
kurva för en läkare. En graf är lättare att läsa än sextio rader på en liten
display, och lättare att skicka vidare.
Men Vårdhandboken säger att utrustning med lagringsfunktion ska tas med till
läkarbesöket, inte att den ska synkas. Minnet i apparaten gör alltså samma jobb,
och flera tillverkare lägger dessutom ett blodtryckspass i lådan för den som
hellre skriver.
Skillnaden kan vara märkligt liten i pengar. Omron M7 Intelli IT AFib (1 264 kr)
är samma mätare som Omron M6 Comfort AFib (1 249 kr) med bluetooth
tillagt, och prisskillnaden mellan dem är femton kronor.
Praktisk följd: använder du redan en hälsoapp, ta en uppkopplad mätare. Gör
du inte det, lägg pengarna på manschetten eller på minnet i stället.
Vad du kan strunta i
Mätområdet i mmHg. Nästan varje jämförelse i kategorin ställer 0–299 mot
0–250 mot 0–285. Ett blodtryck på 299 är en akut hypertensiv kris, och att
skalan sträcker sig dit säger ingenting om huruvida apparaten visar rätt vid 140.
Antal användarprofiler över två. Fyra profiler låter bättre än två och
används sällan av mer än två personer i ett hushåll. Antalet mätningar per
profil betyder mer.
Angiven noggrannhet i databladet. Nästan hela fältet anger ±3 mmHg, och talet
är tillverkarens eget. Det är just det påståendet en valideringsstudie prövar,
vilket är skälet att registerposten väger tyngre än siffran.
Praktisk följd: mät armen, slå upp modellen, kontrollera minnet. Det är de
tre sakerna som avgör.
Och en klocka räknar inte in. Två av klockorna i vår jämförelse av
smarta klockor anger blodtrycksmätning, och båda kräver att du
kalibrerar om dem var fjärde vecka mot en riktig mätare med armmanschett.
Klockan uppskattar alltså utifrån en mätning du gjort med en annan apparat.