9H står på nästan varje kartong, och det är skalans tak
Tio av de femton skydden i den här jämförelsen är märkta 9H. Talet ser ut som ett
mätvärde, alltså något som skiljer ett bra skydd från ett sämre, och det är värt
några minuter att förstå vad det faktiskt betyder.
9H är det högsta värdet på en skala som mäter hur hård en blyertspenna får vara
innan den repar en yta. Skalan går från 6B, som är mjukast, till 9H, som är
hårdast. Ett skydd märkt 9H har alltså klarat den hårdaste pennan i uppsättningen,
och eftersom skalan slutar där kan inget skydd komma högre. Det är skälet till att
nästan alla anger samma sak.
Metoden kommer ur två standarder: ASTM D3363 och ISO 15184. Båda är skrivna för
färg och lack. ASTM beskriver metoden som ett sätt att bestämma hårdheten hos en
organisk beläggning på metall eller ett liknande hårt underlag, och ISO:s
standard heter i sin helhet Paints and varnishes – Determination of film hardness
by pencil test.
ISO skriver själva att talet inte går att jämföra med
Det som gör talet svårt att använda står i standardens egen sammanfattning. ISO
skriver att metoden inte har visat sig användbar för att jämföra pennhårdheten
hos olika beläggningar, och att den snarare lämpar sig för att rangordna
provplattor som skiljer sig tydligt åt.
Att jämföra olika produkter med varandra är precis det talet används till i
butiken.
ASTM säger samma sak med andra ord och lägger till två saker. Resultatet varierar
mellan laboratorier och mellan olika pennfabrikat, och pennor från samma
tillverkare men olika tillverkningspartier kan ge påtagligt olika utfall inom
samma steg på skalan. Ska talet ligga till grund för ett köpavtal rekommenderar
standarden att parterna först kommer överens om vilken uppsättning referenspennor
som gäller.
Till detta kommer lasten. Pennan trycks mot ytan med en bestämd vikt, och vikten
ska redovisas tillsammans med resultatet. Sänker man vikten repar pennan mindre,
och då stiger värdet. Ingen produktsida i kategorin anger vilken last talet gäller
vid.
9H är inte 9 på mineralskalan
Den vanligaste missuppfattningen är att 9H skulle vara nio på Mohs hårdhetsskala,
alltså den som används för mineraler och där diamant är tio.
Det är två skilda mätningar som råkar dela en bokstav och en siffra. På Mohs skala
är 9 korund, samma material som safir. Ett glas ligger på ungefär 5,5.
Den skillnaden har en praktisk följd som är värd mer än hela hårdhetsdiskussionen:
Sand ligger över glas på skalan. Det är därför en telefon som legat i samma ficka
som en strandhandduk får fina repor på tvären, medan nycklarna i samma ficka
oftast inte gör något. Ett skärmskydd byter alltså inte bort repor, det byter bort
repor på skärmen mot repor på ett glas som kostar 129 kronor att byta.
Det som faktiskt skiljer skydden åt
När hårdhetstalet är avfört återstår fyra saker som går att kontrollera före köp.
Materialet. Härdat glas eller mjuk plastfilm. Glaset är styvt, spricker sönder
när kraften blir för stor och tar därmed upp energin i stället för skärmen. Filmen
följer med rörelsen och släpper igenom kraften. Mot repor gör de ungefär samma
nytta, mot ett fall gör de det inte alls.
Täckningen. Hur långt ut mot kanten glaset går. Det här är den uppgift som
skiljer mest och syns minst, och den behandlas i nästa avsnitt.
Vad som ligger i asken. En monteringsram, ett extra glas och ett rengöringskit
avgör om monteringen lyckas, och en misslyckad montering betyder ett nytt köp.
Tjockleken. Fyra av femton anger den, och spannet är 0,26 till 0,33
millimeter. Skillnaden mellan ytterligheterna är sju hundradelar, alltså mindre än
den känns i en produkttext.
Heltäckande, standard, eller något däremellan
Tre täckningar säljs under samma ord.
Heltäckande glas går ända ut i kanten och har oftast en svart tryckt ram runt.
Ramen finns av ett tekniskt skäl: ett heltäckande glas limmas bara i kanterna
eftersom mitten måste ligga fritt mot skärmen, och den limzonen syns annars som en
ljusare rand mot en vit bakgrund. Fördelen är att kanten skyddas, alltså den yta
som möter golvet först när telefonen landar på högkant.
Standardglas täcker den aktiva skärmytan och slutar en bit innanför kanten.
Det låter sämre än det är. Möts glaset och skalets innerkant på fel ställe lyfter
skalet glaset lite i taget tills ett hörn släpper och smuts kryper in under, och ett
standardglas rör aldrig skalet. Har du ett kraftigt skal med hög kant runt skärmen
är den formen ofta den som sitter kvar längst.
Glas som slutar tydligt innanför kanten är samma sak, men mer. Ett av skydden i
jämförelsen anger den begränsningen i sin egen produkttext, vilket är ovanligt och
värt att belöna.
Regeln blir därför enkel. Har du inget skal, eller ett tunt, tar du heltäckande.
Har du ett kraftigt skal med hög skärmkant tar du standard.
Monteringen är den vanligaste bortkastade hundralappen
Ett skärmskydd sätts en gång. Limmet fäster direkt, och glaset går inte att lyfta
och lägga tillbaka utan att luft och damm följer med in. Det betyder att en snett
lagd hundralapp är en förbrukad hundralapp.
Tre saker minskar risken, i den ordningen:
- En monteringsram. En plastbygel som telefonen läggs i, så att glaset bara
kan hamna rätt. Sex av de femton skydden har en, och tillverkarna kallar den
olika saker: installationsbricka, EasyAligner, Assist Tool, applikator.
