En vevradio köps för en dag som förhoppningsvis aldrig kommer, och det gör den
svår att välja. Du kan inte prova den mot det den är byggd för, återförsäljaren
kan sällan svara på frågorna som betyder något, och de två egenskaper som
faktiskt avgör saken står oftast inte i produkttexten.
Guiden går igenom vad som skiljer dem åt, i den ordning frågorna stoppar ett
köp.
FM är kravet. DAB+ är tillägget
Det här är kategorins viktigaste fråga och den handeln har svarat på baklänges.
Sveriges Radio P4 är landets beredskapskanal. Det är där viktigt meddelande till
allmänheten sänds, och Sveriges Radio har ett sändningstillstånd som kräver att
kanalen ska kunna sända vidare under strömavbrott och avbrott i
telekommunikationerna. P4 finns på FM i hela landet, på 25 lokala kanaler.
Regeringen beslutade 2015 att inte släcka den analoga FM-sändningen till förmån
för digital radio, och skälet står utskrivet på Krisinformation.se: digitala
kanaler är inte lika säkra som analog FM-radio i kriser och krig. Det beslutet
står kvar, och det finns inga planer på att avveckla FM.
Alla radior i den här jämförelsen tar FM. Det är alltså inte något du väljer
mellan utan något du kontrollerar, ungefär som att en cykel har bromsar.
DAB+ ger fler kanaler, tydligare ljud och stationsnamn i displayen, och är
trevligt i vardagen. Det sitter på digitala sändare som kan slockna, och det
kostar två saker: pengar och batteri. Radiorna med DAB+ i den här jämförelsen
ligger ungefär dubbelt så högt i pris som de utan.
Batterikostnaden går att mäta, och tillverkaren har gjort det åt oss.
Sangean Sangean MMR-88 (799 kr) finns i två utföranden med samma batteri på
850 milliamperetimmar: FM-versionen anger fjorton timmars speltid och
DAB+-versionen åtta. Det är fyrtiotre procent av speltiden för ett band som
inte är det myndigheterna pekar på.
Slutsatsen är inte att DAB+ är dåligt. Krisinformation.se rekommenderar
uttryckligen en radio som tar emot både analoga och digitala kanaler. Men om
budgeten tvingar fram ett val ska du välja bort DAB+ och inte FM, och det är
tvärtemot hur varorna står i hyllan.
Veven mäts i minuter per minut, och tre av tio anger talet
Veven är varför kategorin finns. Den är den enda laddvägen som varken
kräver sol, ett vägguttag eller ett laddat batteri. Du kan sitta i mörker i
januari och ändå få ström.
Måttet som betyder något är hur många minuters radio du får av en minuts
vevande. Talet varierar nästan dubbelt bland de tillverkare som publicerar det:
Sju av tio radior i jämförelsen anger ingenting alls. Det är anmärkningsvärt
i en kategori vars namn börjar med ordet vev.
Sangean gör dessutom något ingen annan gör: de skriver ut hur fort du måste veva
för att talet ska gälla. Hundra varv i minuten för den ena modellen, hundratjugo
för den andra. Det låter som en fotnot och är det inte, för en siffra utan
varvtal går inte att pröva. Vevar du halva takten får du inte halva
resultatet, eftersom en dynamo som snurrar för långsamt levererar
oproportionerligt lite. Nio minuter
utan angivet varvtal är därför en lösare utfästelse än fem till sju med.
Räkna om det till något användbart: en kvarts vevande i normal takt ger
ungefär en till två timmars radio. Det räcker för morgonens och kvällens
sändningar. Det räcker inte för att ha radion på hela dagen, och den som tänkt
sig det ska titta på speltid och batteri i stället.
⚠️ Ett varningstecken värt att känna igen: en av radiorna i jämförelsen har en
manual som anger vevutbytet två gånger med olika tal, tio minuter i ett
stycke och fem till sju i nästa, om samma produkt under samma villkor. När en
tillverkare motsäger sig själv i sitt eget dokument är det lägre talet det du
ska räkna med.
Två svenska myndigheter har granskat den här varan
Det här är sidans egentliga fynd, och det är inte skrivet någon annanstans på
svenska.
Post- och telestyrelsen provade fjorton nödradior som säljs i Sverige.
