Ordet väderstation bär två helt olika varor
Det här är kategorins enda verkliga fallgrop, och den kostar mest för den som
handlar på pris. I svenska butiker står två sorters produkt under samma ord.
Den ena är en konsol med en trådlös utegivare. Den mäter temperatur och
luftfuktighet ute, temperatur och luftfuktighet inne, och visar en väderikon.
Den kostar mellan tvåhundra och niohundra kronor och är merparten av hyllan.
Nedis WEST404BK (349 kr) är ett rakt exempel: färgskärm, två
storheter ute, fungerar precis som utlovat.
Den andra är en utomhusenhet på en stolpe med snurror. Den mäter dessutom
vindhastighet, vindriktning och nederbörd, och ofta UV-index och ljusstyrka.
Den kostar från ungefär 1 400 kronor.
Priset skiljer dem inte åt. Netatmo Weather Station (1 790 kr)
kostar nästan tvåtusen kronor och mäter varken vind eller regn. Den ligger
mitt emellan, med de snävaste toleranserna i jämförelsen och de minst
kompletta mätningarna. Vill du ha vinden med kostar anemometern lika mycket
som en hel station från någon annan, och regnmätaren ungefär hälften till.
Testet innan du lägger något i korgen: titta på bilden av utomhusdelen.
Har den snurror mäter den vind. Har den en tratt mäter den regn. Har den
varken eller är det en termometer, och då ska du jämföra den med termometrar.
Vippskopan mäter regn, piezogivaren gissar
Det finns två sätt att mäta nederbörd, och skillnaden mellan dem är den
största skillnaden i noggrannhet någon har mätt upp i den här kategorin.
Den klassiska konstruktionen är en tratt som leder vattnet till en liten vippa.
Vippan fylls, tippar över, tömmer sig och räknar ett steg. Varje steg är en
given mängd, oftast två tiondels millimeter. Den har rörliga delar, den behöver
rensas från löv och tallbarr, och den fryser igen på vintern om det inte finns
värme i den.
Den nyare konstruktionen har inga rörliga delar alls. En platta känner av
vibrationerna när regndroppar träffar den, och elektroniken räknar om
vibrationerna till millimeter. Den kallas haptisk eller piezoelektrisk, den
kan inte täppas igen och den slits inte.
Så här gick det när de mättes mot varandra. NYT Wirecutter ställde sex
stationer bredvid ett instrument från amerikanska National Weather Service och
lät dem stå i en månad. Vippskoporna avvek med mellan fem och nio procent från
referensen. Den haptiska givaren avvek med 103 procent, alltså ungefär
dubbla den verkliga nederbörden.
Samma givare var samtidigt bäst av alla sex på luftfuktighet och näst bäst på
temperatur, så det handlar inte om en svag produkt. Det handlar om att räkna
regn genom att lyssna på det.
Den givaren sitter i Ecowitt WS90 7-i-1 Shelly (2 749 kr), som är den
dyraste stationen i vår jämförelse. Tillverkarens egen manual anger tjugo
procents tolerans vid svagt regn. Lampster Väderstation WiFi 7-i-1 (1 795 kr)
har tratt och vippa, och det är ett av skälen att den ligger först.
Ska millimetertalet betyda något, för trädgården, för dräneringen eller för
att du vill veta om det räckte, vill du ha tratten. Ska stationen mest märka att
det regnar, för en automation som fäller in markisen, duger den andra bra.
Väderikonen på skärmen kommer inte från SMHI
Nästan varje väderstation visar en sol, ett moln eller en regndroppe för de
närmaste timmarna. Det är lätt att läsa som en prognos. Det är det inte.
Ikonen räknas fram ur stationens egen barometer. Lufttrycket mäts där
stationen står, förändringen över de senaste timmarna jämförs mot en tabell,
och tabellen ger en symbol. Stiger trycket blir det sol, faller det snabbt blir
det regn. Metoden är över hundra år gammal och den fungerar hyfsat för sex till
tolv timmar framåt.
Två saker följer av det. Ikonen är ungefär lika bra i en station för
trehundra kronor som i en för tvåtusen, eftersom det är samma barometer och
samma sorts tabell. Och den säger ingenting om helgen. Vill du veta hur det
blir på lördag är väderappen i telefonen bättre, för den har hela Europas
mätdata bakom sig.
