Två tal avgör vad en värmekamera hittar
En värmekamera säljs på hur den ser ut och vad den kostar. Vad den faktiskt
hittar avgörs av två tal som sällan står på hyllkanten.
Det första är termisk känslighet, angiven i millikelvin och förkortad NETD.
Den säger hur liten temperaturskillnad sensorn kan skilja ut. Lägre är bättre:
40 millikelvin är fyra hundradels grad, 200 millikelvin är två tiondelar.
Det andra är antalet mätpunkter, alltså upplösningen. En sensor på 32 gånger
32 ger 1 024 punkter. En på 256 gånger 192 ger 49 152.
Båda publiceras av varje tillverkare i det svenska sortimentet, på deras egna
produktsidor och i samma enheter. De går alltså att jämföra rakt av.
Ingetdera talet följer priset
Så här ser det ut i det svenska sortimentet, sorterat på pris:
Läs raderna tre och åtta bredvid varandra. Kameran för 3 273 kronor anger
finare känslighet och 2,5 gånger fler mätpunkter än den för 6 977.
Det betyder inte att den dyrare är dåligt köp. Den har skärm, batteri,
kapsling och två meters falltest, och det är riktiga saker att betala för. Men
de är en annan sak än vad sensorn ser, och det är den sammanblandningen som gör
att folk köper fel kamera.
Hela FLIR-sortimentet ligger på samma känslighet
Det är värt ett eget stycke, eftersom FLIR är det märke de flesta känner till.
Fyra modeller, nästan dubbelt pris mellan ytterlägena, samma sensorkänslighet.
Det som skiljer dem är skärmen, kapslingen, molntjänsten och hur de ansluts till
en telefon.
Det är inte ett fel hos FLIR. Deras kameror är välbyggda och de publicerar sina
tal öppet, vilket är mer än flera konkurrenter gör. Poängen är att en dyrare
FLIR inte ser finare temperaturskillnader än en billigare, och den som betalar
mellanskillnaden i tron att den gör det har missförstått vad pengarna går till.
Samma butik, samma hylla, tio gånger skillnaden
Det tydligaste exemplet står hos Kjell, som säljer båda dessa under
kategoriordet värmekamera:
Prisskillnaden är 2 291 kronor. Skillnaden i vad kamerorna ser är tio gånger
fler mätpunkter och drygt tre gånger finare känslighet.
I praktiken: den billigare visar att ett hörn är kallt. Den dyrare visar att det
är en otät skarv mellan två reglar, och var den börjar.
Vad talen betyder när du står med kameran i handen
En köldbrygga bakom en gipsvägg ger sällan mer än en grad skillnad på
ytan, ofta mindre. En sensor på 200 millikelvin behöver två tiondelar bara för
att märka något alls, så den visar en jämngrå vägg där en fin sensor visar en
linje.
En överhettad kontakt i en elcentral ger tio, tjugo, femtio grader. Den syns
på vilken kamera som helst i den här jämförelsen, också den billigaste. Är det
enda du någonsin ska göra räcker en enkel kamera.
Ett läckande golvvärmerör ligger däremellan. Röret värmer betongen ovanför
sig, men betongen sprider värmen så mycket att skillnaden på ytan blir liten och
suddig. Här avgör mätpunkterna om du ser var röret går eller bara att golvet är
varmt i den halvan av rummet. En kamera hittar läckan den dag du letar efter
den; ett vattenlarm säger till den natt den börjar.
Noggrannheten är en annan sak än känsligheten
De två blandas ihop ständigt och betyder olika saker.
Känsligheten är hur liten skillnad kameran kan se mellan två punkter i samma
bild. Noggrannheten är hur rätt det tal den skriver ut är.
Du behöver noggrannheten när mätningen ska jämföras med ett gränsvärde. Ska en
kabelanslutning ligga under 60 grader och kameran visar 60 med ±3 graders
marginal kan den i själva verket ligga på 63. Med ±2 blir samma mätning
användbar.
Fältet spänner från ±1,5 till ±3 grader. FLIR TG165-X har det snävaste talet av alla och en
av de minsta sensorerna, vilket gör den till en punktmätare med bild snarare än
en avbildande kamera.
⚠️ FLIR skriver ofta ±3 grader eller 5 procent av skillnaden mellan
omgivning och objekt, beroende på vilket som är störst. Mäter du en kontakt på
120 grader i ett rum på 20 blir 5 procent av skillnaden 5 grader, alltså nästan
dubbelt så stor marginal som gradtalet antyder.
