Vad du faktiskt köper
En uppblåsbar flytväst är två saker samtidigt: ett plagg och en maskin.
Plagget är enkelt. Det är en slät krage runt halsen och ett band runt midjan,
och det väger under ett kilo. Du glömmer att du har det på dig, och det är
hela poängen. En väst du orkar bära hela dagen är en väst som sitter på dig
den gång du hamnar i vattnet.
Maskinen är resten. Inuti höljet ligger en hopvikt lunga, en koldioxidpatron
på 20 till 60 gram, och en utlösare som ska punktera patronen när den blir
våt. Det tar fem sekunder. Det är den delen som kräver något av dig varje
år, och den delen är det den här sidan handlar om.
De två talen på västen, och varför bara det ena betyder något
Nästan varje uppblåsbar väst i svensk handel bär ett newtontal i modellnamnet.
165N, 170N, 180N, 190N. Det talet är inte klassen.
EN ISO 12402-3 är standardens del för räddningsvästar på 150 newton, och
varenda en av västarna ovan är godkänd enligt den. Crewsavers eget datablad
för 180N Pro skriver ut båda talen i samma tabell: Newtons 150N och
Actual buoyancy 187N. Bruksanvisningen öppnar med orden this level 150N
lifejacket. Spinlock säljer Deckvest Lite som 170N och anger ISO12402-3 150N Lifejacket på samma sida.
Talet i namnet är den bärförmåga tillverkaren byggt in i en viss storlek.
Klassen är vad västen är provad och godkänd som.
Läs klassen ur standardens delnummer:
Delnumret kan inte skrivas fel utan att motsäga sig självt. Ett tal i ett
produktnamn kan det.
Högre newtontal är inte bättre
Det är värt att säga rakt ut, eftersom handeln säger motsatsen.
En svensk butiksguide vi läste råder köparen att välja minst 100N, gärna
165–170N för extra säkerhet. Baltics egen genomgång av standarden säger
tvärtom: en högre newtonklass betyder inte alltid bättre, eftersom större
bärförmåga gör västen skrymmande.
Sjöräddningssällskapet förklarar varför de högre klasserna finns, och det är
inte för att vara extra säkert. Seglarställ och andra tunga plagg påverkar
hur du ligger i vattnet. Därför behövs mer flytkraft på öppet hav än i
skärgården. Har du inte oljehyra på dig behöver du inte 275 newton.
Sällskapet klargör också en sak som ofta missförstås: kiloangivelsen på västen
styr passformen, inte flytkraften. Varje räddningsväst har minst hundra
newton oavsett vilken vikt den är avsedd för.
Vem en uppblåsbar väst inte är till för
Två gränser, båda från myndighetsnära källor, och båda hårda.
Transportstyrelsen: uppblåsbara flytvästar ska bara användas av simkunniga
personer. Myndigheten skriver i samma andetag att flera olyckor har inträffat
med flytvästar som inte fyllts med luft när de hamnat i vattnet.
Svenska Livräddningssällskapet: uppblåsbara västar rekommenderas inte till
barn under 40 kilo eller till vuxna som inte kan simma.
Crewsaver säger samma sak i sin egen bruksanvisning, och lägger till ett råd:
är du en svag simmare bör du välja en automatisk väst eller en väst med
fast flytmaterial. Tillverkaren pekar alltså själv mot skumvästen.
Vad Sjöräddningssällskapet valde åt sig själva
Det här är den mest användbara meningen vi hittade i hela researchen, och
ingen svensk sida citerar den.
Sjöräddningssällskapets utrustningsansvarige var med och tog fram den väst
deras frivilliga sjöräddare bär. Han berättar hur den togs fram:
Vi testade nog upp emot hundra olika flytvästar för att lista för- och
nackdelarna med varje modell. En avgörande faktor för oss var att västen
skulle vara underhållsfri, vilket gjorde att vi valde en deplacerande modell.
Sveriges sjöräddare provade hundra västar och valde bort den uppblåsbara
till sig själva. Inte på flytkraften, utan på underhållet.
Det är inte ett underkännande. Han säger i samma stycke att valet beror på
bruket: är du en van seglare som ska korsa Atlanten vill du ha en smidig
uppblåsbar väst med hög flytkraft. Är du ute på sjön då och då, i skärgården,
och vill slippa service passar en deplacerande modell bättre.
Frågan att ställa sig är alltså inte vilken uppblåsbar väst som är bäst. Den
är om du ska ha en uppblåsbar väst alls. Svarar du nej på den frågan har vi
en egen jämförelse av flytvästar med fast flytmaterial.
Vad den kostar att äga
Nu till talen ingen butik skriver ut.
Servicen kostar omkring 495 kronor och ska göras varje år. Baltic tar
det priset och skriver att uppblåsbara räddningsvästar måste inspekteras
oavsett om de varit uppblåsta eller inte. Crewsaver gör årlig service till ett
villkor för att garantin ska gälla.
Utlösarkapseln ska bytas vartannat år även på en oanvänd väst. United
Moulders, som tillverkar utlösaren i nio av de elva västarna vi jämför, skriver
i sin tekniska bulletin att intervallet gäller oavsett om delen ser oanvänd och
oskadd ut. Kapseln kostar 238 kronor.
En omladdning efter utlösning kostar 476 till 978 kronor. Utlösare 238 plus
patron 238 på de flesta västar. Har västen en hydrostatisk Hammar-utlösare
säljs patron och ventil som en enhet, och kitet kostar 838 till 978.
