Bokstaven på etiketten säger nästan ingenting
Energiklassen är det första ögat söker upp när en vitvara ska köpas, och på en
vinkyl är den nästan tom på information.
Skalan gick om 1 mars 2021, från D–A+++ till G–A, och den nya sattes hårt.
Resultatet syns i EU:s eget produktregister: av de 912 vinkylar som ligger där
publicerade bär 610 klass G och 260 klass F. Nittiofem procent av alla
vinkylar i unionen har alltså en av två bokstäver, och tre modeller av 912 når
ända upp till A, B eller C.
En bokstav som fyra av fem produkter delar sorterar ingenting. Butiker som
listar vinkylar efter energiklass ger dig alltså en sortering som i praktiken
är slumpmässig, och Bygghemma delar i sin egen jämförelse ut utmärkelsen Lägst
energiförbrukning till en av tre kylar som allihop är klass G.
Talet som faktiskt skiljer dem heter energiindex
Bakom bokstaven ligger energieffektivitetsindex, EEI. Det är samma mätning
utan trappstegen, och det är det tal bokstaven räknas fram ur.
Bland kylarna på den här sidan spänner indexet 98 till 170. Översatt till
kronor och kilowattimmar:
Sjuttio kilowattimmar skiljer den snålaste från den törstigaste, varje år.
En vinkyl står påslagen dygnet runt och byts inte på tio år, så det blir omkring
sjuhundra kilowattimmar över kylens liv. Två kylar som bär samma bokstav G kan
ligga femtio kilowattimmar isär.
Indexet står inte i butikshyllan, men det står i EU:s register för varje modell
som säljs lagligt inom unionen.
Klimatklassen avgör var kylen får stå
Det här är den uppgift som oftast gör ett vinkylsköp fel i Sverige, och den syns
nästan aldrig där kylen köps.
Varje vinkyl deklarerar en klimatklass, som översätts till ett intervall av
rumstemperaturer den är godkänd att arbeta i. Av de 912 registrerade modellerna:
Ungefär hälften av alla vinkylar kräver minst sexton grader i rummet. Under
den gränsen slutar de hålla den inställda temperaturen, eftersom kompressorn
inte startar när omgivningen redan är kall.
Det spelar roll i ett svenskt hus. Ett förråd som ligger på tolv grader i
november, ett kök i ett äldre hus som kallnar på natten, ett vinkällarrum i
souterräng. Alla tre är rum där hälften av fältet slutar fungera som det ska.
Tre av kylarna här klarar tio grader: Cavin Scandinavian 45 (8 995 kr),
Cavin Arctic 60D (9 495 kr) och Cavin Arctic 15S (4 895 kr),
samtliga med klimatklass SN-N-ST-T.
Ingen vinkyl hör hemma i ett kallgarage. Tio grader är den lägsta gräns
någon tillverkare i registret anger, och Råd & Rön skriver samma sak rakt ut i
sin provning: "De är alltså inget att ställa i kallgaraget."
Vinkyl eller vinlagringsskåp, två varor som liknar varandra
De säljs i samma butiker och ser nästan likadana ut, och de gör olika saker.
En vinkyl håller serveringstemperatur. Den ställs mellan ungefär fem och
tjugo grader, och är byggd för vin du ska dricka inom ett till ett och ett halvt
år. Råd & Rön kallar det korttidsförvaring: "snarare månader än år".
Ett vinlagringsskåp håller konstant tolv grader. En enda temperatur, ofta
med reglerad luftfuktighet, byggt för att vinet ska mogna i lugn och ro under
år eller årtionden.
Vinkylen.se, som säljer båda, formulerar tumregeln så här: ska vinet drickas
inom ett och ett halvt år, ta en vinkyl som håller rätt serveringstemperatur.
Ska det lagras länge, investera i ett vinlagringsskåp.
Den här sidan jämför vinkylar.
Två zoner, och när de är värda pengarna
En kyl med två separat inställbara zoner låter dig hålla vitt på åtta grader och
rött på sexton samtidigt. Med en zon måste du välja.
Råd & Röns serveringstemperaturer, som är den bästa svenska sammanställningen
som finns:
Spannet mellan rött och vitt är åtta grader. En enzonskyl ställd på tolv gör
båda halvdant; ställd på åtta serverar den rött för kallt och ställd på sexton
serverar den vitt för varmt.
Dricker du framför allt vitt, rosé och mousserande gör en zon exakt samma nytta
och kostar ungefär femhundra kronor mindre. Dricker du båda och bryr dig, är
mQuvée WineExpert 24 (9 495 kr) eller
Cavin Arctic 60D (9 495 kr) vad du ska titta på.
Ljudet spelar större roll än på andra vitvaror
En tvättmaskin står i tvättstugan. En vinkyl står i köket eller vardagsrummet,
alltså i rummet du sitter i på kvällen.
Fältet i EU spänner 31 till 49 decibel med medianen på 39. Kylarna här ligger
mellan 35 och 45, och de tio stegen är fullt hörbara: 35 decibel försvinner i
rumsljudet, 45 hör du starta när det blir tyst.
Ljudklassen på etiketten hjälper inte. 762 av de 912 registrerade vinkylarna
ligger på klass C, alltså ännu en grind snarare än ett urval. Decibeltalet är
det som säger något.
Tystast här är mQuvée WineCave 700 15S (7 495 kr) på 35 decibel med
ljudklass B, som bara 79 av 912 vinkylar når. Högljuddast är
Lyfco Lyfco 46 flaskor (6 488 kr) på 45.
Flaskantalet räknas på bordeauxflaskor
Kapacitetstalet i registret gäller liggande bordeauxflaskor i tillverkarens
egna hyllor. Det är en standardiserad flaska: 75 centiliter, raka sidor,
smala axlar.
