En hjärtstartare köps en gång och betalas i tio år. Inköpspriset är den mindre
delen av det, och den delen är också den enda som står på prislappen.
Guiden går igenom vad som avgör köpet, i den ordning frågorna dyker upp.
Elektroderna går ut på datum, inte på användning
Det här är den utgift som förvånar flest, och den enda i kategorin som löper
utan att någon rör maskinen.
Elektroderna sitter i en förseglad folieförpackning och gelen torkar ändå.
Batteriet är ett litiumbatteri som självurladdas långsamt vare sig det arbetar
eller inte. Båda bär ett tryckt utgångsdatum, och när det passeras ska delen
bytas oavsett om hjärtstartaren har använts en enda gång.
Räknat per år går kostnaden från 531 kronor till 1 456 kronor mellan de nio
maskinerna i jämförelsen. Det är nästan tre gånger, mellan maskiner vars
inköpspris skiljer ungefär en tredjedel.
Skillnaden ligger i två tal. Hur länge delen håller, och vad den kostar.
HeartSine samaritan PAD 350P (14 874 kr) använder en kassett som heter
Pad-Pak, där batteri och elektroder sitter ihop med ett gemensamt utgångsdatum
fyra år fram. Ett byte, ett datum, 2 124 kronor.
Stryker LIFEPAK CR2 Wi-Fi (17 488 kr) köper de två var för sig: 1 949 kronor för
elektroderna och 3 874 för batteriet, båda vart fjärde år.
Över tio år blir det 5 310 kronor mot 14 560. Skillnaden är större än vad någon
av maskinerna kostar att köpa.
Det vänder också ordningen. Philips HeartStart HS1 (14 685 kr) har
lägsta inköpspriset i hela jämförelsen och hamnar fjärde billigast när tio års
förbrukning räknas in, eftersom dess elektroder håller två år i stället för fyra
eller fem.
Räkna så här innan du bestämmer dig: elektrodpriset delat med
elektrodernas hållbarhet, plus batteripriset delat med batteriets, gånger tio.
Lägg summan till inköpspriset. Talet du får är vad maskinen faktiskt kostar.
Metronom och mätning är två olika saker
Nästan alla hjärtstartare säger att de ger HLR-stöd. Bakom formuleringen ligger
två helt olika funktioner, och priset skiljer dem inte åt.
Den vanliga varianten är en metronom med röstinstruktioner. Maskinen håller
takten åt dig, ungefär 100 till 120 kompressioner i minuten, och säger till när
du ska släppa och när du ska fortsätta. Den vet ingenting om vad du gör.
Den ovanliga varianten mäter. ZOLL AED Plus (17 749 kr) har en givare i
elektroden som känner hur långt bröstkorgen går ner och säger tryck hårdare
när du inte når fram. HLR-rådets riktlinjer anger 5 till 6 centimeter, och det
är betydligt djupare än det känns rimligt att trycka på en människa.
Det spelar roll därför att kompressionerna är den del som räddar flest.
Ungefär hälften av alla som drabbas av hjärtstopp har en rytm som en stöt
biter på; resten behöver att blodet fortsätter röra sig tills ambulansen kommer.
En hjärtstartare kan bara hjälpa den ena halvan med ström. Den andra halvan
hjälper den genom att göra dig bättre på att trycka.
Två mellanlägen finns. HeartSine samaritan PAD 500P (19 949 kr) bedömer
kompressionerna genom att mäta hur bröstkorgens elektriska motstånd ändras när
den trycks ihop, alltså ett indirekt mått som inte kräver någon extra givare.
Stryker LIFEPAK CR2 Wi-Fi (17 488 kr) mäter inte djupet men läser hjärtrytmen medan
kompressionerna pågår, vilket tar bort de sekunder då alla andra maskiner ber
dig att sluta trycka och stå still.
