En badstege är ett enkelt föremål med tre svåra frågor: hur långt ner den ska nå,
vilket vatten den ska hänga i, och vad som händer med den i februari. Alla tre
avgörs innan du jämför priser, och de flesta som köper fel har missat en av dem.
Den här guiden går igenom vad som skiljer stegarna åt, i den ordning
skillnaderna kostar pengar. Söker du i stället steget som hjälper någon över
badkarskanten är det en annan vara, och den bärs av vår jämförelse av
duschstolar.
Mät bryggan innan du tittar på stegar
Antalet steg är inte ett kvalitetsmått. Det är ett mått, precis som skostorlek,
och en sexstegsstege på en låg brygga är lika fel som en trestegsstege på en hög.
Gör så här. Mät från bryggkantens överkant rakt ner till vattenytan en normal
sommardag. Lägg till 60 centimeter under ytan, som är ungefär vad som krävs
för att du ska få fotfäste innan du behöver dra dig upp med armarna. Summan är
den stegdel du ska köpa.
Ett steg är ungefär 25 centimeter. Det ger:
Räkna på det lägsta vattenståndet, inte på midsommar. En insjö kan sjunka en
halvmeter mellan maj och augusti, och en stege som når precis lagom i juni står
över ytan i september. Har du en flytbrygga är problemet mindre, eftersom bryggan
följer vattnet.
Blev det ändå fel finns förlängningsdelar. Både Laggo och Skeppshultstegen säljer
påbyggnadssektioner på två till tre steg, och de kostar ungefär hälften av en ny
stege.
Materialet avgör vilket vatten stegen får hänga i
Det här är kategorins viktigaste val och det som skiljer mest i pris. Fyra
material förekommer, och de tål olika saker.
Varmförzinkat stål är den svenska standardlösningen. Zinken lägger sig som ett
offerskikt över stålet och håller i decennier i en insjö. Den förbrukas snabbare
i havsvatten, och den tål inte klor. Laggo skriver ut det själva på sin
kategorisida: bryggstegen är inte avsedd för klorvatten, klor angriper den
varmförzinkade ytan och kan orsaka korrosion samt förkorta livslängden, och för
klorvatten rekommenderas i stället en badstege av syrafast rostfritt stål.
Rostfritt stål, oftast av typen 304, klarar sötvatten och pool bra. I
saltvatten uppstår gropfrätning med tiden, alltså små hål som börjar där ytan
skadats.
Syrafast rostfritt, 316, innehåller molybden och klarar alla tre vattnen. Det
är det enda materialet i den här jämförelsen som gör det.
Aluminium rostar inte alls, men det fräter galvaniskt där det möter stål,
alltså precis vid skruvarna som håller stegen i bryggkanten, och det pittar i
saltvatten. På en insjöbrygga är det oproblematiskt.
Vad syrafast kostar, i kronor
Det går att mäta exakt, eftersom Marinvaror säljer samma uppfällbara stege i två
material över hela storleksregistret och publicerar båda priserna:
Påslaget är störst i procent på de korta stegarna, 93 procent på sexstegs, och
krymper till 43 procent på tiostegs. Ligger bryggan i en sjö är det en kostnad du
inte behöver ta. Ligger den i havet eller vid en pool är den svår att komma ifrån.
Stegen måste upp innan isen lägger sig
Det här är den egenskap som gör en svensk bryggstege till något annat än en stege.
Is som fryser fast runt en stegpinne rör sig sedan med vattenståndet, och den
kraften vrider stål. Den drar också i bryggkantens infästning, vilket i värsta
fall tar med sig en bräda. En stege som sitter kvar hela vintern är en stege du
byter tidigare än du tänkt.
Tre lösningar finns:
- Uppfällbar. Stegen svängs upp på bryggan och blir kvar där hela vintern.
Gångjärnsbeslaget sitter kvar i bryggkanten. Den enklaste lösningen om stegen
är tung.
- Fällbar. Samma princip på de svensktillverkade stegarna, med beslag som
följer med i lådan.
- Hopfällbar. Stegen viks ihop och tas in i förrådet. Kräver plats men ger
också ett stöldskydd.
Bara en av de tolv stegarna i jämförelsen är byggd för fast montering, och den
hör hemma där isen aldrig blir ett problem.
På de långa stegarna säljs ofta en lyftspak som tillbehör. Den gör
uppfällningen till ett handgrepp i stället för ett lyft, och är värd att räkna in
om du ska sköta en tiostegsstege ensam.
Steget du står på avgör om du halkar
En blöt fot på en blank metallpinne är kategorins vanligaste olycka. Fyra
lösningar finns och de fungerar i den här ordningen.
