Brandfilt bäst i test 2026: storleken och certifieringen som avgör

EN 1869:1997 provade brandfiltar mot brand i matolja, som i stekpannan som fattar eld, och innehöll ett prov av elektrisk ledningsförmåga. Den versionen är tillbakadragen sedan 2020.

EN 1869:2019 behöll båda proven, skärpte elprovet och lade till ett obligatoriskt heptanprov för brand i vätska. Den slog också fast att en brandfilt är en engångsprodukt. Skillnaden mellan versionerna är därför inte att den ena är provad och den andra inte, utan att bara den nyare är provad mot brand i annat än matolja.

Standarden säger dessutom något om storlek som ingen butik citerar: filtar som är tillräckligt stora anses lämpliga för att kväva elden på en person vars kläder brinner. Någon centimetersiffra ger den inte. Den kommer från räddningstjänsterna, och den är 120 × 180.

Fem av de åtta filtarna är provade mot 2019. Tre är provade mot 1997, och en av de tre är jämförelsens dyraste. Årtalet står inte alltid i butikens specifikation: för två av filtarna finns det tryckt på förpackningen, som syns på butikens egna produktbilder.

Kontrollera alltså årtalet, inte bara att standarden nämns. Står det inte i specifikationen är det värt att zooma in på bilden av påsen.

Ingen certifiering är granskad av tredje part. Vi läser vilken version av standarden varje filt anges vara provad mot, i butikens specifikation eller på förpackningen, och jämför det med standardens egen text. Vi har inte sett något provningsintyg, och vi har inte tänt eld på någon filt.

Fyra av åtta filtar kommer från samma butik, och de tar plats 1, 2, 5 och 6. Brandvarnare.se säljer dem utan angiven tillverkare, som egen etikett. Skälet till de två översta placeringarna är att de är den enda butiken som säljer 120 × 180 provad mot 2019 för under 200 kronor. Kjells 120 × 180 kostar 299,90 och är provad mot 1997.

En brandfilt kostar hundra kronor och kväver en brand utan att lämna något efter sig. Det är den enklaste brandskyddsprodukt som finns.

Årtalet efter EN 1869 är den ena av de två saker som avgör om den du köper duger, och det avsnittet står längre upp på sidan. Här är resten: storleken, förpackningen, var filten ska sitta och hur du faktiskt använder den.

Så här ser provningen ut fördelad över de åtta filtarna, som en påminnelse innan vi går vidare:

För två av de tre är årtalet inte utskrivet i butikens specifikation utan tryckt på själva förpackningen, där det syns på butikens egna produktbilder. Det är värt att veta innan du utgår från att en filt utan årtal i specifikationen är oprovad.

Storleken: 120 × 180, inte 120 × 120

Standarden säger det själv, om än utan siffror: filtar som är tillräckligt stora anses lämpliga för att kväva elden på en person vars kläder brinner. Siffran kommer i stället från räddningstjänsterna, och den är 120 × 180 centimeter.

Skälet är enkelt när man tänker på vad en filt ska klara. Hundratjugo gånger hundratjugo räcker gott till en kastrull eller en stekpanna. Den räcker inte till en brinnande soffa, en gardin, eller en människa vars kläder tagit eld, och det sista är den situation där en brandfilt gör mest nytta av allt.

Fyra av åtta filtar i vår jämförelse är den mindre storleken. Prisskillnaden är oftast under hundra kronor.

Det rimliga är två filtar: en 120 × 180 där du har din huvudsakliga brandskyddsutrustning, och en 120 × 120 i köket där bränderna faktiskt börjar. Brandvarnare.se 120×180 mjuk påse (179 kr) och Biltema Biltema 120×120 (100 kr) kostar tillsammans 279 kronor.

Hård box eller mjuk påse?

Du kommer att öppna den här förpackningen en enda gång, med en stekpanna som brinner en meter bort.

En hård box har ett lock som åker upp med ett grepp. En mjuk påse har två flikar du ska dra isär åt varsitt håll. Skillnaden är en sekund, kanske två.

Föreställ dig den sekunden med händer som skakar, i ett kök där något brinner och du inte har gjort det här förut. Då är boxen värd sina tjugo kronor.

Påsen har en fördel: den tar mindre plats och går att hänga innanför en skåpdörr där en box inte får rum. Bor du trångt är det ett rimligt byte.

Biltemas två filtar löser det på ett tredje sätt: förpackningen hängs på väggen och filten dras ut med ett handgrepp, utan box att öppna.

En brandfilt är en engångsprodukt

Det här missas ofta, och det står numera i standarden.

Har du använt filten ska den kasseras, oavsett hur oskadd den ser ut. Värmen förändrar väven på sätt som inte syns med blotta ögat, och en filt som ser hel ut kan ha förlorat sin täthet.

Det gäller även om du bara la den över en kastrull i några sekunder och lyfte av den igen.

Räkna alltså med att köpa en ny efter varje tillbud. Vid hundra kronor styck är det ingen kostnad som ska hindra dig från att använda den när det gäller.

Så använder du den

Fyra steg, och det tredje är det folk gör fel.

