Talet på lådan gäller en port du kanske inte har
En extern SSD säljs på ett tal, och det talet är hastigheten. 1 050, 2 000 eller
4 000 megabyte i sekunden, tryckt stort på förpackningen och upprepat i varje
butiksrubrik.
Talet är sant och det har ett villkor som ingen svensk butik skriver ut.
Hastigheten kräver att datorn talar samma språk som disken, och mellersta
klassen talar ett språk som få datorer kan.
Fem av de tolv diskarna i den här jämförelsen använder USB 3.2 Gen 2x2. Det
gränssnittet ger 20 gigabit i sekunden, alltså omkring 2 000 megabyte, genom att
köra två banor parallellt. Datorn måste ha samma två banor. Har den inte det
faller anslutningen tillbaka till en bana, alltså 10 gigabit och 1 050 megabyte.
Ingen Mac har de två banorna. Apples egna tekniska specifikationer för
MacBook Air räknar upp vad porten klarar, Thunderbolt 4 upp till 40 gigabit och
USB 4 upp till 40 gigabit, och USB 3.2 Gen 2x2 står inte i uppräkningen. Howard
Oakley mätte vad det betyder i praktiken: en Gen 2x2-disk i en Thunderbolt
4-port på en Mac med Apple-processor ansluter på 10 gigabit.
Tillverkarna skriver ut det själva, med liten stil
Det här är inte något vi räknat fram. Två av tillverkarna på sidan säger det
rakt ut i sina egna produkttexter.
Lexar skriver att prestandan på Mac och andra system som inte stöder USB 3.2
Gen 2x2 kan vara lägre. Meningen står två gånger på deras produktsida, en gång i
brödtexten och en gång i fotnoten till reklamsiffran.
Samsung skriver att värdenheten och kabeln måste stödja USB 3.2 Gen 2x2 för att
T9 ska nå sina 2 000 megabyte i sekunden.
Ingen av de svenska butiker som säljer diskarna för meningen vidare. Kingston
XS2000 säljs till och med under ett produktnamn som anger fel gränssnitt: InkClub
och Tonerlagret kallar den USB-C 3.2 Gen 2, medan Kingstons eget datablad
skriver USB 3.2 Gen 2x2. Skillnaden är tre tecken i namnet och en faktor två i
hastighet.
USB4 är snabbare på just de datorer där 20 gigabit inte fungerar
Det märkliga med den här kategorin är att den dyraste klassen fungerar bättre än
mellanklassen på vanliga datorer.
USB4 ger 40 gigabit och tunnlas över samma kontakt som Thunderbolt 3, 4 och 5.
Varje Mac från 2020 har den porten, och det har varje modern bärbar PC med
Thunderbolt. En USB4-disk levererar alltså sitt tal i din dator utan villkor.
Räkna på det i en MacBook. En Corsair Corsair EX400U (3 244 kr)
går 4 000 megabyte i sekunden. En Samsung Samsung T9 (2 990 kr) som säljs på
2 000 går 1 050 i samma dator. Skillnaden är alltså inte de tjugo procent
prislapparna antyder, utan nästan fyra gånger.
Och åt andra hållet: en Crucial Crucial X9 (1 933 kr) för 1 933 kronor går
också 1 050 i den datorn, precis som T9 för 2 990. Betalar du 1 057 kronor extra
för Gen 2x2 utan att ha porten har du köpt ett tal.
Kolla porten innan du väljer klass, det tar en minut
På en Mac är svaret redan givet: gå på USB4 om du vill ha fart, annars USB 3.2
Gen 2 och lägg pengarna på tålighet.
På en Windows-dator står det i specifikationen. Leta efter ett uttag märkt
20 Gbit/s, USB 3.2 Gen 2x2 eller SuperSpeed USB 20Gbps. Det sitter oftast på
ett moderkort i en stationär dator och sällan i en laptop. Har datorn Thunderbolt
3, 4 eller 5, eller ett uttag märkt USB4, är USB4-klassen den som betalar sig.
Det här är den enda kontrollen som flyttar riktiga pengar i kategorin, och den
tar en minut.
Toppfarten gäller stora filer, inte det du gör mest
Även när du har rätt port är talet på lådan ett specialfall.
Hastigheten mäts på långa sammanhängande filer, alltså ett videoklipp som ligger
i ett stycke. PC för Alla mätte samma diskar med blandade små och stora filer och
landade på omkring 200 till 250 megabyte i sekunden i läsning, och lägre i
skrivning. Det är den fart du möter när du kopierar en mapp med tiotusen
dokument eller kör program från disken.
Slutsatsen är inte att talet är oärligt. Den är att skillnaden mellan 1 050 och
2 000 syns på ett filmklipp och nästan aldrig på en backup.
Värmen avgör vad som händer efter första minuten
En extern SSD håller sin toppfart så länge en snabb buffert i disken räcker. Tar
den slut mitt i en överföring sjunker skrivhastigheten, och hur mycket varierar
kraftigt mellan diskar.
Tom's Hardware mäter just det med Iometer i 15 till 30 minuter i sträck, och det
är den mätning som skiljer diskarna mest åt. Adata SD810 gick ner till
hårddiskfart i deras prov, medan Corsairs USB4-disk höll 1 600 till 1 700
megabyte i sekunden hela vägen.
Tillverkarna löser det på tre sätt. SanDisk gjuter höljet i aluminium och
beskriver det själva som en kylfläns. Corsair gör detsamma. ADATA har byggt in en
mikrofläkt i ADATA ADATA SE920 (3 087 kr), som startar när du drar ut
höljet.
