EU:s krav gäller telefonen, inte laddaren
Den vanligaste meningen om den här produktkategorin är felvänd. "EU har bestämt
att alla laddare ska vara USB-C" står i butikstexter, i jämförelser och i
nyhetsartiklar, och direktivet säger något annat.
Direktiv (EU) 2022/2380 räknar i sin bilaga upp exakt vad kraven gäller:
mobiltelefoner, datorplattor, digitalkameror, hörlurar, headset, handhållna
spelkonsoler, bärbara högtalare, läsplattor, tangentbord, datormöss, bärbara
navigeringssystem, öronsnäckor och bärbara datorer. Alltså apparaterna. Kravet
är att de ska ha ett uttag av USB typ C.
En fristående laddare finns inte med i uppräkningen. Den omfattas inte av något
av kraven, och det får en praktisk följd som är värd att ta med sig in i köpet:
laddaren är det enda ledet i kedjan där ingen myndighet kontrollerat något.
Telefonen måste leva upp till en standard. Kabeln har en standard. Wattalet på
laddarens kartong är tillverkarens eget påstående.
Datumen är 28 december 2024 för de flesta apparaterna och 28 april 2026 för
bärbara datorer. Den sista gruppen tillkom alltså i våras, vilket är skälet till
att en ny laptop numera laddas med samma sladd som telefonen.
Talet du behöver står på telefonens kartong
Direktivet införde också en etikett, och den är förvånansvärt användbar för den
som ska köpa en laddare.
På förpackningen till telefonen, plattan eller datorn ska det stå ett tal följt
av W, till exempel 30 W. Det är inte vad apparaten drar i snitt. Det är
den effekt en laddare minst måste ge för att apparaten ska nå sin högsta
laddhastighet. Står det dessutom USB PD stöder apparaten det protokollet. Vid
distansförsäljning ska etiketten visas nära prisuppgiften.
Det talet är precis vad du behöver veta, och det sitter på fel kartong: på
apparatens, inte på laddarens. Har du kvar förpackningen till telefonen eller
datorn tar det tio sekunder att slippa gissa.
Saknar du den finns en tumregel som håller. En telefon blir sällan snabbare av
mer än 30 W. En ultrabook vill ha 65 W. En 14-tumsdator vill ha runt 100 W. En
16-tums MacBook Pro vill ha 140 W.
Wattalet på kartongen är en summa, inte en portion
Här ligger kategorins dyraste missförstånd.
Köper du en laddare märkt 65 W med tre portar får du inte 65 W per port. Du får
65 W att dela på, och fördelningen är sällan jämn. I den labbprovning som
belgiska Testaankoop gjorde på runt fyrtio universella USB-C-laddare mättes
samma mönster genom hela fältet: den första porten ger alltid mer än den
andra, och den andra porten gav som mest 48 W oavsett hur stark laddaren var
märkt.
Vad det betyder vid skrivbordet: en laddare märkt 65 W kan ge 45 W till datorn
och 20 W till telefonen när båda sitter i. Datorn laddar då långsammare än den
kan, och under tung belastning kan den till och med tappa batteri trots att den
sitter i väggen.
Skillnaden mellan laddarna är stor, och den går att läsa i förväg för de
tillverkare som skriver ut fördelningen. Baseus Baseus GaN5 Pro (449 kr)
ger 45 W på första porten och 20 på den andra.
Linocell Linocell GaN 35 W (300 kr) ger 20 och 10.
IKEA IKEA SJÖSS 45 W (179 kr) delar exakt lika, 22 W till vardera porten.
Vilken fördelning som passar beror på vad du laddar: en dator och en telefon
vill ha den ojämna, två telefoner den jämna.
Ett varningsord om hur talen läses. En produktsida som anger "USB-C1: 65 W,
USB-C2: 30 W" och samtidigt "total uteffekt 65 W" lovar inte 95 watt. De två
första talen är vad varje port klarar ensam, och det sista är taket för hela
laddaren. Det gäller båda Ugreen-väggladdarna här.
Ugreen Ugreen 200 W (1 699 kr) är undantaget: där summerar
100 W plus 100 W till precis de 200 watt laddaren är märkt för.
Kabeln sätter taket, inte laddaren
Den vanligaste orsaken till att laddningen går långsamt sitter inte i laddaren
utan i sladden.