Undantaget i jämförelsen är Ventus W850 Wi-Fi (2 290 kr), som hämtar en
tiodygnsprognos över wifi från tjänsten ProWeatherLive. Där är prognosen en
riktig prognos.
Betala alltså aldrig extra för prognosfunktionen. Betala för vad givaren mäter.
Placeringen avgör mer än stationen gör
En station för tvåtusen kronor på fel ställe visar sämre än en för
femhundra på rätt. Det är den enskilt största felkällan i hela kategorin och
ingen produktsida skriver det.
Termometern ska sitta i skugga med luft som rör sig fritt runt den. En
givare i direkt sol visar solens temperatur och inte luftens, och felet kan bli
flera grader. En givare på en söderfasad fortsätter visa för högt långt in på
kvällen, eftersom väggen strålar tillbaka det den lagrat. Nordsidan under ett
utstickande tak är nästan alltid rätt svar.
Regnmätaren ska stå fritt. Under ett tak får den ingenting, och intill ett
tak får den avrinningen från hela takytan. Trädkronor ger lä åt ena hållet och
droppar åt det andra. En stolpe ute på gräsmattan, en bit från allt, är det som
gäller.
Vindmätaren ska sitta högre än allt inom tio meter, vilket i praktiken
betyder taknock eller en rejäl stolpe. Sitter den i lä av huset mäter den husets
turbulens och inte vinden.
Amerikanska National Weather Service publicerar anvisningarna i sin
CWOP-guide, och den är läsvärd även för den som bara vill sätta upp en billig
givare någorlunda rätt.
Räckvidden på kartongen gäller fritt fält
Tillverkarna anger mellan 60 och 150 meter mellan utomhusgivaren och enheten
inne. Talet är mätt utan något emellan.
En yttervägg av trä tar en del. Tegel och betong tar betydligt mer. Ett plåttak,
en armerad betongvägg eller en modern fönsterruta med metallbeläggning kan ta
nästan allt. Räkna med att ungefär en tredjedel av det angivna talet är ett
realistiskt riktvärde genom ett hus.
Frekvensen spelar också roll, och den står sällan framme. De billigaste
stationerna sänder på 433 megahertz. Alecto WS-4800 (1 969 kr) och
Bresser 5-in-1 Comfort (1 394 kr) använder 868 megahertz, som tar sig
genom byggmaterial märkbart bättre. Av två stationer med samma angivna räckvidd
är 868 den som fortfarande visar en temperatur när givaren sitter på baksidan
av huset.
En wifi-station har ett annat problem och en annan lösning: givaren behöver
bara nå routern, och en router går att flytta eller komplettera.
Märker du att utomhusvärdet blinkar, försvinner eller fastnar på ett gammalt tal
är det nästan alltid räckvidden och nästan aldrig ett fel på givaren.
Batteriet är det som gör att stationen slutar fungera
Utomhusgivaren sitter oftast så att det är besvärligt att komma åt den, och det
avgör hur ofta du vill klättra.
Alkaliska batterier tappar kapacitet snabbt under noll och kan sluta
leverera helt runt tjugo till trettio minusgrader. Det är precis den natten du
vill veta hur kallt det blev. Litiumceller fungerar betydligt längre ner och är
värda mellanskillnaden i allt som ska sitta ute året om. Ecowitt rekommenderar
dem uttryckligen i sin manual.
En inbyggd solpanel hjälper, men läs vad den faktiskt gör.
Luxorparts Trådlös Väderstation (1 499 kr) har en panel som driver
elektroniken under dagen utan att ladda batterierna, vilket är vanligt och
sällan utskrivet. Ventus W850 Wi-Fi (2 290 kr) har en stor panel som går
att vinkla, vilket spelar roll i november när solen står lågt och panelen ska
hinna ladda på fyra timmar.
Angiven drifttid i jämförelsen ligger mellan sex och tolv månader. Luxorparts
anger den längsta.
Ska stationen kopplas upp?
Bara om du vill komma åt talen någon annanstans än på displayen.
En station på 433 eller 868 megahertz talar med sin egen skärm och ingenting
annat. Det räcker gott om stationen står i hallen och du tittar när du går
förbi, och det har en verklig fördel: inget konto, ingen app som slutar
uppdateras, ingenting som går sönder när en molntjänst läggs ner.
Wifi blir värdefullt i två fall. Det ena är att du vill veta vädret hemma medan
du är någon annanstans: landstället, växthuset, stugan som ska
hållas frostfri. Det andra är historiken.
