En tryckkokare är den enklaste maskinen i det här köket och den enda som köps
på ett tal som nästan aldrig står utskrivet. Ordet säljer dessutom två helt
olika saker: en kastrull som står på spisen och en apparat med sladd och
display. Båda ligger i samma hylla, båda heter tryckkokare, och de arbetar inte
lika hårt.
Guiden går igenom vad som faktiskt skiljer grytorna åt, i den ordning frågorna
avgör köpet.
Börja med trycket, inte med litern
Talet heter arbetstryck, mäts i kilopascal och står i bruksanvisningens tekniska
data. Det avgör allt annat, eftersom trycket bestämmer temperaturen och
temperaturen bestämmer koktiden. Vatten kokar vid hundra grader i en vanlig
kastrull. Under nittio kilopascals övertryck kokar det vid ungefär hundratjugo,
och det är hela poängen med varan.
Spannet i den här jämförelsen går från 70 kilopascal till 100.
Zwilling Zwilling EcoQuick II (1 499 kr) ligger högst och är också den enda
tillverkare som skriver ut båda talen: omkring 60 kilopascal vid 110 grader i
det skonsamma läget och omkring 100 vid 120 i det snabba. Tio grader mellan
lägena, tjugo grader upp från kokande vatten.
Två lägen är värt att leta efter. Det lägre är till för grönsaker och fisk, som
annars kokar sönder på tiden det tar att bli varma. Det högre är till för det
som tar tid ändå: kött, ärter, bönor och linser.
Spisen eller sladden, och varför det syns i trycket
Kastrullen värms av hällen. En vanlig induktionshäll ger två till tre kilowatt
in i botten och grytan är uppe i tryck på några minuter. Elgrytan värmer sig
själv med en slinga på ungefär ett kilowatt och ska dessutom värma sitt eget hus
av plast och stål på vägen.
Det syns i talen. De elektriska grytorna i jämförelsen ligger på 70 till 80
kilopascal, kastrullerna på 80 till 100. Råd & Rön provade tolv tryckkokare,
hälften av varje sort, och skriver att tillagningstiden är betydligt längre för
de elektriska kokarna. De förklarar inte varför, men tillverkarnas egna manualer
gör det: elgrytan kokar kallare och värmer långsammare.
Det betyder inte att elgrytan är sämre köpt. Den gör saker kastrullen inte gör,
och den gör dem utan att någon står bredvid. Det betyder bara att den inte är
den snabbaste tryckkokaren, vilket är precis det ordet lovar.
Sex liter är fyra liter
En tryckkokare får fyllas till två tredjedelar av kärlets höjd. Ångan behöver
utrymmet ovanför maten, och utan det utrymmet fungerar inte tryckregleringen.
Regeln står i varenda bruksanvisning i den här jämförelsen och på ingen enda
kartong.
Räkna alltså om innan du väljer storlek. En sexlitersgryta lagar fyra liter mat.
En fyraliters lagar knappt tre. En treliters lagar två.
En tillverkare har redan gjort räkningen.
OBH Nordica OBH Turbo Cuisine (2 549 kr) anger 4,8 liter som kärlets volym
i sin specifikationstabell och säljer maskinen på det mindre talet. Det är exakt
två tredjedelar, och det är den enda gryta här där siffran på framsidan är den
som gäller i köket.
Ris, bönor och gröt har en egen gräns, och den skiljer sig
Råvaror som sväller eller skummar under tillagningen får en lägre maxfyllnad,
eftersom skummet annars kan täppa till ångröret. Det gäller ris, torkade ärter,
bönor, linser, pasta och gröt, alltså i stor utsträckning det en tryckkokare
köps för.
Här slutar tillverkarna vara överens. Tefal skriver en tredjedel. WMF och
Zwilling skriver hälften. Instant Pot har en egen streckad linje på innerkärlet
vid halva höjden. Skillnaden är inte akademisk: Tefal Tefal Secure 5 Neo 6 L (1 829 kr)
får koka två liter ris, medan en WMF på samma sex liter hade fått koka tre.
