En närvarodetektor köper du för att slippa en enda sak: att ljuset slocknar över
någon som sitter kvar. Det är därför den kostar tre gånger vad en rörelsevakt
gör, och det är precis den egenskapen som handeln inte skriver ut.
Guiden går igenom vad som skiljer detektorerna åt, i den ordning frågorna
stoppar ett köp.
Talet på förpackningen är inte talet som håller ljuset tänt
En pyrodetektor mäter förändring i värme mellan intilliggande segment i linsen.
En närvarodetektor har ett tätare raster i mitten av synfältet, och det är där
små rörelser räcker. Tillverkaren anger det som ett eget mått, och det är alltid
mindre än räckvidden.
ESYLUX skriver ut tre tal för varje modell. ESYLUX PD 360/8 Basic (939 kr)
ser 8 meter tvärs över synfältet, 6 meter framifrån och har ett närvaroområde på
4 meter. ESYLUX PD 360/24 Basic (1 356 kr) ser 24, 8 respektive 6.
Kvoten blir sämre ju större detektorn är. På åttametersmodellen är
närvaroområdet hälften av räckvidden. På tjugofyrametersmodellen är det en
fjärdedel. Det går tvärtemot vad man antar när man betalar mer för en större
detektor.
Räknat i yta blir skillnaden brutal, eftersom ytan går med kvadraten på radien.
De 453 kvadratmeter som står på den stora modellen motsvarar ett närvaroområde
på ungefär 28 kvadratmeter. Det är en sextondel av talet på skylten.
Köp storlek efter var folk är, inte efter hur stort rummet är
Det är den praktiska följden, och den vänder på hur man normalt handlar.
- Ett skrivbord, ett mötesbord, en läshörna. Här ska närvaroområdet täcka
platsen där någon sitter. En liten detektor mitt över bordet gör det bättre än
en stor detektor mitt i rummet.
- En yta folk rör sig över. Lager, verkstad, korridor, garage. Här spelar
närvaroområdet mindre roll, eftersom rörelsen ändå håller ljuset tänt, och då
är den stora detektorn rätt köp per kvadratmeter.
- Ett öppet kontor med flera arbetsplatser. Det svåraste fallet.
ESYLUX PD-C 360i/24 (2 127 kr) har det största närvaroområdet i
jämförelsen och täcker ett par skrivbordsöar, men vill du täcka en hel våning
behöver du flera detektorer eller en master med slavenheter.
Ett vanligt misstag är att sätta en enda stor detektor mitt i taket på ett
kontorslandskap och tro att saken är löst. Räckvidden når väggarna. Ljuset står
ändå kvar bara i cirkeln under detektorn.
Tre tillverkare, tre sätt att skriva samma sak
Talen går inte att jämföra rakt av, och det är värt att veta innan man läser en
tabell hos en butik.
- ESYLUX skriver
avkänningsräckvidd vinkelrätt, framifrån och för bevakningsområde.
- Rutab skriver
max räckvidd i sidled, max räckvidd framåt och diameter detekteringsområde på golvet. Det sista är närvaroområdet.
- Niko skriver
max räckvidd framåt, i sidled och diameter detekteringsområde på golvet. Deras golvtal är dock diametern av räckvidden,
alltså inte alls samma storhet.
Läser du Niko Niko 41-206 (2 247 kr) och Rutab Rutab 1313568 (1 206 kr)
bredvid varandra ser Niko ut att ha fyra gånger så stort golvområde. I själva
verket anger Niko inget närvaroområde alls.
Relä eller DALI
Utgången avgör vad som händer när rummet töms.
Ett relä bryter kretsen. Belysningen är tänd eller släckt, punkt, och den
slocknar abrupt. Sju av åtta detektorer i jämförelsen fungerar så.
DALI talar med varje drivdon för sig. Det öppnar två saker som ett relä inte
kan: belysningen kan sjunka undan till en låg nivå innan den släcks helt, och
den kan hålla ett konstant ljus genom att kompensera för dagsljus som ändras
under dagen. Helvar Helvar 341 (3 849 kr) är den enda DALI-sensorn här.
Priset är att DALI förutsätter en anläggning som redan finns. Att bygga en för
ett rums skull kostar långt mer än detektorn.
Startströmmen avgör hur mycket belysning du får hänga på
Nästan alla detektorer i jämförelsen anger 2 300 watt, och det talet säger nästan
ingenting. Det som avgör är strömtoppen i tändögonblicket.
Varje LED-drivdon har en kondensator som är tom när strömmen slås på. Den laddas
med en topp som kan ligga tiotals gånger över armaturens märkeffekt under några
millisekunder, och det är den toppen som svetsar ihop reläkontakter.
Rutab Rutab 1313568 (1 206 kr) tål 165 ampere och
Niko Niko 41-206 (2 247 kr) tål 800.
Räkna därför på antalet armaturer, inte på summan watt. Tio små spotlights är
hårdare mot reläet än två stora armaturer med samma sammanlagda effekt.
Slavenheter är billigare än fler detektorer
Ett långt rum behöver ofta bevakning på flera ställen, och den dyra lösningen är
att köpa två fullprisdetektorer. Den billiga är en master med slavar.
En slavdetektor har samma optik men ingen egen logik: den ser rörelse och
rapporterar till mastern, som fattar beslutet om ljuset. Både
ESYLUX PD-C 360i/8 (1 619 kr) och Niko Niko 41-206 (2 247 kr) tar
upp till tio stycken.
Det som gör konstruktionen värd att känna till är att slaven kostar en bråkdel
av mastern, och att hela kedjan då delar en enda inställning. En korridor med
fyra armaturer i rad blir en detektor och tre satelliter i stället för fyra
detektorer som var och en ska ställas in och som slår till vid olika tidpunkter.
