Ekolodet har tre prislappar
Priset i hyllkanten är skärmen. Givaren kan vara ett tillval och sjökortet är
det nästan alltid, och ingen av de två står i rubriken.
Se efter i butiken själv. PN Jakt säljer Humminbird HELIX 5 CHIRP DI GPS G3 för
6 195 kronor, och samma artikelnummer märkt inkl. Navionics+ Small för 7 695.
HELIX 7 CHIRP SI G4 kostar 9 895 och 11 495. Watski säljer Garmin ECHOMAP UHD2
52cv för 3 990 kronor och samma enhet med GT20 för 4 482. Raymarine Element 7
S kostar 5 757, och Inkl. Navionics sjökort 6 169.
Det är alltså inte fråga om lurendrejeri, utan om att varan säljs i delar och
att delarna heter nästan samma sak. Räkna ihop de tre innan du jämför två lod
med varandra, annars jämför du en komplett enhet med en halv.
CHO betyder utan givare
Tre bokstäver efter modellnamnet, och de flyttar priset mer än något annat i
kategorin. CHO står för Control Head Only, alltså skärmen ensam. Några svenska
säljare skriver ut Utan givare i rubriken, andra bara CHO.
Prisskillnaden är inte den man väntar sig. Watski tar 58 175 kronor för en
Humminbird Solix 15 CHIRP Mega SI+ G3 CHO och 55 714 kronor för samma modell
med givare. Den dyrare varianten är den som saknar det som gör den till ett
ekolod. En akterspegelsgivare kostar från omkring 3 200 kronor och en
genomskrovsgivare från 4 655.
Det här är inte nytt. När Båtliv provade fyra prisvärda 5-tums ekolod 2016 stod
det i deras egen faktatabell att testvinnaren, Lowrance Elite 5x Chirp,
levererades utan givare, till exakt samma pris som de tre som hade en. Tio år
senare gäller samma sak, och fortfarande är det ingen som skriver om det.
Tumtalet köper yta, inte skärpa
Handeln säljer ekolod i tum, och det är det tal som säger minst om hur bilden
ser ut.
Garmins egen ägarhandbok anger 800 × 480 bildpunkter för hela ECHOMAP
UHD2-serien. Det gäller femtummaren och sjutummaren lika. Raymarines
specifikationstabell anger 800 × 480 för både Element 7 och Element 9. Samma
384 000 punkter, utspridda över en större yta.
Räknat per tum blir det tydligt. En femtumsskärm med 800 × 480 ger 187
bildpunkter per tum. Samma upplösning på sju tum ger 133, och på nio tum 104.
Hos Watski kostar ECHOMAP UHD2 72cv 1 940 kronor mer än 52cv med samma
GT20-givare i lådan, och bilden blir 29 procent grövre.
Humminbird är enda undantaget i fältet: HELIX 5 har 800 × 480 och HELIX 7 G4 har
1024 × 600 enligt Comstedt, märkets svenska generalagent. Där köper de två extra
tummarna faktiskt fler punkter också.
Storleken är ändå värd något, och det ska sägas rakt ut. Båtliv skriver att
en niotumsskärm har yta nog att delas i två sektioner utan att det blir för
smått, att en sjutummare är i minsta laget för det och att en tolvtummare blir
för stor och dyr för en mindre båt. Vill du se sjökort och ekolod bredvid
varandra behöver du ytan. Vill du se botten skarpt behöver du punkterna.
Givaren är ekolodet
Skärmen visar bara det givaren skickar upp, och det är i givaren de verkliga
skillnaderna sitter.
Traditionell sonar sänder en kon rakt ned och ritar en kurva över tid. En
fisk blir en båge på skärmen, botten en linje. Låg frekvens ger en bred kon och
söker av en stor yta; hög frekvens ger en smal kon och mer detalj. Humminbirds
Dual Beam Plus arbetar på 83 kHz över en 60 graders kon och 200 kHz över 20
grader, och du växlar mellan dem efter vad du gör.
Nedåtseende avbildning, alltså Down Imaging hos Humminbird, ClearVü hos
Garmin och DownVision hos Raymarine, använder högre frekvens och en smal solfjäder i
stället för en kon. Resultatet är nästan fotografiskt: en stubbe skiljer sig
från en sten och en vassrugge från en kant. Det är den enskilt största
funktionsuppgraderingen i kategorin, och billigaste vägen dit i den här
jämförelsen är Garmin STRIKER Vivid 5cv för 3 577 kronor.
Sidoseende avbildning skickar två strålar ut åt sidorna och tecknar en yta i
stället för en linje. Humminbird anger 76 meter från sida till sida på 800 kHz
och 244 meter på 455 kHz. Du ser strukturer bredvid båten innan du kört över
dem, vilket är hela skillnaden när man letar en kant i en okänd vik.
Regeln bakom alla tre: högre frekvens ger finare bild och kortare räckvidd.
Raymarines HyperVision arbetar på 1,2 megahertz, den högsta frekvensen i
jämförelsen, och tillverkaren skriver själv att den är optimerad ned till
omkring trettio meter. Djupare än så växlar man till 350 kHz.
CHIRP är inte längre ett val
När Båtliv provade sina fyra 5-tummare 2016 hade två av fyra CHIRP. I dag har
tio av elva enheter här det, och Fiskejournalen skriver att tekniken i stort
sett är standard.
Vad den gör: ett vanligt ekolod sänder en frekvens i taget, ett CHIRP-lod sveper
ett band av frekvenser. Ekot blir längre och går att räkna på, vilket ger bättre
separation mellan två fiskar nära varandra och mellan en fisk och botten.