Flyttar du några gigabyte i taget märker du aldrig något. Tömmer du ett
kamerakort på 500 gigabyte i ett svep är det här skillnaden mellan tio minuter
och en halvtimme.
IP-klass och fallhöjd är två uppgifter, och de följs inte åt
Tåligheten är den andra egenskapen som är värd pengar, och den publiceras i två
skilda tal som tillverkarna anger oberoende av varandra.
IP-klassen säger vad disken tål av damm och vatten. IP65 betyder tät mot damm och
tålig mot vattenstråle; IP54 och IP55 är lägre steg. Samsung är den enda som
skriver ut vad de provat med: stråle ur ett 6,3 millimeters munstycke tre meter
bort i tolv och en halv liter per minut under tre minuter, och damm i två kilo
per kubikmeter under åtta timmar.
Fallhöjden säger vad den tål av golv, och provunderlaget varierar.
Samsung Samsung T9 (2 990 kr) anger tre meter mot en metallplåt.
Crucial Crucial X9 (1 933 kr) anger två meter mot mattat golv, vilket är ett
betydligt snällare prov.
De två går inte ihop. Kingston anger IP55 för XS2000 och ingen fallhöjd alls.
Samsung anger tre meter för T9 och ingen IP-klass alls. Ska disken både ut i regn
och tåla ett tapp behöver du en som anger båda, och i den här jämförelsen är det
de två SanDisk-modellerna och Samsung Samsung T7 Shield (2 784 kr).
Kryptering i hårdvara och i programvara är inte samma skydd
Sju av tolv diskar har ingen kryptering alls. Fyra har AES-256 i hårdvaran, och
en har det i ett program.
Skillnaden märks när disken kommer bort. En disk med kryptering i hårdvaran
kräver lösenord innan datorn ser en enda fil, oavsett vilken dator den kopplas
in i. En programvarukryptering skyddar innehållet men förutsätter att programmet
finns installerat, och den som hittar disken kan i regel formatera om den och
använda den vidare.
Gränsen går vid om disken lämnar hemmet. En backupdisk i en byrålåda klarar sig
utan. En disk i en väska på pendeltåget med jobbmaterial är en annan sak.
Kabeln kan halvera farten, och det syns inte utanpå
Kabeln måste klara samma hastighet som disken. En USB-C-kabel byggd för laddning
eller för 5 gigabit sänker farten oavsett hur snabb disken är, och kablarna ser
likadana ut. Samsung skriver uttryckligen att både datorn och kabeln måste stödja
Gen 2x2.
Elva av de tolv diskarna här har en USB-C-till-USB-C-kabel i lådan.
Kingston Kingston XS1000 (2 099 kr) är undantaget, med en kabel till USB-A och
en adapter, alltså fel ände för en laptop som bara har USB-C.
Kablarna är korta med flit, 20 till 30 centimeter, eftersom signalen tappar på
längden vid de här hastigheterna. Behöver du längre får du leta efter en märkt
med både gigabittalet och USB-generationen.
1 TB blir 931 gigabyte i datorn
Tillverkarna räknar en terabyte som en biljon byte. Windows räknar i tvåpotenser
och visar samma utrymme som 931 GiB. Efter formatering landar en disk som säljs
som 1 TB på omkring 930 gigabyte användbart.
Samsung, Kingston och Crucial skriver alla ut det i fotnoterna till sina datablad,
så det är ingen tvist. Det gäller lika för alla tolv diskarna och påverkar därför
inte vilken som är bäst.
Det påverkar planeringen. Ett kamerakort på 128 gigabyte får plats sju gånger på
en 1 TB-disk, inte åtta, och ett spelbibliotek på 900 gigabyte får inte plats
alls.
Vilken storlek du ska köpa
Alla tolv diskarna i jämförelsen är på 1 TB, för att priset ska gå att jämföra
rakt av. I butiken finns samma modeller från 500 gigabyte upp till 8 terabyte.
500 gigabyte är sällan värt det. Prisskillnaden upp till 1 TB är liten och du
märker gränsen fort. 1 TB räcker till en full backup av en laptop, till ett
spelbibliotek på ett par dussin titlar eller till ett par månaders
videomaterial.
2 TB och uppåt hör hemma hos den som klipper video eller fotograferar i råformat.
Där sjunker också kronan per terabyte: en 2 TB-modell kostar sällan dubbelt så
mycket som 1 TB-modellen.
Kolla priset per terabyte innan du bestämmer dig, och kolla att den storlek du
vill ha finns i den modell du valt. Två av de diskar vi övervägde föll ur
jämförelsen just därför att de börjar på 2 TB.
Vad du ska titta på, i ordning
Först porten i din dator. Den avgör vilken klass som är värd pengarna, och
den kontrollen är gratis.
Sedan tåligheten. IP-klass och fallhöjd, båda angivna, om disken ska lämna
skrivbordet. Ett tomt fält betyder att tillverkaren inte lovar något.
Sedan krypteringen, om något känsligt ska ligga på disken.
Sist vikten. Spannet i den här jämförelsen är sex gånger, 28,7 gram för
Kingston Kingston XS1000 (2 099 kr) mot 182 för
ADATA ADATA SE920 (3 087 kr). Det avgör om disken följer med eller stannar
hemma, vilket i slutänden avgör om du använder den.