1. Dra ut filten ur förpackningen.
2. Håll händerna bakom väven, så att filten skyddar dem när du närmar dig.
3. Lägg filten över branden, kasta den inte. Kastar du får du in luft under, och luft är vad branden lever på.
4. Låt den ligga kvar tills allt svalnat. Brinnande matolja kan självantända igen så fort syret kommer tillbaka.

Stäng av spisplattan om det är en kastrull. Och häll aldrig vatten på brinnande matolja: vattnet förångas explosionsartat och slungar ut brinnande fett i hela köket.

Fettbranden är det filten är till för

Brandfilten finns för en enda vanlig olycka: en kastrull eller stekpanna med olja som självantänder. Det är den brand där varje annat verktyg i hemmet gör saken värre.

Vatten är det farligaste du kan göra. Brinnande matolja håller långt över hundra grader. Vattnet som träffar den förångas ögonblickligen och expanderar ungefär 1 700 gånger, och den ångan slungar ut brinnande fett över spis, tak och den som står framför. En deciliter vatten i en brinnande fritös ger ett eldklot genom halva köket.

Pulversläckaren är rätt produkt på fel plats. Sex kilo pulver som träffar en kastrull med kraft kan blåsa ut det brinnande fettet på samma sätt, och pulvret sprider sig sedan i hela bostaden. Den ska du ha i hallen, inte som förstahandsval vid spisen.

Filten gör i stället tre saker samtidigt: den stänger ute syret, den håller kvar fettet i kärlet, och den skyddar dina händer på vägen fram. Stäng av plattan, lägg på filten, låt den ligga. Lyft inte på den för att titta.

Det är också därför storleken spelar roll på ett annat sätt än man tror. Filten ska täcka kastrullen med god marginal och sluta tätt mot spisen runt om. En filt som precis når över kanten släpper in luft i springorna.

Vad brandfilten inte klarar

Tre bränder där filten är fel svar, och där det är värt att veta det innan.

Litiumbatterier. En cell i termisk rusning avger syre inifrån och brinner vidare under filten. Den hejdar spridningen till möbler och gardiner, vilket är värt något, men den släcker ingenting. Ring 112.

Brand i en vägg eller ett tak. Filten kväver en avgränsad brand i ett kärl eller på en person. Den gör ingenting åt en brand som gått in i konstruktionen, och en initialbrand blir en konstruktionsbrand fortare än de flesta räknar med.

Elektronik under spänning. Filten är i sig inte strömförande, men att lägga sig över en brinnande apparat som fortfarande sitter i vägguttaget löser inte orsaken. Bryt strömmen först om du kan göra det utan att sträcka dig över lågorna, annars låt bli och gå ut.

Gemensamt för alla tre: filten köper tid, den avslutar ingenting. Räddningstjänsten ska larmas i samma stund som du sträcker dig efter filten, inte efteråt.

Var ska den sitta?

Synligt, nära köket, men inte inne vid spisen.

Poängen är att du ska kunna hämta filten utan att sträcka dig över det som brinner. Hängande på en vägg eller innanför en skåpdörr du når med ett grepp är rätt. Längst in i en byrålåda är fel.

Det här är också det starkaste argumentet för Housegard Housegard DE (300 kr), som är designad för att få hänga framme i stället för att gömmas undan. En filt du hittar på tre sekunder slår en filt du hittar på trettio, och estetik är därför ett verkligt brandskyddsargument.

Material och temperatur

Alla filtarna är gjorda av glasfiberväv, de flesta silikonbehandlad.

Alla anger också en temperatur, vilket är ovanligt tydligt för en så billig produktkategori. Sju av dem tål 500 grader. Biltemas 120 × 180 tål 550 och har därmed jämförelsens högsta siffra.

Skillnaden spelar mindre roll än storleken och provningen, eftersom samtliga klarar de temperaturer som uppstår i en normal köksbrand. Två egenskaper skiljer ändå: Biltemas båda filtar är asbestfria, och Luxorparts är tät nog att stå emot gasgenomträngning, vilket är det som avgör om filten kväver branden eller bara lägger sig över den.

Lönar det sig?

Ja, och det är inte ens en fråga.

Hundra kronor för en produkt som kan kväva en brand i en stekpanna innan den når köksfläkten. Räddningstjänsterna rekommenderar en per hem, tillsammans med en sexkilos pulversläckare och brandvarnare på varje våningsplan. Filten ensam är alltså inte hela svaret, och hur många av varje just din bostad behöver beror på hur den ser ut.

Det enda sättet att slösa pengar här är att köpa fel: en 120 × 120 som husets enda filt, eller en filt för trehundra kronor som är certifierad mot 1997 års version av standarden när en för 179 är certifierad mot 2019.

Vanligaste missköpet

Att köpa 120 × 120 som husets enda brandfilt.

Den är billigare, den får plats i fler skåp, och den räcker till stekpannan. Men den räcker inte till det som gör en brandfilt värd att ha: att kunna släcka en brand i något större än en kastrull, eller på en person.

Det näst vanligaste är att titta efter EN 1869 och nöja sig med att den nämns. Årtalet är det som räknas, och tre av de åtta filtarna är provade mot 1997 års version. Hittar du inget årtal i specifikationen: zooma in på bilden av förpackningen, för där brukar det stå.

Ordlista