Emissivitet, och varför inställningen finns
En värmekamera mäter strålning, inte temperatur. Hur mycket strålning en yta
avger vid en given temperatur kallas emissivitet och varierar med materialet.
Matt gips, trä och målad plåt ligger runt 0,9. Blank metall kan ligga under 0,1.
En kamera som räknar med fel värde visar fel temperatur oavsett hur bra sensorn
är, och felet kan vara tiotals grader på blanka ytor.
Därför har de flesta kameror i jämförelsen en inställning, ofta med förval för
matt och blankt plus ett fritt värde. Det praktiska tricket för blanka ytor är
en bit matt eltejp på mätpunkten, som får samma temperatur som underlaget men en
känd emissivitet.
Fristående kamera eller modul i telefonen
Fältet har två former och valet handlar inte om sensorn.
Modulen sitter i telefonens USB-C-uttag eller kläms fast. Den ger mest sensor
per krona: Mileseey TR256i kostar 2 557 kronor och ger 49 152 mätpunkter. Vad
den saknar är allt runt sensorn: ingen egen skärm, inget batteri, ingen
kapslingsklass och inget falltest. Telefonen får vara med ut.
Den fristående kameran har skärm, batteri och ofta kapsling. Den går att
använda med handskar på en stege i regn, och den behöver inte låsas upp. Den
kostar mer för samma sensor.
Testet är enkelt: ska kameran med ut på fasader, tak och krypgrunder i svenskt
väder är kapslingen värd pengarna. Ska den ligga i verktygsväskan och användas
inomhus är modulen bättre affär.
Kapslingsklassen följer inte priset heller
IP65 betyder dammtätt och tål vattenstrålar. IP54 och IP53 är stänkskydd. De
två billigaste kamerorna i tabellen är bäst tätade och den dyraste är sämst.
För en kamera som mest används inomhus spelar det ingen roll. För en som ska med
till en fasadgenomgång i november är det den skillnad som märks först.
Bildfrekvensen märks direkt och står nästan aldrig utsatt
En värmekamera används ofta genom att svepa längs en vägg. Då avgör
bildfrekvensen om bilden följer med eller släpar efter.
FLIR C5 och C3-X uppdaterar 8,7 gånger i sekunden. Uni-T UTi120B, Thermal Master
P2 Pro och HIKMICRO Pocket 2 gör det 25 gånger. Skillnaden är nästan tre gånger
och den känns omedelbart i handen.
Talet står sällan i butikens sammanfattning men nästan alltid i tillverkarens
spectabell. Det är värt att leta upp.
Vad kameran inte kan
Den ser inte genom väggar. Den läser yttemperaturen på det den riktas mot,
alltså gipsskivans yta och inte röret bakom.
Att den ändå är användbar beror på att det bakom påverkar ytan: ett varmvattenrör
värmer gipsen ovanför sig, en otät skarv kyler den. Mönstret på ytan berättar om
det inre. Ett tjockt betongbjälklag jämnar däremot ut skillnaden tills den
försvinner.
Den ser inte heller genom glas, som reflekterar infraröd strålning i stället för
att släppa igenom den. Riktar du kameran mot ett fönster mäter du rutan, inte
rummet innanför.
Jaktkikare heter också värmekamera i butikerna
En sökning på värmekamera i en svensk butik ger ofta två helt olika varor.
Byggnads- och felsökningskameran mäter temperaturer i grader på nära håll,
har emissivitetsinställning och kostar mellan 2 000 och 12 500 kronor.
Den termiska kikaren för jakt är byggd för att upptäcka en varm kropp mot
kall bakgrund på hundratals meters håll. Den saknar ofta gradmätning helt och
kostar mellan 5 500 och 50 000 kronor. Pulsar, RIX, Conotech och Zeiss tillverkar
dem, och flera bär ordet värmekamera rakt av i artikelnamnet.
Den här jämförelsen gäller den första sorten. Söker du den andra är
termisk kikare det ord som ger rätt hylla.
Vad du bör mäta först när kameran kommer
Börja inomhus en kall dag, eftersom kameran behöver en temperaturskillnad för
att visa något. Är det lika varmt ute som inne syns ingenting.
Gå längs ytterväggarnas nedre kant, där golv möter vägg. Kontrollera hörnen, som
har mest material och därför oftast kallast yta. Svep runt fönster- och
dörrkarmar. Titta upp i takvinklar mot kallvind.
Sedan elcentralen med normal belastning påslagen, och därefter varmvattenrör och
golvvärmefördelare. Fotografera det du hittar med datum, så att nästa mätning kan
jämföras med den här.