Adventsstjärna bäst i test 2026: 28 hängande stjärnor i papper, textil och rotting

Karin är fältets dyraste stjärna och den enda som tar högsta betyg på fyra av fem kriterier. Åtta centimeter djup på sjuttio centimeters bredd är den plattaste konstruktionen bland de stora stjärnorna, och det är hela skillnaden mellan en stjärna som hänger fritt innanför gardinen och en som trycker mot rutan.

Rottingen gör två saker på en gång. Den flätade ytan sprider ljuset mellan spjälorna i stället för genom en yta, så skenet blir mjukt och avbländat även när du sitter rakt framför den. Och den ser lika genomarbetad ut från gatan som inifrån, vilket spelar roll i ett fönster som vetter mot en trottoar.

Fyrtio watt är fältets högsta tak och nästan sju gånger vad Markslöjds sexwattsstjärnor tillåter. Med en riktig lampa i blir Karin en ljuskälla i rummet och inte bara en dekoration som syns.

Priset är invändningen och det är en riktig sådan. Tolvhundrasjuttionio kronor är sex gånger vad Konstsmides sextiocentimetare kostar, och den skillnaden köper du i material och formgivning, inte i mer ljus. Vill du ha den plattaste stjärnan till en femtedel av priset finns Konstsmide 78 längre ner.

Konstsmides sjuttioåttacentimetare är sidans bästa köp och den är inte i närheten av att vara sidans bästa stjärna. Tvåhundratio kronor för fältets näst största stjärna är ett pris ingen annan är i närheten av, och den gör allting rätt utan att göra någonting märkvärdigt.

Djupet är 13,5 centimeter på sjuttioåtta centimeters bredd, alltså kvoten 0,17. Bara Duva och Karin ligger plattare, och båda kostar tre till sex gånger så mycket. Den hänger fritt innanför gardinen i en vanlig fönsternisch, vilket är hela poängen med talet.

Sladdstället ingår och är fem meter, längst i fältet. Det låter som en detalj tills du står med en trehundrafemtiocentimeterssladd och ett fönster mitt i rummet: fem meter når taket i ett normalrum med god marginal, och det avgör hur högt stjärnan kan hänga och därmed hur den centrerar i rutan.

Invändningen är att den är helt vanlig. Vitt papper, klassisk form, samma stjärna som hänger i vartannat fönster på gatan. Vill du ha något som märks får du betala för det längre upp i listan.

Anna är den stora rottingstjärnan. Åttiotvå centimeter är nästan lika brett som ett normalt fönster är högt, och i det formatet börjar papper vika sig i uddarna medan rotting håller formen år efter år.

Sockeln skiljer den från nästan hela fältet. E27 är den vanliga lampsockeln, inte den smala E14 som sitter i tjugofyra av tjugoåtta stjärnor här, vilket betyder att du kan sätta i en lampa du redan har hemma. Med max tjugofem watt får den lysa som en riktig lampa.

Djupet är femton centimeter, alltså mindre än en femtedel av bredden. För en stjärna i den här storleken är det förvånansvärt platt, och den sitter fint innanför en gardin trots formatet.

Den röda färgen är både poängen och begränsningen. Den är gjord för julen och ser ut som det, medan de naturfärgade rottingstjärnorna kan hänga kvar till februari utan att någon höjer på ögonbrynen. Elvahundrafemtiosex kronor är mycket att betala för sex veckor.

Duva är den plattaste stjärnan i hela jämförelsen och samtidigt den största. 10 centimeter djup på 100 centimeters bredd ger kvoten 0,10, och den kombinationen finns ingen annanstans här: allt annat som är över 80 centimeter brett är också minst 15 centimeter djupt.

Det talet avgör var stjärnan får hänga. En meterbred stjärna som sticker ut 20 centimeter tvingar gardinen utanför sig eller trycker mot rutan, medan Duva glider in i nischen och lämnar plats för både gardin och persienn bakom sig. Sju uddar i stället för de vanliga åtta gör dessutom siluetten oregelbunden, så den läser sig som en form och inte som ett mönster när man ser den från gatan.