Läs alltså den raden i tabellen ovan innan du bestämmer storlek, särskilt om det
är just bönor och linser som ska kokas. Råd & Rön kokade kidneybönor som ett
av sina två testmoment, alltså exakt den råvara som utlöser den strängare
gränsen.
Vilken storlek passar ert hushåll
Tefal publicerar den enda tillverkartabellen vi har hittat, och den är rimlig:
tre till fyra och en halv liter för ett till fyra personer, sex liter för fyra
till sex, sju och en halv till åtta liter för sex till åtta, och tio liter för
sju till tio.
Lägg fyllnadsgränsen ovanpå den tabellen. En fyralitersgryta räcker till ett par
eller en liten familj när det är gryta som lagas, men bara till två portioner
ris. Kokar ni mest baljväxter bör ni gå upp ett steg jämfört med vad tabellen
säger.
Åt andra hållet finns en verklig kostnad med en för stor gryta. Den tar plats i
skåpet, den väger mer att lyfta, och en elgryta med stor volym tar längre tid på
sig att bli varm eftersom slingan är densamma.
Tryckindikatorn är hela din information
Det här är den egenhet som skiljer en tryckkokare från varje annan gryta: du kan
inte lyfta på locket och känna efter. Locket är låst så länge det finns tryck
kvar, och att släppa ut ångan för att titta kostar minuterna du var där för att
spara.
Alltså är indikatorn allt du har. Den enklaste sorten är ett stift som stiger
när trycket byggts upp och sjunker när det är släppt. Den säger att det finns
tryck, inte hur mycket. Den bättre sorten är graderad och visar vilket av de två
lägena grytan faktiskt ligger på. WMF WMF Perfect Plus (1 922 kr) har en
sådan, och det är en av anledningarna till att den vinner.
Elgrytorna löser det med en display, vilket är tydligt men inte alltid mer
informativt: många visar tid och program snarare än tryck.
Så släpper du trycket, och varför valet spelar roll
Det finns två sätt. Snabbt släpp innebär att du vrider ventilen och låter ångan
gå ut på en gång; långsamt släpp innebär att grytan får svalna av sig själv tills
indikatorn sjunker.
Valet är inte en smaksak. Zwillings manual förbjuder uttryckligen snabbt
trycksläpp för baljväxter, eftersom det skummande innehållet kan följa med ut
genom ventilen. Tefal skriver att du ska vänta fem minuter efter tillagning av
svällande råvaror innan du kyler ner grytan. Kött blir dessutom segare av ett
snabbt tryckfall, medan grönsaker vill ha det snabba släppet för att inte koka
vidare i eftervärmen.
En gryta med bara ett sätt att släppa trycket begränsar alltså vad du kan laga i
den.
Säkerheten är redan avgjord, och det är ovanligt
Det korta svaret: en tryckkokare som säljs i svensk handel i dag är säker.
Det längre svaret är att det faktiskt är uppmätt. Råd & Rön prövade tryck,
låsanordning, den utpysande ångans riktning och elsäkerheten på elvarianterna,
hos samtliga tolv modeller i sitt test, och skriver att de inte hittade någon
brist hos någon av dem. Varje gryta har dubbla säkerhetsventiler och en spärr
som gör att locket inte går att öppna medan trycket är kvar.
Därför finns inget säkerhetsbetyg på den här sidan. Ett kriterium som varenda
produkt klarar delar ut poäng gratis och säger ingenting om vilken du ska välja.
Det som återstår är ditt eget underhåll: håll ventilkanalerna rena, håll
fyllnadsgränsen, och byt packningen när den hårdnar.
Packningen är delen som går sönder
En tryckkokare har nästan inga rörliga delar. Den har ett gummi.
Packningen sitter i locket, värms till över hundra grader varje gång grytan
används, och hårdnar med åren. När den gör det tätar locket inte längre och
grytan slutar bygga tryck. Det är inte ett fel, det är slitage, och det inträffar
efter några år oavsett märke.
Frågan som avgör om grytan blir tjugo år gammal är därför om du kan köpa en ny
packning. WMF säljer packningar och ventiler till serier som legat ute i
decennier. Groupe SEB, som äger både Tefal och OBH Nordica, anger femton års
reparerbarhet på sina egna produktsidor. I andra änden finns grytor där ingen
reservdel publiceras alls, och där är en hårdnad packning slutet.