Barnläget kostar ingenting eller tusen kronor om året
Alla hjärtstartare klarar barn. Skillnaden ligger i hur, och den kostar pengar
varje år hos vissa och ingenting alls hos andra.
Barn räknas som under 8 år eller under 25 kilo, och de ska ha lägre energi:
omkring 50 joule i stället för 150 eller 200.
Tre lösningar finns i handeln.
En knapp eller omkopplare på maskinen. Samma elektroder sitter kvar och
energin sänks inuti. Mindray BeneHeart C1A (18 238 kr),
Stryker LIFEPAK CR2 Wi-Fi (17 488 kr) och ZOLL AED 3 (31 238 kr) gör så. Det
kostar noll kronor, kan inte ligga i fel skåp och kan inte gå ut.
En nyckel. Philips HeartStart FRx (16 860 kr) har en blå plastnyckel
som skjuts in i maskinen och som både sänker energin och byter instruktionerna
till barn-HLR. Den köps en gång för omkring 1 000 kronor och har inget
utgångsdatum, men den måste sitta i eller ligga bredvid.
Separata barnelektroder. Philips HeartStart HS1 (14 685 kr) tar 2 128
kronor för sin barnkassett, som håller två år.
HeartSine samaritan PAD 350P (14 874 kr) tar 2 124 kronor för en Pedi-Pak med
fyra års hållbarhet. ZOLL AED Plus (17 749 kr) tar 2 249 kronor för
barnelektroder med två års. Det blir mellan 530 och 1 100 kronor om året för
möjligheten, och kassetten måste dessutom förvaras där maskinen är.
För en förskola, en simhall eller en skola är en knapp värd mer än sin prislapp.
För ett kontor med bara vuxna är det en funktion du betalar för och aldrig
använder.
En sak att veta oavsett vilken du väljer: finns bara vuxenelektroder ska de
användas på ett barn ändå. En för hög energi är bättre än ingen behandling
alls, och samtliga tillverkare skriver det i sina bruksanvisningar.
IP-klassen avgör var maskinen får hänga
Två siffror efter bokstäverna IP säger vad kapseln tål. Den första gäller damm
och föremål, den andra vatten.
IP21 skyddar mot droppar rakt ovanifrån och mot föremål som är större än 12,5
millimeter. Det räcker i en hall, ett kontor eller en lägenhet.
IP55 och IP56 tål damm och strålande vatten från vilket håll som helst. Det är
vad som krävs i en båt, en verkstad, en simhall, ett garage eller ett skåp på en
fasad.
Åtta av de nio maskinerna i jämförelsen ligger på IP55 eller bättre.
Philips HeartStart HS1 (14 685 kr) är undantaget med IP21, och det är
hela skälet till att systermodellen Philips HeartStart FRx (16 860 kr)
kostar drygt 2 000 kronor mer. De delar batteri, energinivå och röst.
Temperaturen är däremot lika för alla. Samtliga anger drift mellan 0 och 50
grader, vilket i praktiken betyder att en hjärtstartare som ska sitta utomhus i
Sverige kräver ett värmeskåp. Det är inte en skillnad mellan maskiner utan ett
villkor för dem alla.
Halvautomatisk eller helautomatisk
På en halvautomatisk maskin analyserar hjärtstartaren rytmen och ber dig trycka
på en knapp. På en helautomatisk räknar den ner och ger stöten själv, efter att
ha kontrollerat att ingen rör patienten.
Skyddet är detsamma. Ingen av dem kan skicka ström genom en person med normal
hjärtrytm, oavsett hur många knappar någon trycker på.
Skillnaden är psykologisk och den är verklig. Att medvetet trycka på en knapp
som skickar ström genom en människa som ligger på golvet är svårt för den som
aldrig gjort det, och tveksamheten kostar sekunder.
HeartSine samaritan PAD 360P (16 249 kr) är den helautomatiska varianten av
350P och kostar knappt 1 400 kronor mer. Flera av de andra maskinerna finns i
båda utförandena; fråga butiken innan du beställer, eftersom det är samma
artikelnamn med olika slutsiffra.