E14 med 25 watt är samma tak som resten av pappersfältet, alltså tillräckligt för att stjärnan ska synas väl men inte för att lysa upp ett rum. Sladden på 350 centimeter når ett vägguttag från de flesta fönsternischer.

Priset är invändningen. 606 kronor för en pappersstjärna är tre gånger vad Konstsmide 60 kostar, och skillnaden ligger i storleken och formatet, inte i material eller ljus. Har du ett stort fönster som ska bära en enda stor form är den värd pengarna. Ska stjärnan bara hänga i ett vanligt köksfönster gör Konstsmide 60 samma jobb för 190 kronor.

Konstsmide 60 kostar 190 kronor och är den billigaste rankade stjärnan här. Den gör ingenting märkvärdigt och nästan ingenting fel, och den kombinationen är precis vad de flesta ska köpa.

60 centimeter är formatet som fungerar i ett vanligt tvåluftsfönster: stort nog att bli fönstrets mittpunkt, litet nog att lämna luft runt sig så att formen syns. Djupet är 12,5 centimeter, alltså kvoten 0,21, och den hänger fritt innanför en gardin i en normal nisch.

Sladdstället är fem meter och det är den egenskap som skiljer den från allt annat i prisklassen. Med 350 centimeter, som är fältets vanliga, når du ett uttag under eller bredvid fönstret. Med fem meter når du ett uttag på motsatt vägg, och det avgör om stjärnan får hänga i vardagsrumsfönstret mitt i rummet eller inte.

Den är helt vanlig att se på. Vitt papper, klassisk rund form, ingen stomme bakom som håller uddarna raka på lång sikt. Vill du ha något som märks i fönstret får du gå upp till Duva 100 eller PR Homes rottingstjärna. Ska stjärnan bara hänga fint i sex veckor och kosta lite finns det ingen anledning att betala mer än det här.

Den prickiga stjärnan är den enda här som gör något åt rummet omkring sig. Hålmönstret i pappret släpper igenom ljuspunkter som landar på vägg och tak, och 319 kronor för 70 centimeter är dessutom under fältets median.

Effekten är verklig men villkorad. I ett mörkt rum med bara stjärnan tänd sprids prickarna över hela väggen bakom och blir en del av rummet, ungefär som en ljusslinga fast med en form i mitten. Tänder du takbelysningen försvinner de helt och stjärnan blir en vanlig vit pappersstjärna.

70 centimeter räcker för att fylla ett vardagsrumsfönster utan sällskap, och E14 med 25 watt är samma tak som resten av pappersfältet.

Djupet är 16 centimeter, alltså kvoten 0,23 och en bit över Konstsmides 0,18. I en grund fönsternisch trycker den mot gardinen. Har du en djup nisch eller hänger stjärnan fritt framför rutan spelar det ingen roll, och då är den här den intressantaste pappersstjärnan under 350 kronor.

Konstsmide 65 är stjärnan med metallstomme, och den kostar 434 kronor. Pappret sitter spänt över en metallram i stället för att bära sig självt, vilket är hela skillnaden mellan en stjärna som ser lika bra ut det femte året och en som börjar vika sig i uddarna det andra.

Formatet är 40 centimeter högt på 65 centimeters bredd, alltså bredare än den är hög. Den fyller ett liggande fönster över en köksbänk på ett sätt som en rund 65-centimetare inte gör, och de sju spetsarna bryter symmetrin så att formen syns även när stjärnan hänger stilla.

12 centimeters djup på 65 centimeters bredd betyder att den hänger innanför en gardin utan att trycka mot vare sig tyg eller ruta.

Två tal drar ner den. Taket ligger på 15 watt, alltså 10 watt lägre än de flesta pappersstjärnorna här, så den lyser svagare med samma sorts lampa i. Och sladdstället är 240 centimeter mot fältets vanliga 350, vilket räcker till ett uttag under fönstret men inte till ett på motsatt vägg. Hänger stjärnan över diskbänken med uttaget rakt under är båda invändningarna teoretiska. Sitter fönstret mitt i rummet ska du ta Konstsmide 60 med sina fem meter sladd i stället.