- Kompositsteg. Blir inte halt, behöver varken tvättas eller impregneras, och
säljs med tio års garanti av den butik som har det. Det dyraste alternativet
som ofta kostar noll, eftersom flera tillverkare låter dig välja mellan trä och
komposit till samma pris.
- Impregnerat trä. Bäst grepp av alla och den enda ytan som inte är iskall i
maj. Kräver att du ser över den med några års mellanrum. Skeppshultstegens
trästeg är godkända enligt Svenska Träskyddsföreningen, och tillverkaren lämnar
tjugo års garanti på dem för privatkonsument.
- Blästrat eller räfflat metallsteg. Tar hyggligt i blött, men kallt.
- Slätt metallsteg. Det sämsta alternativet, och det du hittar på de
billigaste båtstegarna.
Stegets djup spelar också roll. Hundra millimeter bär hela foten; en rund
stegpinne bär framfoten och gör nedstigningen mer ansträngande för vaden.
Bredden märks först när du klättrar upp
Bredden mellan vangstyckena går från 450 till 580 millimeter, alltså knappt
trettio procent. Det låter marginellt.
Det är det inte, av ett skäl som är lätt att missa i butiken: du klättrar upp
för en badstege bakåtlutad, med kalla händer och utan att se var du sätter
fötterna. En smal stege tvingar fötterna i linje precis där du behöver stå
brett. Bredden avgör också om en vuxen med ett barn framför sig får plats, och om
två personer kan mötas.
De svenska tillverkarna ligger mellan 475 och 520 millimeter. Under 465 är smalt.
Handledaren är det du håller i när du väger som mest
Bågen som sticker upp över bryggkanten är den enda uppgiften på hela sidan som få
tillverkare publicerar, och den som betyder mest för den som har svårt att ta sig
upp.
Skeppshultstegen anger 670 millimeter på Mälaren, 610 på Siljan och 900 på sin
syrafasta Sandvik. Laggo anger 590 på Hären. Sjuttio millimeters skillnad låter
lite tills man tänker på när man griper tag: du står fortfarande i vattnet med
hela kroppsvikten hängande, och en högre båge betyder grepp tidigare i lyftet.
Ska bryggan användas av någon äldre är det här talet värt mer än materialet.
Kontrollera vad som håller stegen i bryggan
Infästningen är den del som går sönder först, och den syns sällan på bilden.
Två saker att läsa efter. Följer beslagen med? Laggo levererar varmförzinkade
beslag i lådan; flera andra säljer dem separat. Vilket material är skruvarna
av? En stege med rostfri ram och vanliga stålskruvar rostar i infästningen även
om ramen inte gör det, och då sitter problemet i bryggan i stället för i stegen.
På en flytbrygga tillkommer en regel som Marinvaror skriver ut: stegen får inte ta
i botten. En stege som bottnar när bryggan sjunker vid belastning lyfter bryggan
i stället för att bära dig.
Ingen standard gäller, och det ska du veta
EN 131 är standarden för bärbara stegar och är inte skriven för en stege som
skruvas fast i en bryggkant. Vi hittade ingen svensk regel som gäller en privat
badstege, och ingen av tillverkarna hänvisar till någon.
Det enda tredjepartsintyget som förekommer i hela fältet är Svenska
Träskyddsföreningens godkännande av det impregnerade virket, som Skeppshultstegen
hänvisar till, och det gäller stegplankan och inte stegen.
Det är därför den här jämförelsen inte betygsätter certifiering. En sådan kolumn
hade mätt vem som skrivit ett papper i stället för vad stegen är byggd av. För en
allmän badplats är ansvarsfrågan en annan och avgörs av kommunen.
Vad du bör lägga
Under 1 500 kronor finns rostfria hopfällbara stegar som tas in på hösten. De
duger till sjön, till poolen och som andrastege, men de är byggda lättare än de
svensktillverkade och de sitter inte kvar på bryggan.
Mellan 1 700 och 2 300 kronor ligger de svensktillverkade varmförzinkade
stegarna med impregnerade trästeg, fällbar konstruktion och beslag i lådan. Det är
här de flesta ska handla, och det är också där prisvärdet är som högst i hela
fältet.
Mellan 3 400 och 5 100 kronor hamnar du om du vill ha uppfällning med
kompositsteg, en högre handledare eller ett grövre gods. Skillnaden mot
tvåtusenkronorsstegen är verklig men liten, och den är sällan värd tredubbla
priset om bryggan ligger i en insjö.
Över 5 900 kronor köper du syrafast rostfritt, och det gör du för att bryggan
ligger i havet eller vid en pool. Det är inte en uppgradering, det är ett annat
material för ett annat vatten.