En vanlig USB-C-kabel utan e-märkning klarar 3 A, alltså omkring 60 W. Kopplar
du in den i en laddare på 140 W får du fortfarande 60. För 100 W och uppåt krävs
en e-märkt kabel för 5 A, och för de allra högsta effekterna ska kabeln klara
28 volt.
Kabeln följer dessutom sällan med. Testaankoop noterade att den nästan aldrig
ingår och att en USB-C-kabel i deras urval kostade i genomsnitt 19,95 euro,
alltså ungefär en fjärdedel av laddarens genomsnittspris ovanpå köpet. Det
gör kartongens innehåll till en riktig prisfråga och inte en detalj:
Baseus Baseus GaN5 Pro (449 kr) levereras med en kabel på 100 W,
Unisynk Unisynk 65 W (599 kr) har sin fast monterad och två meter lång, och
Ugreen Nexode 100 W (799 kr) har sin inrullad i höljet.
Räkna alltid kabeln som en del av priset när du jämför två laddare.
Räkna pris per watt, inte pris
Priset i sig säger nästan ingenting i den här kategorin, eftersom laddarna
sträcker sig från 20 till 200 W. Det tal som gör dem jämförbara är kronor per
watt.
Spannet bland laddarna här är stort och följer inte prislappen.
IKEA IKEA SJÖSS 45 W (179 kr) ligger på 3,98 kronor per watt.
Linocell Premium Linocell 140 W (699 kr) på 5 kronor, trots att den kostar
fyra gånger så mycket. I andra änden ligger Samsung Samsung 60 W (649 kr)
på 10,80 och Linocell Linocell PD 20 W (200 kr) på 10 kronor per watt.
Det betyder inte att den billigaste per watt är det bästa köpet. En laddare med
200 W du aldrig utnyttjar är dyr oavsett hur billig varje watt var. Räkna först
ut vilken effekt du behöver, med talet på apparatens kartong, och jämför sedan
pris per watt inom den klassen.
GaN är skälet till att laddaren blev liten
GaN står för galliumnitrid och är materialet i laddarens transistorer, där kisel
satt förr. Galliumnitrid tål högre temperatur och spänning och kräver färre
komponenter, så laddaren blir mindre och svalare vid samma effekt.
Skillnaden är inget marknadsföringspåstående utan syns i gram.
Linocell Linocell GaN 35 W (300 kr) väger 50 gram.
Ugreen Nexode 100 W (799 kr) väger 280. Bland laddarna här
går den lättaste alltså på under en femtedel av den tyngstas vikt.
Är laddaren tänkt att ligga i en väska eller samsas i ett grenuttag är det värt
att betala för. Ska den sitta bakom en soffa och aldrig flyttas spelar det
mindre roll, och då är effekt per krona ett bättre skäl att välja på.
Bredden avgör om grannuttaget går att använda
En laddare som täcker uttaget bredvid har gjort ett grenuttag med sex platser
till ett med fyra.
Testaankoop tog upp det för flera modeller i sin provning, däribland den laddare
de själva utsåg till bästa köp i 65-wattsklassen: den blockerar intilliggande
uttag när den sitter i. Det är samma sak som gör breda smarta pluggar irriterande,
och det märks först när laddaren är hemma.
Två mått avgör. Bredden på höljet, och om stiften sitter på kortsidan eller på
den breda sidan. Linocell Linocell GaN 35 W (300 kr) mäter 34 millimeter och tar
en plats. Ugreen Nexode 100 W (799 kr) mäter nästan 69 och tar
två. Ska laddaren sitta i en grenkontakt bakom ett skrivbord är måttet värt lika
mycket som wattalet.
PD 3.0, PD 3.1 och PPS
Tre förkortningar räcker för att välja rätt.
USB PD är protokollet direktivet pekar ut och det som alla moderna laddare
talar. Utan det får din enhet ström men ingen snabbladdning.
PD 3.1 behövs för effekter över 100 W. I Testaankoops fält på runt fyrtio
laddare var det exakt en modell som stödde det. På svenska hyllor är det
vanligare: både Linocell Premium Linocell 140 W (699 kr) och
Samsung Samsung 60 W (649 kr) anger PD 3.1. Värt att veta är att den
märkningen är tillverkarens egen uppgift, eftersom ingen oberoende part
kontrollerar laddare på den svenska marknaden.