Undantaget är närvaroområdet: slaven bidrar med sin egen cirkel, så en kedja
täcker fler platser där någon kan sitta still. Det är den billigaste vägen till
ett stort närvaroområde som finns.
När en rörelsedetektor räcker, och pengarna är bättre använda på annat
Halva poängen med att förstå närvaroområdet är att veta när du inte behöver det.
En detektor i en groventré, ett förråd, ett garage, en trappa eller en korridor
bevakar en plats där ingen står still mer än några sekunder. Där gör en
rörelsedetektor exakt samma nytta, och ESYLUX MD 360/8 Basic (889 kr)
kostar 50 kronor mindre än sitt närvarosyskon med bättre kapsling på köpet.
Testet är enkelt: kommer någon att sitta eller stå still här i mer än en
minut? Är svaret nej ska du inte betala för närvarofunktionen. Är svaret ja
ska du inte försöka lösa det med längre efterlystid, eftersom det bara betyder
att belysningen står tänd i ett tomt rum resten av dygnet.
Inställningen görs på en stege, om du inte betalar för att slippa
Det här är den kostnad man glömmer. En detektor med vred ställs in genom att
kåpan tas av, och den sitter tre meter upp i ett innertak.
ESYLUX PD 360/8 Basic (939 kr) och ESYLUX PD 360/24 Basic (1 356 kr)
fungerar så.
Alternativen kostar pengar men sparar besök.
ESYLUX PD-C 360i/8 (1 619 kr) tar ESY-Pen, en penna som både
programmerar detektorn och mäter ljusnivån där du håller den, alltså vid
skrivbordet i stället för uppe vid taket. Det är där tröskelvärdet borde sättas. Rutab Rutab 1313568 (1 206 kr) ställs in med en IR-fjärrkontroll.
Sitter detektorn i ett hemmakontor där tiden ställs en gång är vred gott nog.
Sitter den i en lokal där rutinerna ändras tjänar pennan in sig snabbt.
Efterlystiden är en avvägning, inte en inställning
Spannet är 15 sekunder till 30 minuter. Kort tid sparar el och slocknar i
ansiktet på folk; lång tid håller ljuset tänt i tomma rum.
Riktvärden som fungerar: en korridor eller ett förråd klarar sig på ett par
minuter, ett kontorsrum vill ha tio till femton, och ett mötesrum där folk sitter
still ska ha det längsta detektorn klarar. Har du valt rätt närvaroområde behöver
du däremot inte skruva upp tiden för att kompensera, och det är hela poängen med
att betala för en närvarodetektor i stället för en rörelsevakt.
Ljusnivån avgör om lampan tänds mitt på dagen
Alla detektorer här mäter dagsljuset och kan lämna belysningen släckt när
fönstret räcker. Spannen skiljer: Niko Niko 41-206 (2 247 kr) arbetar mellan
10 och 1 000 lux medan ESYLUX PD-serie går från 5 till 2 000.
Riktvärden att ställa in efter: ett normalt upplyst kontor ligger på 300 till 500
lux vid skrivbordet, ett korridorutrymme klarar sig på 100, och en mulen dag
utomhus ligger på flera tusen. Går detektorns spann bara till 1 000 lux kan den
alltså inte skilja på en ljus kontorsdag och en mycket ljus, vilket sällan spelar
roll inomhus.
Kapsling och montering, där kostnaden gömmer sig
IP20 räcker i ett torrt kontor. Ett garage, ett kallförråd eller en tvättstuga
vill ha mer, och där är ESYLUX MD 360/8 Basic (889 kr) och
ESYLUX PD 360/24 Basic (1 356 kr) med sin IP54 rätt val. ESYLUX Compact-serie
kan lyftas från IP20 till IP54 med en utanpåliggande dosa som köps separat.
Monteringssättet väger lika mycket i praktiken. Infälld montering kräver ett hål
i undertaket och en apparatdosa; utanpåliggande kan sättas direkt på ett
betongtak. Niko Niko 41-206 (2 247 kr) är den enda utanpåliggande i
jämförelsen och den passar dessutom i en Schneider Exxact-ram.
Montagehöjden är inte en rekommendation utan en förutsättning: ESYLUX vill ha 3
meter och tillåter 5. Under det når konen bara några meter ut, över det blir
rastret för glest för små rörelser.
Alla åtta kräver elektriker
Samtliga detektorer på den här sidan kopplas till 230 volt och kräver behörig
elinstallatör. Flera monteras dessutom infällt, vilket är ett håltagningsjobb.
Räkna in det när du jämför. Skillnaden mellan billigaste och dyraste detektorn
här är omkring 3 000 kronor, och installationen äter en betydande del av den
skillnaden. Det talar för att lägga pengarna på rätt närvaroområde direkt i
stället för att byta detektor om ett år.
Vad som händer när tekniken byts ut
Pyrodetektorn har en gräns som ingen finmaskig lins kommer runt: den mäter
förändring, och en människa som sitter blickstilla ger ingen förändring alls.
Därför finns närvaroområdet, och därför krymper det.
Radar mäter i stället avståndet till det som finns i rummet. Steinel True
Presence, som ligger bland de övervägda längre ned, skriver ut att den läser
bröstkorgens rörelse när någon andas. Då finns ingen mittcirkel alls och hela
problemet försvinner.
Priset i den fasta installationen är i dag nio gånger den billigaste detektorn
här. På batteridriven konsumentsida har samma teknik däremot blivit billig, och
den jämförelsen ligger på vår sida om rörelsevakter inomhus.
