Den nedre gränsen avgör vad du kan hitta
Nästan alla köper en energimätare av samma skäl. Något i huset drar ström
dygnet runt utan att göra nytta, och man vill veta vad. Digitalboxen,
förstärkaren, laddaren i hallen, den gamla frysen i garaget.
Frågan blir då hur små laster mätaren orkar se, och där skiljer produkterna
tjugo gånger. Biltema Biltema 46-3267 (129 kr) och
Brennenstuhl PM 231 E (220 kr) anger 0,2 watt som nedre gräns,
Hama Hama 00223561 (150 kr) 1 watt och
Clas Ohlson Clas Ohlson 36-8705 (150 kr) 2 watt. På hyllan ser de likadana ut
och priserna ligger inom hundra kronor.
Vad gränsen betyder i praktiken: en router drar 6 watt och syns hos alla. En
modern tv i viloläge drar under 1 watt och syns bara hos de två första. En
mobilladdare som sitter kvar utan telefon ligger på några tiondelar och syns
knappt någonstans.
0,17 watt, och ingen av sju mätare fick det rätt
Energimyndighetens testlabb mätte först upp en tv med egen utrustning. Den drog
60 watt påslagen och 0,17 watt i viloläge. Sedan fick sju enkla elmätare försöka
visa samma sak.
Alla sju klarade 60 watt. Ingen klarade 0,17. Tre visade en högre effekt än den
verkliga och tre visade noll watt, och närmast kom Voltcraft Energy Logger 4000
med 0,1 watt.
Ett senare test av åtta mätare gav samma bild med skarpare siffror. Vid en last
på 0,3 watt visade samtliga noll. Vid 1,5 watt visade fem av åtta fortfarande
noll, och de tre som såg något låg mellan 34 och 54 procent fel. Först vid
30 watt kom alla utom en under 3,5 procents fel.
Slutsatsen att ta med sig till butiken: en energimätare är ett bra verktyg för
allt över några watt och ett dåligt verktyg för att jaga standby på enskilda
prylar. Vill du åt de riktigt små talen ska du välja en mätare med låg nedre
gräns och ändå läsa resultatet som en storleksordning.
Mätaren drar mellan 0,37 och 1,5 watt själv
En energimätare har en display som ska lysa och en krets som ska räkna, och
båda kostar ström. Bland mätarna i jämförelsen ligger spannet mellan 0,37 och
1 watt. Energimyndigheten uppmätte 0,35 till 1,49 watt i sitt test och
konstaterade att ju fler funktioner mätaren har, desto mer drar den.
I kronor blir 1 watt dygnet runt 8,8 kilowattimmar om året, alltså omkring
18 kronor med två kronor per kilowattimme. 0,37 watt kostar 7 kronor. Summorna
är små, men de betyder något i just den här kategorin: en apparat som drar
1 watt och letar efter apparater som drar 1 watt är sitt eget mätfel.
Ska mätaren sitta framme permanent på frysen eller elementet är den snåla
modellen värd något. Ska den flyttas runt och plockas bort mellan mätningarna
spelar raden ingen roll alls.
Aktiv effekt är det du betalar för
Två tal beskriver vad en apparat drar. Aktiv effekt blir nyttig värme, ljus
eller rörelse, och den betalar du för på elräkningen. Skenbar effekt är den
ström som går fram och tillbaka genom sladden utan att bli något.
För ett element, en brödrost eller en gammal glödlampa är de två lika stora.
För elektronik är de det inte: en tv, en dator eller en LED-lampa skapar
övertoner med annan frekvens än nätets 50 hertz, och den skenbara effekten blir
större än den aktiva. En mätare som inte skiljer på dem visar för mycket, och
felet drabbar precis de apparater man oftast vill mäta.
Samtliga sju mätare i Energimyndighetens test klarade den uppdelningen, så det
är ett grundkrav i kategorin snarare än något som skiljer produkterna åt. Två
av mätarna här visar dessutom effektfaktorn separat, alltså kvoten mellan de
två talen, vilket säger hur mycket av strömmen som blir nytta.
Timmarna gör apparaten dyr, inte watten
En router på 6 watt går dygnet runt och landar på 53 kilowattimmar om året. En
dammsugare på 1 000 watt som körs en timme i veckan drar 52. De två kostar
alltså lika mycket, och den ena låter inte alls.
Det är den räkningen som avgör vad som är värt att mäta över huvud taget. Sätt
mätaren på det som står på hela tiden och strunta i det som går i tio minuter.
Tumregeln: en apparat som drar mer än 5 watt dygnet runt kostar över hundra
kronor om året, och då är det värt att ta reda på om den behöver stå på.
Talet du behöver står i bruksanvisningen
Nedre mätgränsen finns nästan aldrig på butikens produktsida och sällan på
kartongen. Den står i manualen, som ligger som PDF på butikens eller
tillverkarens egen sida.
Energimyndigheten skriver ut problemet i klartext: några tillverkare informerar
om att mätaren inte klarar lägre effekter än 2 eller 5 watt, men uppgiften står
i bruksanvisningen och inte på förpackningen, "vilket betyder att du redan köpt
elmätaren och öppnat förpackningen när du får den viktiga informationen".