Kiara är den bruna stjärnan i ett fält där nästan allting är vitt, och den kostar 388 kronor i 75 centimeters format. Färgen är hela skälet att välja den framför en vit stjärna i samma storlek.

Brunt papper dämpar ljuset på vägen ut. Skenet blir varmare och mjukare än det vita pappret ger, och i ett rum där stjärnan hänger nära där man sitter är det skillnaden mellan en ljuspunkt man tittar bort från och en man kan ha i ögonvrån hela kvällen. Samma egenskap gör den svagare utåt: från gatan syns en brun stjärna mindre än en vit i samma storlek med samma lampa i.

Upphängningen går att ställa upp till 425 centimeter, alltså 75 centimeter mer än fältets vanliga 350, vilket ger utrymme att hänga stjärnan högt i ett fönster med hög överkant.

Djupet är 16 centimeter, samma som Prickig 70 men på en bredare stjärna. Formen i övrigt är den klassiska runda utan mönster eller stomme, så det du betalar 388 kronor för är storleken och kulören. Vill du ha 70 centimeter och något som händer i rummet kostar Prickig 70 sjuttio kronor mindre.

Alnäs är den minsta runda stjärnan här på 55 centimeter, och den kostar 349 kronor. Det lilla formatet är hela argumentet, för allt annat den gör görs billigare av något större.

55 centimeter är måttet som får plats i ett smalt köksfönster, ett badrumsfönster eller ett fönster som redan har en persienn i vägen. En 70-centimetare i samma öppning ser inklämd ut och hamnar med uddarna mot karmen, medan Alnäs lämnar luft runt sig och läser sig som en form.

Djupet är 13 centimeter och sladden 350, alltså de vanliga talen. E14 med 25 watt är samma ljustak som de dubbelt så stora stjärnorna, så per kvadratcentimeter papper lyser den här starkast av allihop.

Räknat i kronor per centimeter är den dyrast bland pappersstjärnorna: 349 kronor för 55 centimeter, mot Konstsmides 190 för 60. PVC-detaljerna i konstruktionen drar dessutom ner materialbetyget mot de rena pappersstjärnorna. Behöver du just 55 centimeter finns det inget billigare i det formatet här. Har du plats för 60 tar du Konstsmide 60 och sparar 160 kronor.

Classic är inte rund. Den är 45 centimeter bred och 42 centimeter hög, alltså tre centimeter bredare än den är hög, och den kostar 259 kronor. Det är den näst billigaste rankade stjärnan här.

Järnramen är det som skiljer den från pappersstjärnorna i samma prisklass. Pappret spänns över en stomme av järn i stället för att hålla sig självt, så uddarna står raka efter den femte nedpackningen och inte bara den första. I ett litet format där uddarna sitter tätt syns det snabbt när de börjar vika sig.

Storleken pekar ut ett läge: ett fönster som redan har något i sig. Står det amaryllis, ljusstakar eller en adventsljusstake i karmen fyller en 70-centimetare hela rutan och krockar med allt, medan 45 centimeter hänger ovanför och lämnar fönsterbrädan i fred.

Djupet är 14,5 centimeter på 45 centimeters bredd, alltså kvoten 0,32 och bland de djupaste här räknat mot storleken. Den sticker ut mer i nischen än en stjärna i det formatet borde, och i en grund nisch trycker den mot gardinen. Ska stjärnan hänga fritt i ett stort fönster är den för liten, och då är Konstsmide 60 femton centimeter större för 70 kronor mindre.

Daria är den djupaste stjärnan här: 20 centimeter på 60 centimeters bredd, alltså kvoten 0,33. Den kostar 612 kronor, vilket är tre gånger vad en lika bred Konstsmide går för.

Djupet är en avsikt och inte ett misstag. Formen blir tydligt tredimensionell och behåller sin siluett även när man ser stjärnan snett från sidan, medan en platt pappersstjärna smalnar av till en strimma i samma vinkel. Hänger den fritt från taket mitt i ett rum, eller i ett burspråk där folk passerar runt den, är det den egenskapen du betalar för.