Samtliga hade något fel. De tekniska problemen var brusig mottagning och att
apparaterna störde andra radiosändningar, alltså precis det en radio inte får
göra i en situation där myndigheterna försöker nå ut. Flera saknade dessutom
CE-märkning, uppgift om vem som tillverkat eller importerat dem, och den
EU-försäkran som ska visa att produkten följer reglerna.
Tio av de fjorton har tagits ur försäljning på den svenska marknaden.
PTS namnger inte modellerna, så granskningen kan varken frikänna eller fälla en
enskild radio. Det den säger är något om kategorin: det finns mycket skräp i
den, och det säljs i vanliga butiker.
Kemikalieinspektionen analyserade 92 krisberedskapsvaror. Fyrtiosju procent
innehöll förbjudna ämnen eller ämnen över gränsvärdet. Vanligast var bly, som
skadar nervsystemet, följt av kortkedjiga klorparaffiner och ftalaterna DEHP och
DBP. Kategorin elektriska produkter, alltså nödradior, ficklampor och lampor,
var den största i granskningen med 58 varor.
Tjugofem svenska företag åtalsanmäldes för misstänkt miljöbrott och arton
ålades miljösanktionsavgifter. Tullverket har dessutom stoppat 1 800 exemplar av
fem modeller vid gränsen efter förhöjda blyhalter.
Myndighetens egen slutsats är värd att citera, för den handlar om mer än
kemikalier: att en vara innehåller förbjudna ämnen är också en indikation på
dålig kvalitet, och det väger extra tungt i produkter man behöver när det är
kris.
Deras tre råd till konsumenter:
- Var försiktig med produkter som är extremt billiga. Du får det du betalar för.
- Köp från kända varumärken och väletablerade företag.
- Köp aldrig en elektrisk produkt som saknar CE-märkning.
Till det lägger PTS två egna: kontrollera att det finns en bruksanvisning på
svenska eller engelska, och att säljaren har tydliga kontaktuppgifter.
Myndigheten säger att en vanlig batteriradio duger
Det finns en mening på Myndigheten för civilt försvars webbplats som handeln
ogärna citerar:
Det finns ingen speciell "nödradio" som endast tar emot viktiga meddelanden.
De fortsätter med att det enda du behöver tänka på är att ha en radio som
fungerar även i strömavbrott och där du kan lyssna på P4. Sedan räknar de upp
fyra likvärdiga vägar: en radio som går på batteri, en som laddas med solceller,
en som går att veva igång. Och bilradion.
Deras checklista för den med liten budget nämner klockradio eller annan enkel
radio du redan har hemma, så länge den går på batteri.
Så varför köpa en vevradio alls? Av ett skäl, och det är hållbart: veven tar
inte slut. En batteriradio kräver att du har rätt batterier hemma efter tre
dygn utan ström, och de batterierna åldras i lådan precis som allt annat. En
vevradio kan du ladda i tio år till med händerna.
Har du redan en fungerande batteriradio och ont om pengar är det ärliga svaret
att du har löst uppgiften. Har du ingen radio alls är en vevradio ett bättre
köp än en vanlig, eftersom den inte kan bli strömlös.
Batteriet avgör om radion fungerar om tio år
Det här är frågan nästan ingen ställer i butiken och den som avgör mest på lång
sikt.
En krisradio ligger oanvänd. Ett inbyggt litiumbatteri åldras ändå: det tappar
kapacitet av tid och temperatur, inte av användning. Radion du köper i dag kan ha
ett svagt eller dött batteri om tio år utan att någon rört den, och sitter
batteriet fast är radion då förbrukad.
Tre lösningar finns i fältet, och de är olika bra:
Vanliga batterier som reserv. Philips Philips TAR1609 (549 kr),
Lenco Lenco MCR-113BK (430 kr) och SiGN SiGN nödradio (679 kr)
tar tre AAA-celler vid sidan av det inbyggda batteriet. Det är den starkaste
lösningen, eftersom AAA finns i varje mataffär och kommer att finnas kvar.
Utbytbar standardcell. Sangean Sangean MMR-88 (799 kr) använder en 18350
och Nedis Nedis nödradio (799 kr) en 18650. Båda är standardformat som
går att köpa löst för femtio kronor, alltså kan radion lagas i stället för att
kasseras.