Burgunder- och champagneflaskor är bredare. En hylla som tar sex bordeaux tar
fyra eller fem av dem, ibland färre. Är din samling blandad ska du räkna ner det
angivna talet med ungefär tjugo procent, och titta på volymen i liter som ett
andra mått.
Butikens rubrik och registreringen skiljer sig dessutom oftare än man tror. Det
är registreringens tal som är deklarerat under lagkrav.
Räkna priset per flaskplats
Det ärligaste sättet att jämföra en kyl på 4 795 kronor med en på 12 995 är att
dela priset på antalet flaskor.
Spannet på den här sidan är nästan tio gånger:
Det du betalar för i toppen av tabellen är formatet, inte vinet. En kyl som
ska rymmas i en lucka på femton eller trettio centimeter kostar per flaska
eftersom kompressorn och isoleringen tar samma plats i ett smalt skåp som i ett
brett. Har du sextio centimeter över ska du inte betala smalprislappen.
Kompressor eller termoelektrisk
Två sätt att kyla, och de fungerar olika.
En kompressorkyl arbetar som ett kylskåp: köldmediet cirkulerar i ett slutet
system och kylen når sin inställda temperatur oavsett hur varmt det är i rummet,
inom klimatklassens gränser. Alla tolv kylar i rankningen är kompressorkylar.
En termoelektrisk kyl använder Peltier-effekten och kyler ett fast antal
grader under rumstemperaturen. Blir det tjugosex grader i köket en julidag
följer kylen med uppåt. De är billigare, tystare och vibrationsfria, och de
finns i fältet från runt tvåtusen kronor.
Cavins Tundra-serie, Adler AD 8083 och G3 Ferrari Riservetta 10 är alla
termoelektriska. De ligger bland de övervägda på den här sidan, dels för att de
inte kan jämföras på samma axlar, dels för att flera av dem inte har någon
EU-registrering alls.
Luftfuktigheten är den egenskap ingen publicerar
Råd & Röns skarpaste fynd handlar om något som inte går att jämföra på.
De mätte luftfuktigheten i varje zon på nio vinkylar. Riktmärket är **sextio
procent. Blir det torrare kan korkarna torka ut, blir det fuktigare kan
etiketterna mögla. Flera av kylarna kom inte i närheten. Tre av nio gick att
reglera genom att fylla på vatten.
Ingen tillverkare deklarerar luftfuktighet, och EU:s register bär inget fält för
den. Uppgiften finns alltså inte att jämföra på, för någon av oss.
Det praktiska rådet blir därför oberoende av modell: förvarar du vin i mer än
något år, kontrollera fuktigheten själv med en billig hygrometer i skåpet.
Ligger den under fyrtio procent är en skål vatten i botten den enklaste
lösningen.
UV och strömavbrott är inga problem längre
Två saker som ofta säljs som argument och som Råd & Röns provning avförde.
UV genom glasdörren. Mängden strålning som tar sig igenom är knappt mätbar,
och alla nio kylar i deras test fick högsta betyg. Att en kyl marknadsförs
med UV-skyddad dörr säger alltså ingenting om den jämfört med de andra, för de har
det allihop. Ställ ändå inte kylen i rummets soligaste läge, men av ett annat
skäl: värmen tvingar kompressorn att jobba hårdare, vilket kostar ström och ger
mer ljud.
Strömavbrott. De bröt strömmen och mätte tiden till första flaskan nådde
arton grader. Överlag dröjde det över två dygn. Ett svenskt strömavbrott hinner
sällan förstöra en middagsbjudning.
Det står inte alltid rätt på etiketten
Uppgifterna i EU:s register är tillverkarens egna deklarationer. Ingen
myndighet mäter efter, och det märks.
Två av Lyfcos tjugotre registrerade vinkylar bär tal som motsäger sig själva:
- SY-51D: energiindex 19 mot 200 kilowattimmar om året. Index 19 vore bäst i
hela registret; 200 kilowattimmar är sämre än fältets median.
- JC-57WS: energiindex 1455 mot 115 kilowattimmar. Index 1455 vore åtta
gånger sämre än det sämsta som finns; 115 kilowattimmar är bättre än nio av
Lyfcos övriga kylar.
Handeln skriver också av fel. CS Megastore anger energiklass A i
produkttiteln på Caso WineSafe 18 EB. Caso anger själva G och 128
kilowattimmar om året på sin egen produktsida.
Kontrollen tar tio sekunder. Jämför indexet med kilowattimmarna och antalet
flaskor. Följer de varandra som hos resten av märket är uppgiften rimlig; skiljer
de sig med en faktor tio ska du inte lita på den.
Vad som ingår, och vad som inte gör det
Två praktiska saker som inte påverkar hur bra en kyl är, men som är bra att veta
innan lastbilen kommer.
Inbyggbar eller fristående är inte en kvalitetsfråga. En inbyggbar kyl
ventileras framåt och kan skjutas in i en köksstomme; en fristående behöver luft
runt om. Femhundraåttiotvå av 912 registrerade vinkylar är fristående och 330
inbyggbara. Det är köket som avgör, inte kylen.
Lås och larm är ovanligt. I Råd & Röns test hade fem av nio en varningssignal
för öppen dörr och två av nio ett lås. Behöver du hålla någon borta från
samlingen ska du kontrollera raden innan du köper, för det är inte standard.
Garantin varierar och deklareras inte alltid. Av de 912 registreringarna
anger 500 tolv månader, 308 anger tjugofyra och 97 anger ingenting alls. Temptech
lägger till fem år på kompressor och kylteknik utöver det, som sin egen
utfästelse.