I ett vanligt fönster är samma tal ett problem. 20 centimeter tar hela utrymmet mellan ruta och gardin i en normal nisch, så antingen får gardinen hänga utanför stjärnan eller så trycker uddarna mot tyget.

Materialet bär inte priset. Papper med plastdetaljer för 612 kronor står sig illa mot rottingstjärnorna i samma prisklass, som håller år efter år och ser dyrare ut. Ska stjärnan hänga fritt och ses från alla håll gör djupet den värd pengarna. Ska den sitta i ett fönster tar du Konstsmide 60 och lägger de 420 kronorna någon annanstans.

Greta är 80 centimeter bred och kostar 249 kronor, vilket gör den till den näst största stjärnan här till nästan det lägsta priset. Arket är gjort av återvunnen textil i stället för av ren cellulosa, och det är det enda återvunna materialet i jämförelsen.

Fibern märks i handen och i formen. Ett textilbaserat ark är segare än kartong, så vecken där uddarna viks blir mjuka i stället för spröda och stjärnan tål att packas ned och tas fram fler säsonger i rad. Ytan skrynklar heller inte lika lätt som vitt papper gör när stjärnan ligger i en låda över sommaren.

18 centimeters djup på 80 centimeters bredd ger kvoten 0,23. För en stjärna i det formatet är det platt, och den hänger fritt innanför en gardin i en normal fönsternisch.

Två saker tillkommer och båda kostar. Sladdstället ingår inte, alltså behöver du köpa en E14-sladd med strömbrytare separat, vilket äter en del av prisfördelen. Och ingen maxeffekt är fastställd för lamphållaren, så en svag LED är det enda försvarbara valet. Vill du ha 80 centimeter till 249 kronor och accepterar en extra beställning är den ett fynd. Vill du ha allt i kartongen och en känd wattgräns tar du Konstsmide 60.

Mary är den lilla naturmaterialstjärnan: 66 centimeter i flätad rotting med abaca-bark, för 699 kronor. Den kostar mer än dubbelt mot pappersstjärnorna i samma storlek och skillnaden ligger helt i ytan.

Barken och rottingen ger en oregelbunden struktur som fångar ljuset olika över hela formen, så stjärnan ser levande ut även släckt mitt på dagen. En vit pappersstjärna är en platt vit skiva när lampan är av; den här är ett föremål i fönstret dygnet runt. Materialet håller dessutom formen genom flera säsongers nedpackning, där papper viker sig i uddarna redan andra året.

13 centimeters djup på 66 centimeters bredd ger kvoten 0,20, alltså bland de plattare här, och den hänger innanför en gardin utan att trycka mot tyget.

Wattgränsen är oklar. Två olika tak står angivna för samma lamphållare, och när uppgifterna motsäger varandra är det enda försvarbara att hålla sig till en svag LED. Med tanke på att flätat naturmaterial ändå släpper igenom ljus mellan fibrerna och aldrig ger ett jämnt vitt sken är det en mindre uppoffring än det låter. Är stjärnan i ditt fönster något du vill se på också i dagsljus är den värd 699 kronor. Vill du bara ha en form som lyser gör Konstsmide 60 det för en fjärdedel.

Noomi är en 60 centimeter bred stjärna i PVC och papper för 649 kronor, med ett effekttak på 6 watt LED. Det talet avgör vad den kan vara, och svaret är dekoration.

6 watt är en fjärdedel av de 25 watt pappersstjärnorna här tillåter och en sjundedel av Globen Karins tak. Skillnaden syns direkt i ett rum: stjärnan blir en form som lyser svagt om sig själv, och den kommer aldrig att kasta något ljus på väggen bakom eller göra fönstret till rummets ljuskälla. I ett litet mörkt fönster i en hall räcker det. I ett vardagsrum där stjärnan ska bära kvällen räcker det inte.

Stommen är det som talar för den. PVC bakom pappret gör att uddarna står raka efter flera säsongers nedpackning, där en ren kartongstjärna börjar vika sig.

Priset gör räkningen svår att få ihop. 649 kronor är över tre gånger Konstsmide 60, som är lika bred, har fem meter sladd i stället för 350 centimeter och tar en riktig E14-lampa i stället för sex watt. Ska stjärnan bara vara en svagt lysande vit form i ett litet fönster gör Admira 60 samma sak för halva priset.

