Timern i vägguttaget ser ut som kategorins enklaste produkt. Den kostar under
hundralappen, den har en uppgift, och de flesta köper den utan att läsa något
alls. Sedan visar det sig att den tickar i sovrummet, att den glömt sitt schema
till nästa jul, eller att den inte orkar med värmefläkten den köptes för.
Tre saker avgör vilken du ska ha, och ingen av dem står i priset. Den här guiden
tar dem i den ordning de stoppar ett köp.
Ljudet är det som får folk att ge upp
Det står inte på någon förpackning och det är den vanligaste orsaken till att en
timer hamnar i lådan igen.
En mekanisk timer är en skiva som ett urverk vrider ett varv per dygn. Urverket
låter. På Byggahus forum beskriver flera hur det gått till: en användare som
letar ersättare till fungerande timers skriver att de han har surrar
högljutt, en annan att en gammal IKEA-timer var i princip knäpptyst medan de
han köpt på senare år låter nått enormt. Förklaringen som ges i tråden är att
prispressen tagit bort dämpningen.
Ljudet går inte att åtgärda i efterhand. Det avgörs av var timern ska sitta:
- Bakom en tv eller i ett förråd hör ingen den. En mekanisk skiva är då det
billigaste och driftsäkraste du kan välja.
- I ett sovrum, ett barnrum eller ett arbetsrum hörs den varje kväll. En
digital timer eller en säkerhetstimer har ingen mekanik alls och är helt tyst.
Det är också den enda frågan där en timer inomhus skiljer sig helt från en
timer för utomhusbruk. Ute spelar ljudet ingen roll och
kapslingsklassen allt. Inne är det tvärtom.
Sedan: vad händer när sladden dras ur
Den andra dokumenterade besvikelsen är att den digitala timern glömt allt när
julen kommer tillbaka. Trådstartaren på Byggahus formulerar det exakt: de
digitala är helt tysta men tappar minnet om de är urkopplade ett år.
Tre olika saker händer, beroende på vad du köpt:
Mekanisk skiva. Tappar tiden direkt. När strömmen kommer tillbaka ligger
skivan fel med precis så många timmar som avbrottet varade, och den fortsätter
gå fel tills någon vrider tillbaka den. Det märks inte förrän lamporna tänds mitt
på dagen.
Digital timer med backupbatteri. Behåller tiden så länge batteriet räcker.
Luxorparts Digital timer 7 dygn
är den enda i jämförelsen som skriver ut ett tal: upp till 100 timmar, alltså
fyra dygn. Det räcker genom vilket strömavbrott som helst och inte genom en
sommar i förrådslådan. Räkna med att programmera om varje november, oavsett
modell.
Säkerhetstimer. Har inget schema att tappa, eftersom nedräkningen börjar när
du trycker på knappen. Undantaget är
Capidi Repeterande säkerhetstimer,
som lär om sig ditt mönster första dygnet efter att den satts i och därför
kommer tillbaka av sig själv. Det är den enda produkten här där ett halvår i en
låda inte spelar någon roll.
Segmenten avgör hur nära rätt tid du kommer
En mekanisk skiva har fasta segment att trycka ner, och de är olika stora:
- 15 minuter hos Luxorparts 2-pack, Gelia klockströmbrytare och
Brennenstuhl MZ 20. 96 omslag per dygn.
- 30 minuter hos Grunda. Samma antal kopplingar, dubbelt så grovt raster.
En digital timer ställs finare. Både
Luxorparts digitala
och Goobay 51277
går ned till en minut.
Det låter som en detalj och är det inte i november. Solen går ner runt kvart i
tre i Stockholm i december, och ska slingan tändas när det mörknar är närmaste
läge på en trettiominutersskiva antingen en kvart för tidigt eller en kvart för
sent. På en femtonminutersskiva halveras felet. På en digital timer försvinner
det.
Behöver du olika tider på vardagar och helger är valet redan gjort: en mekanisk
skiva kör samma varv varje dygn och kan inte skilja på dagarna alls.
Kontrollera lasten innan du väljer, inte efter
Det här är den vanligaste orsaken till att en timer inte kan användas till det
den köptes för. Spannet i jämförelsen är dubbelt.
De högsta talen i jämförelsen är 3 600 W hos Luxorparts digitala och Goobay
93256, och 3 500 W hos Goobay 51277 och Luxorparts mekaniska.
Gelia klockströmbrytare
anges i stället i ampere, 16 A vid 250 V, vilket är vad ett vanligt hushållsuttag
orkar leverera.
Säkerhetstimrarna stannar vid 2 300 W och
Gelias tidströmställare
vid knappt 1 800. De räcker till belysning och laddare men inte till värme.
Räkna på apparatens märkeffekt och lägg på tjugo procent. Det talet står på
apparatens typskylt, oftast på undersidan.
Säkerhetstimern är en annan produkt än de andra
Den har ingen klocka. Du trycker på en knapp, den släpper fram ström, och sedan
bryter den efter en förvald tid. Det gör den oanvändbar till
julbelysning och oersättlig till annat.
Användningarna är de där problemet är att något står på och ingen minns det:
strykjärnet, plattången, laddaren i sovrummet, kaffebryggaren. Clas Ohlson
skriver ut samma sak i sin egen kategoritext, och det är rimligt: en apparat som
garanterat stängs av är en annan sorts trygghet än en som stängs av när schemat
säger till.