Vill du kontrollera själv innan du handlar går det. Leta upp produktsidan, öppna
manualen och sök efter raden som heter mätområde eller mätområde effekt. Den
ser ut ungefär så här: 0,2–4 416 W (noggrannhet ±1 % eller ±0,2 W). Det första
talet är gränsen.
±1 procent säger nästan ingenting vid små laster
Alla mätare i jämförelsen anger en noggrannhet, och nästan alla anger ±1
procent. Talet låter betryggande och är oanvändbart när lasten är liten: en
procent av 4 watt är fyra hundradelar av en watt.
Därför anger tillverkarna också ett absolut fel, och det är den siffran som
avgör. Brennenstuhl och Biltema skriver ±1 procent eller ±0,2 watt, alltså
det största av de två. Kjell & Company Kjell E305EM6-G (260 kr) skriver
±1 watt under 100 watt. Anslut Anslut 006252 (129 kr) skriver ±2
procent utan absolut tak.
Vid en last på 6 watt betyder de tre formuleringarna 3 procents, 17 procents
respektive 2 procents osäkerhet. Vid 1 000 watt är de i praktiken lika bra.
Mäter du bara stora apparater kan du bortse från hela avsnittet.
Två elpriser gör timmätning meningsfull
Med ett rörligt avtal skiljer natten och eftermiddagen ofta mer än en krona per
kilowattimme. En mätare som bara håller ett pris räknar då fel på allt som går
i perioder.
Brennenstuhl PM 231 E (220 kr) och
Luxorparts Luxorparts (100 kr) håller två separata tariffer och
summerar dem var för sig, så torkskåpet som går på natten och tvättmaskinen som
går på dagen kan jämföras rakt av. De övriga räknar mot ett enda pris.
Har du fast pris är funktionen ointressant och du kan välja fritt.
Var mätaren får sitta, och var den inte får
Två saker begränsar placeringen, och båda står i manualen.
Arbetstemperaturen skiljer mer än man tror. Brennenstuhl PM 231 E (220 kr)
är godkänd från 10 minusgrader och klarar ett svalt förråd eller en inglasad
balkong. Biltemas och Clas Ohlsons mätare börjar vid 0 grader,
Anslut Anslut 006252 (129 kr) först vid 5.
Anslut Anslut 006251 (199 kr) går högst, till 55 grader, och passar
därför i ett pannrum.
Kapslingen är den andra gränsen. Mätarna i jämförelsen är byggda för inomhusbruk
och tål varken regn eller stänk. Ska du mäta en motorvärmare eller en poolpump
behöver du en produkt som är klassad för utomhusbruk, och den finns bland de
smarta uttagen.
Displaymätare eller smart uttag med mätning
De två produktslagen mäter samma sak och löser olika problem.
En displaymätare visar talet direkt på apparaten. Den kräver ingen app, inget
konto, inget hemnätverk och fortsätter fungera om tillverkaren försvinner. Den
visar däremot bara vad som händer just nu och det som ackumulerats sedan du
nollställde.
Ett smart uttag med mätning loggar förbrukningen timme för timme i en app och
kan dessutom slå av strömmen. Det är den enda vägen till en kurva över en hel
månad, vilket är vad du behöver för en frys eller en värmepump som går i
intervall. Energimyndigheten mätte TP-Link Tapo P115 till 0,5 procents fel från
100 watt och uppåt, alltså mycket noggrant på stora laster.
Priset skiljer ungefär hundra kronor och båda vägarna är rimliga. Ska du mäta
en gång och gå vidare är displaymätaren enklare. Ska du följa något över tid är
appen värd sitt krångel.
Husets totala förbrukning är en annan produkt
En energimätare i vägguttaget svarar aldrig på vad hela hemmet drar. Vill du ha
det behöver du en läsare som kopplas till elmätarens HAN- eller P1-uttag, som
Tibber Pulse eller HomeWizard, eller en mätare med strömtänger i elcentralen.
De kostar mellan 900 och 2 500 kronor och installeras en gång.
De två sorterna kompletterar varandra. Helhusmätaren visar att förbrukningen
ligger 300 watt högre än den borde nattetid. Uttagsmätaren berättar vilken
apparat det är.
Så väljer du på två minuter
Ska du leta efter små, ständigt påslagna förbrukare tar du en mätare med
0,2 watts nedre gräns och ett absolut fel på 0,2 watt.
Biltema Biltema 46-3267 (129 kr) gör det billigast.
Ska mätaren sitta kvar året om på en enda apparat väger den egna förbrukningen
tyngst, och Hama Hama 00223561 (150 kr) drar minst.
Har du timprisavtal och vill se natt och dag var för sig behöver du två
tariffer, vilket Brennenstuhl PM 231 E (220 kr) och
Luxorparts Luxorparts (100 kr) har.
Ska mätaren mest svara på vad tvättmaskinen och elementet drar duger vilken som
helst av dem, och då är det priset och displayen som får avgöra.