Admira är 60 centimeter rent papper för 349 kronor, med samma sexwattstak som Noomi men till halva priset. Den gör alltså samma jobb för 300 kronor mindre, och det är hela argumentet för den.

6 watt betyder att stjärnan syns i fönstret men inte lyser upp något omkring sig. I ett hallfönster, ett sovrumsfönster eller ett fönster som redan har annan belysning i rummet är det precis rätt: en mjuk vit form som märks utifrån utan att störa den som sitter innanför. Med 350 centimeters sladd når den ett uttag i de flesta nischer.

Materialet är rent papper utan plastdetaljer, till skillnad från Noomi och Alnäs som båda bär PVC i konstruktionen.

Avsaknaden av stomme är invändningen. Uddarna hålls uppe av pappret självt, så efter tre eller fyra nedpackningar börjar de vika sig och stjärnan blir en säsongsvara i stället för en investering. Ska den hänga svagt lysande i ett mindre fönster och kosta så lite som möjligt i det formatet är den valet. Ska den lysa på riktigt tar du Konstsmide 60, som är lika bred, kostar 160 kronor mindre och tar en E14-lampa i full styrka.

Solvalla är den billiga stjärnan med ett riktigt lampstöd. 199 kronor och 25 W i sockeln är en kombination ingen annan här under tvåhundra kommer i närheten av, och den orkar därför lysa som en lampa och inte bara glöda som en dekoration.

De 25 watten är hela poängen. Markslöjds övriga stjärnor på den här sidan stannar vid 6 W LED, alltså en fjärdedel, och skillnaden märks från gatan när det är mörkt klockan tre på eftermiddagen. Sladden är 350 centimeter med strömbrytare på, så den släcks med foten under fönsterbänken.

Djupet är invändningen och det är en stor sådan. 21 centimeter på 45 centimeters bredd betyder att stjärnan bygger nästan halva sin egen bredd utåt, och i en normal fönsternisch tar den hela utrymmet mellan ruta och gardin. Hänger den i ett fönster utan nisch pekar den rakt in i rummet.

Köp den till ett fönster som står fritt, gärna ett med djup karm där de 21 centimetrarna får plats. Ska stjärnan sitta innanför en gardin är Solina 45 nästan lika billig och sju centimeter plattare.

Mary är den lilla naturmaterialstjärnan. 46 centimeter i rotting och abaca-bark för 499 kronor, alltså ungefär dubbelt mot vad ett pappersalternativ i samma storlek kostar, och skillnaden ligger i hur den ser ut om tre år.

12 centimeter djup på 46 centimeters bredd ger kvoten 0,26. Det är plattast bland stjärnorna i det här formatet och betyder att den hänger fritt innanför en gardin i en helt vanlig fönsternisch. Barken sprider ljuset mellan fibrerna i stället för genom en slät yta, så skenet blir varmt och avbländat även rakt framifrån.

Materialet är också skälet att den får hänga kvar. Naturfärgad rotting läser sig som inredning och inte som juldekoration, så den kan sitta framme till februari medan de röda och de vita ser malplacerade ut den andra januari.

Maxeffekten är det som håller den tillbaka. Butiken anger två olika tak i samma stycke, alltså finns inget tal att räkna med, och i en stjärna av bark och rotting ska du inte gissa uppåt. Räkna med en svag LED-lampa och du får ett mjukt sken snarare än ett ljus som når ut på gatan. Vill du ha samma naturmaterial i ett format som syns är Anna 82 den stora versionen.

Solina är den grå stjärnan, och 801 kronor för 45 centimeter är det dyraste någon tar per centimeter här. Den kostar fyra gånger vad Solvalla gör i exakt samma diameter, och det du betalar för är färgen och uddarna, inte ljuset.

Djupet på 14 centimeter är däremot rätt. Kvoten 0,31 gör att den hänger fritt bakom en gardin i en vanlig nisch, till skillnad från Solvalla som bygger 21 centimeter i samma bredd. Plasten i uddarna håller dem raka säsong efter säsong, där ett rent pappersveck börjar hänga efter ett par nedpackningar.