Där finns en skillnad som är värd att förstå innan du köper. En app som Smart
Life visar mätvärdena men släpper dem inte vidare. ProWeatherLive, Weather
Underground och Home Assistant lämnar ifrån sig datan i en form du äger och kan
flytta. Om du tror att du kommer vilja titta på ett års temperaturkurva någon
gång är det skillnaden mellan att kunna och att inte kunna.
Vad de sju eller åtta storheterna faktiskt är
En 7-i-1 betyder att en enda utomhusenhet mäter sju saker i stället för att du
monterar flera givare. Det är en monteringsfördel, inte ett kvalitetsbetyg.
De vanliga sju är temperatur, luftfuktighet, vindhastighet, vindriktning,
nederbörd, UV-index och ljusstyrka. Lufttrycket mäts då i konsolen inne, där det
hör hemma eftersom det ändå är detsamma i hela grannskapet.
Vilka du har nytta av beror på vad du gör. Temperatur och fukt vill alla ha.
Nederbörd är det som betyder mest för den som odlar. Vind är det som betyder
mest för den som har markis, trampolin, båt eller en utsatt tomt. UV-index och
ljusstyrka är de två som oftast köps och sällan används. De är trevliga och
de avgör sällan ett köp.
Siffran i produktnamnet säger alltså hur många storheter enheten levererar, och
ingenting om hur väl den mäter dem. Ecowitts WS90 är en 7-i-1 och hade den
sämsta nederbördsmätningen av sex stationer.
Extra givare är det billigaste sättet att få mer
De flesta konsoler tar emot fler sändare än den som följde med, och det är den
uppgradering som ger mest per krona.
Ventus W850 Wi-Fi (2 290 kr) och
Bresser 5-in-1 Comfort (1 394 kr) tar upp till sju extra givare,
Nedis WEST404BK (349 kr) två. Vanliga tillbehör är
temperatur- och fuktgivare för andra rum, jordfuktsensorer för odling och
pooltermometrar.
Två saker att kontrollera innan du köper till. Givaren måste vara från samma
tillverkare och samma system. Att två produkter båda står som 433 megahertz
räcker inte för att de ska förstå varandra. Och konsolen måste ha en ledig
kanal, vilket den ofta anger som antal.
Ska du bara mäta luftfuktigheten inomhus i flera rum är en fristående
hygrometer däremot både billigare och noggrannare än en
tillbehörsgivare.
Angiven noggrannhet är ett löfte, inte ett resultat
Fem av de tio stationer vi jämför publicerar en tolerans. De ligger mellan
±0,3 och ±1 grad. Netatmo anger det snävaste talet, Ecowitt det bredaste.
Det är värt att veta vad talet är och inte är. En angiven tolerans är vad
tillverkaren binder sig vid. En uppmätt avvikelse är vad någon konstaterat. De
behöver inte stämma överens, och när Wirecutter mätte upp stationer mot ett
referensinstrument visade det sig att den med den snävaste utfästelsen
genomgående låg för högt.
Lägg till att placeringen kan ge flera graders fel alldeles på egen hand, och
toleransen blir en av flera saker att väga och inte den avgörande.
De fem som inte anger något har vi inte gissat åt. En uppgift som inte är
publicerad står som ett streck i tabellen, och den drar aldrig ner betyget.
Vad du bör betala
Under tusenlappen finns ingen station som mäter både vind och nederbörd. Där
väljer du vilken av dem du vill ha: DAY Väderstation med regnmätare (345 kr)
mäter regn men inte vind, Bresser 3-in-1 Professional (1 088 kr) vind men
inte regn.
Runt 1 400 till 1 500 kronor börjar de kompletta stationerna.
Bresser 5-in-1 Comfort (1 394 kr) och
Luxorparts Trådlös Väderstation (1 499 kr) mäter båda temperatur,
fukt, lufttryck, vind och nederbörd, och båda saknar app.
Runt 1 800 kronor får du samma sak plus uppkoppling.
Över tvåtusen köper du antingen öppen väderdata eller integration mot ett smart
hem, och det ska vara ett medvetet val. Det är i det spannet det går att betala
mest och få minst, om du köper en sensor som visar sig behöva en
gateway du inte har.
Räkna slutligen om Netatmo-alternativet innan du bestämmer dig. Grundpaketet
plus anemometer plus regnmätare landar dubbelt så högt som en komplett station
från någon annan, och du får då tre givare att montera i stället för en.