Tiderna skiljer sig, och det är hela valet mellan dem:
-
Luxorparts 15–75 min
räknar ned från femton minuter. Det är det kortaste steget i jämförelsen och
det enda som passar en plattång.
-
CAPiDi TI884
går från en till fyra timmar och bryter dessutom på båda polerna, inte bara
fasen. Intertek har provat den och märkt den S-godkänd.
-
Gelias tidströmställare
har sex knappar mellan femton minuter och sex timmar, alltså bredast spann av
alla tre.
Timerns egen förbrukning, och varför den är värd ett stycke
Kategorin säljs på energibesparing. Räkningen håller sällan inomhus, och det är
värt att veta innan du köper tre stycken.
En elektronisk timer drar ström medan den väntar. Två av elva tillverkare
publicerar talet: Gelia anger 0,7 watt och Kjell 1 watt för Luxorparts
säkerhetstimrar. En mekanisk skiva har ingen elektronik och drar inget mätbart.
Ekodesignkraven, som Energimyndigheten sammanfattar, sätter taket till 0,5 watt
i standby sedan 2025. Båda talen ligger alltså över dagens gräns.
Så här ser det ut i kronor, med två kronor per kilowattimme:
Slingan sparar femton kronor. Timern som ska spara dem kostar arton om den står
kvar hela året. Dras den ur efter säsongen går det ungefär jämnt upp.
Det betyder inte att timern är onödig. Det betyder att skälet är ett annat:
slippa släcka, slippa komma hem till mörkt hus, och slippa fundera på om
strykjärnet står på. En stor utomhusslinga med hundratals lampor är en helt
annan kalkyl, och där sparar timern verkliga pengar.
Bredden avgör om granngluggen blir kvar
Ett svenskt dubbeluttag har två hål bredvid varandra, och en timer sitter ofta i
det ena medan något annat ska sitta i det andra. Det går inte alltid.
Brennenstuhl MZ 20
är 70 millimeter bred och 120 hög, alltså det största höljet i jämförelsen.
Goobay 93256
är en kub på 72 millimeter och gör samma sak. Säkerhetstimrarna från Luxorparts
och CAPiDi är runda och omkring 55 millimeter i diameter, och lämnar plats.
Måttet står i tabellen där tillverkaren publicerat det. Det går inte att lösa i
efterhand utan en grenkontakt, som i sin tur äter det andra uttaget.
Petskydd, om det finns barn i huset
Två tillverkare skriver ut att uttaget är petskyddat. Brennenstuhl beskriver hur:
plastplattor sluter kontakthålen tills en stickpropp trycker undan dem. Grunda
anger petskydd i sin tekniska data och är dessutom Semko-provad, alltså granskad
av en svensk oberoende part utöver CE-märkningen.
Det är en konstruktionsdetalj och inte ett tillbehör, alltså kan den inte tappas
bort eller glömmas. Övriga tillverkare i jämförelsen anger ingenting om saken, så
uppgiften saknas snarare än att den är negativ.
Vad du inte behöver en elektriker till
En timer som sätts i ett vägguttag är en vanlig elprodukt. Vem som helst får
använda den, precis som en lampa eller en telefonladdare.
Det som kräver behörig elinstallatör är den fast installerade timern, alltså
en elkopplare som byggs in i väggen i stället för en strömbrytare.
Elsäkerhetsverkets tjänst Kopplasäkert handlar om den sorten, och den har
ingenting med produkterna på den här sidan att göra. Blandas de ihop är det lätt
att tro att ett enkelt köp kräver ett hantverkarbesök.
Två vanliga regler gäller ändå. Stickproppen ska sitta helt inne i uttaget, och
skarvsladdar ska inte kopplas i serie.
Timer eller smart plugg
En smart plugg gör samma sak med en app i stället för en skiva, och den kostar
ofta mindre än man tror. Skillnaderna som betyder något:
Timern har inget konto, ingen molntjänst och ingen uppdatering. Den fungerar
likadant om tio år, oavsett vad tillverkaren gör med sin app.
Den smarta pluggen kan ändra tider från mobilen, följa solnedgången
automatiskt och slås på när du är på väg hem. I gengäld beror den på ett wifi som
fungerar, och ofta på en tjänst hos tillverkaren.
Ska du styra en sak på fasta tider gör timern jobbet billigare och enklare. Ska
du styra flera saker, eller ändra tider ofta, är det värt att läsa vår
jämförelse av smarta uttag med app i stället.
Ska timern sitta ute
Nej, inte de här. Alla produkter i den här jämförelsen är byggda för inomhusbruk,
och de flesta är klassade IP20, vilket betyder att de inte tål vatten alls.
En timer i en plastpåse på altanen är inte samma sak som en timer byggd för
utomhusbruk, och skillnaden är en brandrisk. Ska den styra utebelysning eller en
motorvärmare behöver du en modell märkt minst IP44, och de jämförs i vår
jämförelse av timers för utomhusbruk.
Så väljer du, kort
Ska något tändas och släckas på tid, och timern sitter där ingen hör den: en
mekanisk skiva med femtonminuterssegment räcker och kostar minst.
Samma sak, men i ett sovrum eller med olika tider på olika dagar: en digital
veckotimer. Den är tyst, ställs på minuten och kostar en femtiolapp mer.
Ska något garanterat stängas av, alltså strykjärn, plattång eller laddare:
en säkerhetstimer, och välj den efter vilka tider du behöver.
Ska den styra ett element eller en värmefläkt: kontrollera maxlasten först.
Fem av de elva klarar 2 500 watt eller mer.