Det är en fråga att ställa före köpet och en väldigt tråkig fråga att ställa
efteråt.
Vad elgrytan gör som kastrullen inte gör
Om trycket vore allt skulle ingen köpa en elektrisk gryta. Det är det inte.
En elgryta håller temperaturen själv, vilket betyder att den kan sköta ett
långkok utan att någon står bredvid, och att den kan göra saker som inte är
tryckkokning alls: koka ris, göra yoghurt, jäsa en deg, hålla maten varm till
den som kommer sent. Ninja Ninja Foodi OP300 (2 949 kr) har dessutom ett
andra lock med varmluft och friterar, alltså två apparater på en plats på
bänken.
Den lagar också mat med startfördröjning, och den stänger av sig själv. En
kastrull på en häll gör ingetdera.
Köper du en tryckkokare för att den ska vara snabb tar du kastrullen. Köper du
en för att den ska vara en maskin som lagar mat medan du gör annat tar du
elgrytan, och accepterar att den kokar några grader kallare.
Vad grytan kostar att äga
Nästan ingenting, och det är ett av de bättre argumenten för varan.
Tryckkokning drar mindre energi än vanlig kokning, eftersom locket är tätt och
tiden är kortare. En kastrull har ingen elektronik som går sönder. Den enda
återkommande utgiften är packningen, som kostar en bråkdel av grytan och byts
med några års mellanrum.
Elgrytan har en kostnad kastrullen saknar: den har kretskort, display och
värmeslinga, och när något av det slutar fungera är reparationen sällan värd
pengarna. Det belagda innerkärlet är en andra sådan post. Beläggningen slits,
och på flera modeller går kärlet inte att köpa separat.
När en tryckkokare inte är svaret
Den är fel verktyg för allt som ska bli brynt, frasigt eller reducerat. Ånga och
tryck ger mjukt och saftigt, aldrig stekyta. Många grytor kan bryna först, men då
är det en vanlig kastrull med locket av.
Den är också fel om du lagar mycket små satser. Minsta vätskemängd ligger runt
två och en halv deciliter, och under den mängden bygger grytan inget tryck alls.
Och ska maten stå och gå i åtta timmar medan du är på jobbet är det en slow
cooker du vill ha, inte en tryckkokare. De två löser motsatta problem: den ena
gör det långsamt och billigt, den andra gör det fort.
Fyra misstag som är lätta att göra
Att köpa på litern. Talet på kartongen är kärlets volym, inte matens. Räkna
med två tredjedelar, och med en tredjedel eller hälften för ris och bönor.
Att fylla över gränsen för att det ser ut att få plats. Utrymmet ovanför
maten är en del av konstruktionen och inte tomrum.
Att lita på koktiden i receptet. Råd & Rön skriver att flera modeller i
deras test har fel tidsangivelser, och betygsatte med flit mot tillverkarens egna
tider eftersom du inte kan lyfta på locket och kontrollera. Utgå från receptet
första gången och justera nästa.
Att glömma packningen. Den är billig, den finns oftast att köpa, och den är
skillnaden mellan en gryta som håller i tjugo år och en som står i skåpet och
inte tätar.
Orden på kartongen
kPa: kilopascal, grytans arbetstryck över lufttrycket. Kategorins viktigaste
tal. Står i manualen, sällan i butiken.
Arbetstryck och säkerhetstryck: det första är vad grytan lagar mat vid, det
andra är vad säkerhetsventilen släpper vid. Det senare är alltid mycket högre och
säger ingenting om matlagningen.
Två lägen: ett lägre tryck för grönsaker och fisk, ett högre för kött och
baljväxter.
Multikokare: en tryckkokare med sladd, värmeslinga och program. Samma
princip, lägre tryck, fler funktioner.
Ångkorg eller ånginsats: en perforerad korg som håller maten ovanför vattnet.
Ibland i lådan, ibland ett tillbehör.
Reparerbarhet: hur länge tillverkaren åtar sig att sälja reservdelar. På en
gryta med ett enda gummi som slitdel är det ett mer meningsfullt tal än garantin.