Räknat över tio år utan att västen löser ut en enda gång:
Driften är tre till nästan sex gånger inköpspriset. En
skumväst kostar noll.
Ett konkret råd som sparar pengar: köp reservdelarna direkt. Baltic säljer
utlösaren för 146 kronor i stället för 238 och patronen för 129 när de köps
tillsammans med västen.
Varför fem till tio procent inte blåses upp
Svenska Kryssarklubbens båttekniska nämnd provade uppblåsbara västar och fann
att mellan fem och tio procent inte blåses upp när de hamnar i vattnet.
Vanligaste orsaken var inte märket, inte åldern och inte kylan. Det var en
gaspatron som skruvat ur sig därför att säkringen saknades.
Det är goda nyheter, för det är ett fel du kan upptäcka själv på tre sekunder.
De två gröna prickarna
Varje uppblåsbar väst har två indikatorer, och båda ska vara gröna.
Den övre visar koldioxidpatronens status. Röd betyder att den saknas eller
är punkterad. Den nedre visar utlösarkapselns. Röd betyder att den saknas
eller har löst ut.
På den nyare Pro Sensor Elite-mekanismen finns ett tredje läge: halvt rött
betyder att delen sitter löst. Det är precis Kryssarklubbens felbild, och
det är den enda mekanismen i vår jämförelse som varnar innan felet blir ett
fel.
Skillnaden mellan västarna är hur du kommer åt prickarna. Fem av elva har ett
inspektionsfönster i höljet, så du ser statusen utan att göra något. Resten
måste packas upp och packas om.
Kontrollera dem före varje användning. Kolla också utgångsdatumet som står
tryckt på kapseln.
Egenkontrollen som tar en kvart om året
Crewsavers bruksanvisning beskriver vad du själv ska göra, och den gäller i
princip vilken uppblåsbar väst som helst:
- Var tredje månad: en fullständig inspektion. Kontrollera tyget efter
revor, nötning och värmeskador. Kolla att båda indikatorerna är gröna och att
patronen är åtdragen för hand.
- Läcktest: blås upp västen muntligt tills den är fast och låt den stå
minst tolv timmar. En väst som läcker tappar spänsten och ska bytas.
- Munventilen: blås upp västen helt, håll munröret under vatten och titta
efter bubblor. Syns bubblor ska ventilen bytas.
- Efter varje vattenkontakt: skölj i sötvatten och låt torka naturligt.
Aldrig tvättmaskin, centrifug eller torktumlare.
- Är västen fuktig: ta ur den automatiska kapseln tills den torkat. Fukt
kan tränga in och utlösa västen av sig själv.
Kylan, och det tillverkaren skriver om den
Crewsavers manual anger att västen är provad för mellan −10 och +40 grader,
som standarden kräver. Sedan kommer varningen:
När temperaturen ligger väl under noll kan västen fungera mycket långsammare
än normalt, och vid mycket låga temperaturer kan en fulladdad patron vara
otillräcklig för att blåsa upp västen.
Munröret ska då användas för att fylla på. Det förutsätter att du är vid
medvetande och har händerna fria, vilket är just det en flytväst inte ska
förutsätta.
Det är ett skäl att ha en skumväst för isfisket och
vinterturerna.
Kolla vad varan faktiskt är
En av butikerna i vår genomgång säljer en uppblåsbar midjeväska under
namnet räddningsväst 75N, för upp till 1 293 kronor.
Tillverkaren skriver något annat om samma artikel: godkänd som flythjälpmedel
enligt EN ISO 12402-5, bara manuell uppblåsning, bäraren måste ta på sig
den i vattnet, och, ordagrant, begränsat skydd mot drunkning, inte en
flytväst.
Samma artikel säljs hos en annan svensk butik för 779 kronor under rätt
namn.
Lärdomen är enkel och gäller hela kategorin: läs delnumret, inte
produktnamnet. Butikens rubrik är marknadsföring, standardens delnummer är
ett faktum.
Manuell eller automatisk
En manuell väst blåses upp genom att du drar i ett snöre. En automatisk gör det
själv när utlösaren blir våt.
Prisskillnaden är liten. Baltic tar 1 298 kronor för den manuella Winner och
1 348 för den automatiska. Femtio kronor är skillnaden mellan en väst som
fungerar på en medvetslös bärare och en som inte gör det.
Den manuella västen har ett smalt men äkta användningsområde: den kan inte lösa
ut av misstag i regn eller spray, och den laddas om billigare. För den som
paddlar i grunt vatten och inte vill ha en väst som blåser upp sig i en
överspolad kajak kan det vara rätt.
För alla andra: välj automatisk. Tillverkarna säger det själva.
Och slutligen: ta på dig den
Råd & Rön sammanställer statistiken, och den är kort.
Omkring 35 personer omkommer varje år i svenska fritidsbåtsolyckor.
Olyckorna sker ofta nära land och i lugnt väder. Och bara en av tio
drunknade bar flytväst.
Transportstyrelsen och Svenska Livräddningssällskapet skriver tillsammans att
nästan hälften av dem som drunknat efter att ha fallit överbord kunde ha
räddats om de haft flytväst på sig.
Den bästa västen är den du har på dig. Det är hela skälet till att den
uppblåsbara västen finns: den är smidig nog att bäras en hel dag. Köp den som
passar, serva den varje år, och ta på dig den innan du lämnar bryggan.