- Ett extra glas. Fyra av skydden är tvåpack. Det andra glaset är din andra
chans, och det är därför de billiga tvåpacken står sig mot dyrare enpack.
- Ett rengöringskit. Det är dammet på skärmen som blir en bubbla, inte handen
som håller glaset. En trasa och en klisterlapp för damm gör mer nytta än de
kostar.
Ett tips utöver förpackningens innehåll: sätt skyddet i badrummet en stund efter
en varm dusch. Ångan binder dammet i luften, och damm i luften är den enda del av
momentet du annars inte kan kontrollera.
Bubblor, och vilka som går att rädda
En bubbla av ren luft vandrar oftast ut av sig själv inom ett dygn, eller går att
trycka ut mot närmaste kant med ett bankkort, från mitten och utåt.
Sitter bubblan kvar efter det ligger det ett dammkorn under, och då hjälper ingen
tryckning. Lyft glaset i ett hörn med en tejpbit, ta bort kornet med en annan
tejpbit och lägg tillbaka glaset direkt. Räkna med att limmet tappar lite av sitt
grepp varje gång du gör det.
En bubbla i kanten som växer är något annat: den betyder oftast att skalet lyfter
glaset. Det är samma problem som avsnittet om täckning beskriver, och lösningen är
ett standardglas eller ett tunnare skal.
Sekretessfilter dämpar skärmen även för dig
Fyra av skydden i jämförelsen har inbyggt sekretessfilter, alltså en struktur som
släpper ljuset rakt fram och stryper det åt sidorna. Den som sitter bredvid ser en
mörk yta i stället för din skärm.
Det är värt pengarna om du regelbundet läser patientuppgifter, avtal, löneuppgifter
eller din egen bankapp i kollektivtrafik eller i ett kontorslandskap. Det är
bortkastade pengar annars, och det av två skäl. Filtret tar bort en del av ljuset
även rakt framifrån, vilket märks utomhus en solig dag när ljusstyrkan redan ligger
på max. Och skärmen blir svårare att visa för någon som sitter bredvid dig, vilket
låter självklart men irriterar den som ofta visar bilder.
Priset spänner från 179 till 399 kronor för samma grundfunktion, och det billigaste
tvåpacket landar på under hälften av det dyraste enpacket per glas.
Kameralinsskydd är en annan produkt
Sex av artiklarna i butikens skärmskyddskategori är kameralinsskydd, alltså små
glas över de tre linserna på baksidan. De ligger inte i den här rankningen och
kommer att få en egen.
Två saker är värda att veta redan nu. Namnen är förvillande lika: Spigens
skärmskydd heter Glas.tR EZ Fit och deras linsskydd heter Glas.tR EZ Fit Optik,
och det är lätt att lägga fel artikel i korgen. Och avvägningen är en annan än på
skärmen: ett extra glaslager framför objektivet kan ge reflexer i motljus och
sprida blixtljuset i mörker, vilket är ett verkligt pris för ett skydd på en yta
som redan är safir hos Apple.
Vad ett riktigt labbprov mäter
Kategorin saknar oberoende provning. Varken Råd & Rön eller Testfakta har provat
skärmskydd, och de svenska jämförelser som finns bygger på produkttexter och
kundomdömen.
Det finns ett undantag, och det är gammalt. Den tyska tidskriften connect lät ett
laboratorium prova tretton skyddsfolier 2014. Metoden är värd att känna till,
eftersom den visar vad man faktiskt kan mäta på ett skärmskydd:
- En filtskiva med bestämd hårdhet och diameter kördes över ytan i nio steg med
stigande kraft och antal slag. Godkänt krävde 8 newton och 30 000 slag, vilket
beskrevs som mer än ett fast tumtryck.
- Efter varje steg kontrollerades ytan i särskild belysning, med väntetid för
eventuella självläkande effekter.
- Optiskt mättes fyra saker: ljusstyrka, kontrast, glans och haze, alltså hur
mycket skyddet grumlar bilden.
Åtta av tretton klarade slitageprovet utan skador, men fem visade nötning i olika
grad. Tre antireflexfolier föll på grumling och kontrast, vilket var väntat
eftersom låg spegling och hög klarhet drar åt olika håll.
Provningen är från 2014, gäller folier snarare än härdat glas och innehåller inte
en enda av produkterna i den här jämförelsen. Inget betyg här kommer därifrån.
Men den säger något om vad som vore värt att mäta: kontrast, glans och grumling är
det du ser varje gång du tittar på telefonen, och de talen publiceras inte för
något skydd i handeln.
Så mycket ska du lägga
Under 100 kronor per skydd finns tvåpack i härdat glas utan tillbehör. Det är
rätt nivå om du satt skärmskydd förut och byter dem ofta.
Runt 125 till 150 kronor per skydd är den bästa punkten på kurvan. Där finns
tvåpack med monteringsram, alltså både hjälpen att lyckas och glaset som räddar dig
om du ändå inte gör det.
Runt 200 kronor köper ett heltäckande enpack med monteringsram, vilket är rätt
om du bara behöver ett och vill ha kanten skyddad.
Över 300 kronor betalar du för sekretessfilter, förstärkta kanter eller ett
varumärke. Skyddet i sig blir inte proportionellt bättre: det billigaste tvåpacket
är tunnare än båda skydden för 399 kronor, och två av de tre glasen med
monteringsram kostar under 250.
Räkna slutligen om priset till en löpande kostnad. Ett skärmskydd byts oftare än
telefonen, och det är hela poängen med den, så två glas för 199 kronor som räcker i
tre år är billigare än ett för 399 som räcker i två.