Den grå tonen gör mer än den låter. Mot en vit karm försvinner en vit stjärna på dagtid, medan grått läser sig som en form även när lampan är släckt, alltså de tjugo timmar om dygnet ingen tittar på ljuset.

6 W är taket och det är för lite. Stjärnan blir en form med glöd i, inte en ljuskälla i rummet, och för 801 kronor är det tunt. Vill du ha 45 centimeter med riktigt lampstöd tar du Solvalla och lägger sexhundra kronor på något annat.

Maravilla är guldstjärnan i 60-centimetersklassen och kostar 589 kronor, alltså över dubbelt mot Mira 60 i samma diameter. Guldytan är hela skillnaden: den reflekterar dagsljus, så stjärnan är en form i fönstret även de timmar lampan är släckt.

Djupet är 19 centimeter på 60 centimeters bredd, alltså kvoten 0,32. Det räcker för att hon ska hänga fritt innanför en gardin i en vanlig fönsternisch, och plastförstärkningen i uddarna gör att formen överlever nedpackningen i januari och uppackningen ett år senare.

Sladden är felet, och det är ett konkret sådant. 200 centimeter är kortast av alla stjärnorna här, där nästan alla andra ger 350. Från ett fönster mitt på en vägg i ett rum med 2,5 meter i tak räcker inte två meter fram till ett uttag, och då står du med en förlängningssladd över golvet på julafton. Mät innan du beställer.

6 W betyder dessutom att den glöder snarare än lyser. Vill du ha 60 centimeter som verkligen ger ljus finns Säfsen med sitt 60-wattstak, och vill du bara ha 60 centimeter billigt kostar Mira 60 244 kronor.

Säfsen är den enda stålstjärnan här, och materialet avgör allt annat hos den. 1 299 kronor är ett premiumpris för 60 centimeter, men den gör något ingen pappersstjärna kan.

60 W är taket, alltså tio gånger de 6 W som Markslöjds LED-stjärnor tillåter och över dubbelt mot Karins 40. Skälet är rakt igenom fysiskt: en glödlampa värmer, papper tål inte värmen och stål gör det. Med en riktig lampa i blir Säfsen rumsbelysning i december, och ett fönster som lyser upp gatan snarare än ett som syns från den.

Stålet betalar sig också över tid. Papper gulnar, tar veck i förrådet och blir mjukt av fukt i en fönsternisch där det kondenserar. Den här hänger likadan den tionde säsongen som den första, vilket är en annan sorts räkning på 1 299 kronor än ett engångsköp.

Djupet är den obesvarade frågan. Det anges ingenstans, alltså går det inte att räkna ut om den ryms innanför en gardin innan den hänger där, och därför saknar den betyg på passform. Har du en djup fönsternisch eller ett fönster som står fritt spelar det ingen roll. Har du 15 centimeter mellan ruta och gardin ska du ta Mira 60 eller Oslo 60, där måttet finns.

Embla är 45-centimetersstjärnan med sammetsyta, och 388 kronor placerar den mitt emellan de billiga pappersstjärnorna och de dyra i rotting. Ytan är det enda skälet att välja den, och för rätt rum är det ett tillräckligt skäl.

Sammetsoptiken gör två saker. Den matta ytan blänker inte när en gatlykta lyser in, alltså blir stjärnan en jämn form och inte en yta med reflexer i. Och den bruna tonen sätter sig i ett rum med trä och mörka textilier på ett sätt vit papperskartong aldrig gör, där den vita stjärnan alltid ser ut som en tillfällig sak man hängde upp.

Djupet drar ner den. 16 centimeter på 45 centimeters bredd är kvoten 0,36, alltså tjockare än flera stjärnor som är en tredjedel bredare, och i en grund fönsternisch trycker den mot gardinen. Det låga wattaket på 6 W gör dessutom att den glöder snarare än lyser.

Har du ett mörkt inrett rum där en vit stjärna skulle skära sig är sammetsytan värd de här pengarna. Vill du bara ha 45 centimeter som lyser ordentligt kostar Solvalla 199 kronor och tar en fyra gånger starkare lampa.