PPS låter laddaren finjustera spänningen i små steg medan telefonen laddar.
Samsung och flera Android-tillverkare använder det för sin snabbaste laddning,
så en Galaxy-telefon når inte full fart utan det. För en iPhone spelar det ingen
roll.
Billiga laddare är inte farliga, enligt den provning som finns
Frågan kommer alltid, och för en gångs skull finns ett mätt svar.
Testaankoop hittade inga säkerhetsproblem i något av de runt fyrtio exemplar
de provade. Samtliga bar CE-märkning. Alla hade skydd mot överbelastning och
överspänning. Vid överhettning stängde laddarna av sig själva, och uppmätta
yttemperaturer låg mellan 46 och 82 grader utan att säkerhetsgränsen
överskreds. Deras egen slutsats var att man inte behöver välja de stora märkena
för att köpa tryggt.
Två förbehåll hör till. Det gällde laddare köpta i belgisk detaljhandel, inte
namnlösa köp från marknadsplatser utomlands, där CE-märket ibland är påtryckt
utan att någonting bakom det är gjort. Och en laddare som blir mycket varm i ett
stängt utrymme, till exempel under en kudde, är fortfarande en dålig idé oavsett
vad den klarade i ett laboratorium.
Så mycket drar laddaren när den inte gör något
En laddare som sitter kvar i uttaget dygnet runt drar ström även när ingenting
är inkopplat, och skillnaden mellan modellerna är större än den låter.
Samsung Samsung 60 W (649 kr) drar under 5 milliwatt i vila.
IKEA IKEA SJÖSS 45 W (179 kr) ligger under 0,075 watt och
Linocell Linocell PD 20 W (200 kr) på högst 0,10. I andra änden drar
Linocell Linocell GaN 65 W (400 kr) högst 0,21 watt och
Linocell Premium Linocell 140 W (699 kr) högst 0,3, alltså sextio gånger
mer än Samsung.
Räknat i pengar är även det högsta talet litet. 0,3 watt dygnet runt blir
2,6 kilowattimmar på ett år, alltså några kronor. Du behöver därför inte dra ur
laddaren av elräkningsskäl. Drar du ur den ändå är det för att en laddare utan
last är en sak mindre som kan gå sönder.
Billaddare, powerbank och kablar är andra köp
Den här jämförelsen rankar väggladdare, alltså det som sitter i ett vägguttag.
Tre närliggande produkter faller utanför, och det är avsiktligt.
Billaddare sitter i ett 12-voltsuttag och har helt andra begränsningar. De
provningar som finns täcker dem inte, och effekten begränsas av bilens uttag
snarare än av laddaren.
Powerbanker är batterier med laddelektronik, och det som avgör köpet är
kapaciteten i milliamperetimmar snarare än effekten i watt. De har dessutom
regler för flygresor som väggladdare saknar.
Kablar avgör som beskrivits ovan taket för hela kedjan, men de köps på
e-märkning, längd och strömtålighet, inte på watt.
Så väljer du på tre minuter
Läs talet på apparatens förpackning. Behöver den 30 W räcker en enkel
telefonladdare. Står det 65 W ska du ha 65. Står det 140 W är
Linocell Premium Linocell 140 W (699 kr) den enda i den här jämförelsen som
kommer hela vägen.
Räkna sedan portarna du faktiskt använder samtidigt. Är svaret en enda blir en
enportsladdare både mindre och billigare. Är svaret två eller fler ska du läsa
raden för effekt vid två portar innan du läser priset, eftersom det är där
skillnaden mellan laddarna sitter.
Lägg till kabeln i priset om den inte ingår. Och mät bredden på höljet om
laddaren ska samsas med något annat i ett grenuttag.
Ska du bara ha en och slippa tänka: IKEA IKEA SJÖSS 45 W (179 kr) för
179 kronor räcker till telefon och platta och delar effekten jämnt. Ska den
räcka till en dator också börjar Baseus Baseus GaN5 Pro (449 kr) på
449 kronor med kabeln i kartongen.