Vad det betyder för köpet: ingenting, eftersom du får det ändå. Vi rankar därför
inte på det. Titta i stället på vad givaren dessutom kan avbilda.
Uteffekten och vad den inte lovar
Humminbird anger 500 watt RMS och 4 000 watt topp till topp för hela
HELIX-serien. Garmin STRIKER Plus 4 anger 200 watt RMS.
Toppeffekten är det tal som står störst i marknadsföringen och det som betyder
minst. Humminbird skriver i sin egen specifikation att full effekt kräver en
1 kW-givare, alltså inte den som ligger i lådan. Talet beskriver vad enheten
kan om du bygger vidare på den, inte vad du köpte.
RMS-talet är det jämförbara. Skillnaden mellan 200 och 500 watt märks inte på
tio meter och märks på fyrtio, särskilt i sjögång och i planingsfart.
Maxdjupet är ett tak och inte ett löfte
Humminbird anger 457 meter för HELIX 5 G2 Sonar och 365 meter för
CHIRP-modellerna. Båtliv skriver att en 500-wattare med traditionell 50/200
kHz-givare kan nå omkring 700 meter.
Sedan kommer förbehållen, och de kommer från samma test: det verkliga djupet
beror på båtens hastighet, vattentypen, bottnens hårdhet och framför allt hur
givaren är monterad. En akterspegelsgivare i planingsfart får luftbubblor under
sig och tappar botten långt före sitt angivna djup.
För de flesta spelar det ingen roll. Fiskar du i svenska insjöar och skärgårdar
rör du dig på under trettio meter, och där räcker varenda enhet i den här
jämförelsen med bred marginal.
Sjökortet, och alternativet till det
Det här är den prislapp flest missar. Humminbirds HELIX-serie stöder Navionics
och Platinum+, men kortet är ett tillval som kostar 1 234 till 1 600 kronor
beroende på butik och modell. Garmins ECHOMAP tar sjökort. Garmins
STRIKER-serie tar inga sjökort över huvud taget.
Motvikten är att båda de stora tillverkarna ritar egna djupkartor medan du kör.
Humminbirds AutoChart Live lagrar djup, bottenhårdhet och vegetation, med åtta
timmars inspelning i minnet från fabrik. Garmins Quickdraw Contours ritar
konturer med en fots mellanrum över upp till 800 000 hektar.
För den som fiskar samma vik varje sommar är den egna kartan ofta bättre än ett
köpt sjökort, eftersom den visar var det faktiskt är fyra meter och inte var
farleden går. Ska lodet däremot vara båtens enda navigationsinstrument behöver
du riktiga sjökort, och då faller STRIKER-serien bort.
Ljusstyrkan avgör om du ser något i juli
Skärmens ljusstyrka mäts i nits och nämns sällan i annonser. Humminbird anger
1 000 nit för HELIX 5 och 1 500 för HELIX 7 G4.
Skillnaden märks bara i ett läge, och det är det läge lodet mest används i:
direkt solljus med skärmen monterad på en akterspegel eller ett styrkonsolfäste
utan skugga. Båtliv satte betyg på just detta i alla sina tester och skiljde på
bilden rakt framifrån och bilden i 45 graders vinkel, eftersom en skärm som är
läsbar från förarplatsen kan vara svart från sidan.
Ett tips ur samma test som inte kostar något: en enhet som sitter i sin
medföljande bygel går att vrida, och de flesta går också att lossa och ta med
hem. En infälld montering ser snyggare ut och tar bort båda möjligheterna.
Montering, och varför akterspegeln vinner
Tre sätt att sätta givaren, och för en småbåt är valet enklare än det verkar.
Akterspegelsgivare skruvas på transomen strax under vattenlinjen. Den följer
med i lådan på varenda enhet i den här jämförelsen, kostar ingenting extra och
går att montera på en eftermiddag. Nackdelen är att den sitter i propellerns och
skrovets turbulens, vilket märks i högre fart.
Genomskrovsgivare monteras i ett hål genom botten och ger renare signal i
alla farter. Den kostar 4 655 kronor och uppåt, kräver att båten tas upp och att
någon borrar i skrovet.
Elmotorgivare sitter på trollingmotorn och pekar dit motorn pekar, vilket är
sportfiskarens lösning och förutsätter en trollingmotor.
För en jolle, en styrpulpetare eller en liten aluminiumbåt är akterspegeln rätt
svar i nio fall av tio. Sätt den så långt från propellern som möjligt och på
styrbord sida om propellern går medurs.
Vad du faktiskt ska köpa
Har båten ingen elektronik alls och du mest vill se djupet och hitta tillbaka
till bra ställen räcker Garmin STRIKER Plus 4 för 1 693 kronor. Den väger
tre hektogram, har GPS och ritar egna djupkartor.
Vill du se hur botten ser ut är Garmin STRIKER Vivid 5cv för 3 577 kronor
billigaste vägen till nedåtseende bild, och skärmen är lika skarp som på lod för
dubbla priset.
Ska lodet också vara båtens kartplotter behöver du en enhet som tar sjökort, och
där börjar Humminbird HELIX 5 CHIRP GPS G3 på 4 799 kronor.
Fiskar du strukturer, alltså kanter, vrak och stenbottnar, är det sidoseendet som ändrar
ditt fiske, och Humminbird HELIX 7 CHIRP SI GPS G4 för 9 895 kronor är den
enda enheten i jämförelsen som har det.
Och oavsett vilken: läs artikelnamnet ord för ord i kassan. Med givare,
Nav+, inkl. Navionics och CHO är fyra ord som flyttar priset med tusen
kronor eller mer åt vardera hållet.