Lively är den grå pappersstjärnan på 45 centimeter och kostar 321 kronor. Den är billigare än Solina i samma färg och storlek med 480 kronor, och det är i den jämförelsen den har sitt argument.

Grått gör mer i ett fönster än man tror. En vit stjärna mot en vit karm är osynlig fram till att lampan tänds, alltså under större delen av dygnet, medan den grå tonen ger en siluett även i dagsljus. Sladden är 350 centimeter, alltså fältets normallängd, och räcker till ett fönster med uttag i närheten.

Bygget är däremot detsamma som Emblas och det är för tjockt. 16 centimeter på 45 centimeters bredd ger kvoten 0,36, tjockare än en Mira som är en tredjedel bredare, och i en grund nisch går den inte att hänga fritt innanför gardinen. Rent papper utan förstärkning betyder dessutom att uddarna hänger lite efter tredje nedpackningen.

Den här passar den som bestämt sig för grått och tycker att 801 kronor för Solina är orimligt. Är färgen inte poängen ger Solvalla 45 samma format för 199 kronor och en fyra gånger starkare lampa.

Aino slim i 100 centimeter är den stora stjärnan i sortimentet, och en meter i diameter är ett format som kräver ett fönster att matcha. 649 kronor är rimligt för storleken, men sladdstället ingår inte och kostar 169 kronor till, alltså 818 kronor innan en enda lampa köpts.

Djupet är förvånansvärt lågt för formatet. 26 centimeter på 100 centimeters bredd ger kvoten 0,26, alltså plattare än nästan varje 45-centimetare på den här sidan. Det betyder att den hänger fritt i ett trapphusfönster utan att stöta i vare sig ruta eller karm, trots att den täcker en hel meter.

Slim-formen är skälet den fungerar i det formatet. En meterbred stjärna med breda uddar blir en tung yta som stänger fönstret; smala uddar behåller mellanrummen, och stjärnan läser sig som en form med luft i även när den täcker hela rutan.

Den här köper du till ett trapphus, en hög fönstervägg eller ett fönster över två våningar. I ett vanligt rum blir den bara för stor. Behöver du samma stjärna i en storlek som ryms i ett kök finns Aino 44 för 249 kronor.

Mira är den billiga 60-centimetaren. 244 kronor för en stjärna i det formatet är ett pris bara Konstsmide slår, och den gör grunderna rätt utan att kosta något extra för det.

17 centimeter djup på 60 centimeters bredd ger kvoten 0,28. Det är plattare än var och en av Markslöjds 45-centimetare, alltså stjärnor som är en tredjedel smalare, och hon hänger därför fritt innanför en gardin i en helt vanlig fönsternisch. Crêppningen i pappret är det andra som skiljer den från billigt kartongvitt: strukturen tar veck sämre, så uddarna står raka även efter några år i förrådet, och den bryter ljuset så att skenet blir mjukt snarare än plant.

Sladdstället är den dolda kostnaden. Det ingår inte, kabeln går på 169 kronor, och 244 blir därmed 413 innan du köpt en lampa. Har du redan ett sladdställ hemma från en tidigare stjärna spelar det ingen roll alls, och då är det här sidans mest prisvärda 60-centimetare.

Köp den om du byter ut en gammal stjärna och har kabeln kvar. Ska du börja från noll och vill ha allt i kartongen kostar Maravilla 60 589 kronor med sladd, men bara 200 centimeter av den.

Oslo är den dyra vita 60-centimetaren och kostar 699 kronor, alltså nästan tre gånger Mira i exakt samma diameter. Det du betalar för är siluetten, och den frågan avgörs av hur många andra stjärnor som hänger i din trappuppgång.

Uddarna är längre och spetsigare än den vikta standardformen som fyller fältet. I en portuppgång där fem fönster har varsin stjärna är det Oslo man ser, och det är hela argumentet för prisskillnaden. Papperskvaliteten bär den formen: vecken är skarpa och står kvar, där ett tunnare papper rundar av spetsarna efter ett par säsonger.