Skåpet är en del av köpet
En hjärtstartare som ingen hittar är en hjärtstartare som inte finns.
Räkna med ett larmat väggskåp för 2 000 till 2 500 kronor. Det gör tre saker:
maskinen syns, den går att ta utan nyckel, och larmet gör att någon märker när
den tas. Ett låst skåp med en nyckel hos vaktmästaren fungerar aldrig i praktiken.
Ska maskinen sitta utomhus krävs ett uppvärmt skåp, och de kostar mer än det
dubbla. Ett alternativ är att hänga den innanför en entrédörr som är olåst
dygnet runt.
Placeringen ska klara ungefär tre minuter tur och retur för någon som springer.
Det avgör hur många maskiner en fastighet eller en anläggning behöver, och det
är oftare fler än en än man tänker sig.
Registrera den också i Sveriges hjärtstartarregister. Då kan SOS Alarm hänvisa
en larmande granne till just din maskin, och det är gratis.
Utbildning behövs inte, men den gör skillnad
Ingen hjärtstartare kräver utbildning. Den talar om vad du ska göra steg för
steg och ger bara en stöt när rytmen kräver det.
Det som är svårt är kompressionerna. Att trycka 5 till 6 centimeter djupt, i
takt, i flera minuter är fysiskt tungt och nästan omöjligt att dosera rätt utan
att ha provat på en docka. Flera återförsäljare säljer webbkurser för 1 200 till
1 800 kronor, och den summan är liten mot vad maskinen kostar.
Väljer du en maskin som mäter kompressionsdjupet får du en del av utbildningen
varje gång du använder den. Det är den starkaste anledningen att lägga pengarna
där i stället för på en skärm.
Om du redan äger en Samaritan: kontrollera serienumret
Det här gäller inte köpet utan den maskin som redan hänger på väggen.
Läkemedelsverket publicerar säkerhetsmeddelanden för medicintekniska produkter i
ett öppet register. HeartSine samaritan PAD 350P, 360P, 450P och 500P berörs av
två sådana, RA2023-3293631 och RA2024-3540155 FA305, och Stryker publicerade ett
tredje i juni 2025.
Felet i 2024 års meddelande är att röstinstruktionerna kan tystna medan
bildsymbolerna på maskinen fortsätter fungera. Berörda exemplar har serienummer
som börjar på 16B till 24H, alltså tillverkade mellan 2016 och 2024, och numret
står på etiketten på baksidan.
Åtgärden är att starta om enheten enligt tillverkarens anvisning och sedan
kontrollera röstinstruktionerna var tredje månad, vilket går att göra utan att
ta ut maskinen ur fodralet. En maskin som köps ny i dag ligger utanför
intervallet.
Det gäller alla hjärtstartare och inte bara Samaritan: leta upp serienumret,
notera utgångsdatumen på elektroder och batteri, och sätt en påminnelse i
kalendern. Ett passerat datum är den vanligaste orsaken till att en hjärtstartare
inte fungerar den dagen någon behöver den.
Hyra eller köpa
Flera återförsäljare hyr ut hjärtstartare för mellan 245 och 1 350 kronor i
månaden. I hyran ingår batteri- och elektrodbyte när tiden går ut, en försäkring
som täcker stöld och skada, och ett supportavtal.
Räkna på det. HeartSine samaritan PAD 350P (14 874 kr) kostar drygt 20 000
kronor att köpa och äga i tio år, förbrukningen inräknad. Hyra på 505 kronor i
månaden blir omkring 60 000 kronor på samma tid.
Det hyran köper är alltså att någon annan håller reda på datumen, plus att
kostnaden är avdragsgill för ett företag och inte belastar balansräkningen. För
en bostadsrättsförening eller ett hushåll som klarar en påminnelse i kalendern
är köp betydligt billigare.