Fast inbyggt batteri. Enklast och snyggast, och det som åldras utan väg
tillbaka.
Speltiden spänner brett och följer varken priset eller batteristorleken rakt av.
Philips Philips TAR1609 (549 kr) anger trettiotvå timmar på ett batteri på
2 000 milliamperetimmar, medan Sangean Sangean MMR-99 DAB (1 619 kr) anger
tjugo timmar på 2 600. Skillnaden ligger i hur mycket radion drar, inte i hur
mycket den rymmer.
⚠️ Läs speltiden i bruksanvisningen och inte på produktsidan. En av
tillverkarna i jämförelsen anger fjorton timmar i sin marknadsföring och cirka
tio i den svenska manualen som följer med varan. Det är fyrtio procents
skillnad, och manualens tal är det som är utfäst mot dig som köpare.
Vad radion mer ska göra
I ett längre strömavbrott är radion ofta den enda apparaten i huset som
fortfarande har ett laddat batteri. Då avgör de här sakerna om den också blir
husets lampa och laddare.
Ficklampa finns på alla i jämförelsen, men de skiljer sig i styrka och
lägen. En lampa med SOS-blink är användbar om du behöver synas.
Powerbank ut. De flesta har ett USB-uttag som laddar en telefon, men
strömmen varierar kraftigt. Ett uttag på 500 milliampere laddar en modern telefon
mycket långsamt och en surfplatta i praktiken inte alls; 2,4 ampere laddar i
normal takt. Talet står sällan på produktsidan och ofta i manualen.
Räkna inte med att radion ersätter en powerbank. Ett batteri på 2 600
milliamperetimmar rymmer ungefär halva laddningen i en modern telefon, och den
laddningen är då borta från radion.
Larmsignal. En siren på hundra decibel är bra att ha och dålig att packa,
om den kan utlösas av en tröja i ryggsäcken. Titta efter en larmknapp som kräver
dubbeltryck eller ett skyddat läge.
Väckarklocka. Låter som en petitess och är kanske det mest underskattade
kravet: en radio som får stå framme och användas är en radio du vet fungerar.
En krisradio i en låda är en radio du hoppas fungerar.
Vikt och tålighet, om den ska följa med
Vikten spänner över fyra gånger i den här jämförelsen, från drygt två hundra
gram till nio hundra. Det avgör inte om radion fungerar men väl om den följer
med, och en radio som stannar hemma i lådan när du evakuerar har inte gjort
sitt jobb.
Tåligheten är sämre dokumenterad. Bara ett par av modellerna anger en IP-klass;
resten beskrivs som stänksäkra eller vädertåliga utan att ett tal följer med.
Skillnaden mellan "vädertålig" och en angiven klass är att det senare är prövat
mot en standard och det förra är en formulering.
Ska radion stå ute, på en altan eller i ett fritidshus eller i en båt, är en
angiven klass värd att betala för. Ska den ligga i en garderob spelar det ingen roll.
Så mycket behöver du lägga
Under trehundra kronor får du vev, solcell, ficklampa och FM. Det uppfyller
myndighetens kravlista och det är bättre än ingen radio alls. Du får däremot
nästan ingen dokumentation: varken speltid, batteristorlek eller vevutbyte står
utskrivet, så du vet inte vad du köpt förrän du använt det.
Runt fyrahundra till åttahundra kronor är där kategorin blir vettig. Här
finns radior med tjugo timmars utskriven speltid, riktiga garantier, utbytbara
batterier och tillverkare som publicerar sina siffror.
Över tusen kronor köper du DAB+, större batteri, tålighet mot väta och
bättre ljud. Det är rätt om radion ska stå framme och användas i vardagen, och
överflödigt om den ska ligga i en låda.
Fem frågor att ställa innan du betalar
- Tar den FM? Om svaret inte är ett tydligt ja, köp något annat.
- Vad anger tillverkaren för vevutbyte, och vid vilket varvtal? Saknas
talet vet varken du eller säljaren vad veven gör.
- Hur länge spelar den på en laddning, enligt manualen? Inte enligt
produktsidan.
- Går den på vanliga batterier, eller är cellen utbytbar? Det avgör om
radion finns kvar om tio år.
- Är den CE-märkt, och står det vem som tillverkat eller importerat den?
Det var det PTS oftast saknade.