18 centimeter djup på 60 centimeters bredd ger kvoten 0,30, alltså gott om marginal innanför en gardin i en vanlig fönsternisch.

Priset är svårt att försvara i kronor räknat. 699 plus 169 för sladdstället blir 868 kronor för en vit pappersstjärna på 60 centimeter, och Mira gör samma format för 413 med kabeln inräknad. Vill du ha en stjärna som märks bland grannarnas är skillnaden pengarna värd. Vill du bara ha en stjärna i fönstret ska du inte betala den.

Aino i 44 centimeter är den lilla versionen av samma modell som finns i en meter, och de två är olika köp trots namnet. Den här kostar 249 kronor och är gjord för fönstret över diskbänken, där en 60-centimetare täcker hela rutan och tar bort utsikten.

Storleken är hela argumentet. 44 centimeter lämnar glas runt om i ett smalt köks- eller sovrumsfönster, alltså syns stjärnan som en form och inte som en skiva över rutan. Slim-siluetten håller uddarna smala, och i det lilla formatet gör det att den ser lätt ut snarare än stubbig.

Djupet är sämre än storasysterns. 16 centimeter på 44 centimeters bredd ger kvoten 0,36 mot metervarianten 0,26, alltså är det den lilla som bygger mest i förhållande till sin bredd. I en grund fönsternisch trycker den mot gardinen.

Sladdstället ingår inte här heller. 249 plus 169 blir 418 kronor för en liten vit pappersstjärna, och då kostar Mira 60 mindre för ett större format. Köp Aino 44 om fönstret är litet och storleken är hela poängen; har du kabeln hemma sedan tidigare blir den ett bra köp direkt.

Snow levereras utan fattning och utan sladd. I kartongen ligger pappersstjärnan och ett hängband, ingenting annat, och den går alltså inte att tända dagen du packar upp den. Ett separat sladdupphäng måste köpas till, och det är det första du behöver veta om den här produkten.

Stjärnan i sig är bra. Tre lager papper i stället för ett ger siluetten ett djup som ingen enkellagrad stjärna här har: uddarna kastar skugga på varandra, så formen läser sig som en konstruktion och inte som ett veckat ark. Pappret är FSC-märkt, alltså spårat till skogen det kom ifrån.

24 centimeter djup på 50 centimeters bredd är priset för de tre lagren. Kvoten 0,48 är näst tjockast av allihop, och i en fönsternisch med gardin får den helt enkelt inte plats innanför. Den vill hänga fritt i ett fönster utan textil framför.

Köp den om du redan har ett sladdupphäng hemma, för då är 269 kronor lågt för det här bygget. Ska du köpa allt på en gång ligger totalen närmare 400 kronor och du får en stjärna som fortfarande inte ryms bakom en gardin. Behöver du något som fungerar direkt ur kartongen tar du Solvalla 45 eller Mira 60.

Sputnik är 60 centimeter bred och 60 centimeter djup, alltså ett klot med uddar åt alla håll. Den är fältets vackraste objekt och fältets sämsta fönsterstjärna, och båda sakerna följer av exakt samma mått.

Formen förtjänar femman. Där varje annan stjärna här är en platt siluett som ska ligga mot glaset är den här en kropp som ser lika genomarbetad ut från gatan, från soffan och underifrån. Hängande fritt mitt i ett rum, i ett trapphus eller över ett matbord är den ett smycke som inget veckat ark kommer i närheten av.

Kvoten 1,00 är sedan hela problemet. En fönsternisch är 10 till 20 centimeter djup i ett vanligt svenskt hus, alltså behöver Sputnik tre till sex gånger det utrymme som finns, och gardinen går inte att dra för framför den. Hänger den i ett fönster sticker den rakt in i rummet, och du går in i den varje gång du vädrar.

Sladdstället tillkommer med 169 kronor, så totalen blir 768. Har du ett fritt hängläge, ett trapphus, en hall med högt i tak eller ett fönster utan gardin, är det välanvända pengar. Ska den hänga i en vanlig fönsternisch köper du en form som inte får plats, och då är Oslo 60 samma bredd i en siluett som faktiskt ligger mot rutan.