Decibelmätare bäst i test 2026: en av elva är provad mot standarden
Vår testvinnare är testo 816-1 för 9 447 kronor, eftersom den både är provad mot klass 2 i gällande standard och sparar 31 000 mätvärden med klocka, så den kan stå kvar i sovrummet över natten. Av elva mätare mellan 226 och 9 447 kronor räcker FNIRSI FDM-02 för 447 kronor till det mesta hemma: den väger både A och C och loggar med tidsstämpel.
Klassen avgör vad mätaren får användas till, och ingen svensk butik skriver ut den. Folkhälsomyndighetens egen mätmetod kräver minst klass 2 enligt SS-EN 61672. En mätare i fältet anger det. Tre anger en standard som dragits tillbaka, sex anger ingenting, och en tillverkare skriver själv att mätaren inte uppfyller kraven.
Ljudnivåmätare delas in i klass 1 och klass 2 enligt SS-EN 61672. Klassen avgör vad mätningen duger till, och den står inte i en enda svensk produktbeskrivning.
Folkhälsomyndighetens mätmetod för höga ljudnivåer, framtagen av Sveriges tekniska forskningsinstitut, säger i avsnitt 4.1.1 att ljudnivåmätaren minst ska uppfylla kraven för en klass 2 ljudnivåmätare enligt SS-EN 61672, och att kalibratorn minst ska uppfylla klass 2 enligt SS-EN 60942. Överensstämmelsen ska verifieras hos ett kalibreringslabb minst vartannat år.
Vi läste den uppgiften hos varje tillverkare i fältet. Så här ser det ut:
Vad tillverkaren anger
Antal
Vad det betyder
IEC 61672-1 klass 2
1
Provad mot den standard som gäller i dag
IEC 61672-1 för tre namngivna avsnitt
1
Responstid, vägning och noggrannhet, inte klassen som helhet
IEC 651 typ 2
3
En standard som är tillbakadragen och ersatt av IEC 61672
Ingen uppgift
6
Fullständig specifikation, utan klass
Uppfyller inte standarden
1
Tillverkarens eget besked
Den sista raden är den mest upplysande i hela jämförelsen. Kjells decibelmätare för 549 kronor är en Velleman DEM200. Märket står tryckt på butikens egen produktbild, och Velleman skriver på sin produktsida att deras ljudmätare bara duger till vägledande mätningar och inte kan användas för officiella mätningar, eftersom de inte uppfyller IEC 61672-1.
Skillnaden mellan raderna två och tre är inte formalia. IEC 651 ersattes av IEC 61672, som är exakt den standard Folkhälsomyndighetens metod pekar på. En mätare som anger den gamla byggdes mot krav som sedan byttes ut.
En anmärkning om Arbetsmiljöverket, eftersom den gamla uppgiften fortfarande cirkulerar: föreskriften AFS 2005:16 rekommenderade klass 1 och accepterade klass 2, men den är upphävd. AFS 2023:10 ersatte den den 1 januari 2025 och bär inget råd om instrumentklass alls. Den behåller definitionerna, som pekar på SS-EN 61672-1:2014, och exponeringsvärdena 80 och 85 dB för daglig bullerexponering, 115 dB för maximal A-vägd nivå och 135 dB för toppvärdet.
Jämför alla elva
Standarden, mätområdet, vägningen och minnet sida vid sida, för alla elva.
testo 816-1 är jämförelsens enda mätare som är provad mot den standard som gäller i dag, och den kostar 9 447 kronor. Det är ett instrument för den som ska lämna ifrån sig en mätning, inte för den som undrar över grannen.
Klassen är hela skälet till förstaplatsen. Mätaren är typprovad mot IEC 61672-1 klass 2 och ANSI S1.4 typ 2, och Folkhälsomyndighetens mätmetod kräver minst klass 2 av det instrument som används. Det betyder att en mätning härifrån går att lägga fram för en hyresvärd, en miljöförvaltning eller ett skyddsombud utan att instrumentet blir frågan.
Minnet är det som gör den användbar i praktiken. 31 000 mätvärden med klocka och valbart intervall betyder att mätaren kan stå kvar i sovrummet över natten och visa vad som hände klockan två, vilket är precis när ett störande ljud finns och du inte gör det. De 99 enkelvärdena är för avläsningar du vill spara var för sig. Allt går över till en dator med den kabel och programvara som ingår.
Frekvensområdet börjar vid 20 Hz. Näst lägst i fältet är Habotest på 30 Hz, och resten börjar vid 31,5. Skillnaden är de lägsta tonerna: en värmepump, en fläktanläggning eller basen genom ett golvbjälklag ligger där nere.
Den går också att efterkalibrera på plats. Skruvmejseln ingår, och Folkhälsomyndighetens metod kräver att instrumentet kontrolleras mot en kalibrator före och efter varje mätning.
Köp testo 816-1 om mätningen ska betyda något för någon annan än dig. Ska den bara ge dig ett svar räcker FNIRSI FDM-02 för 447 kronor, och du sparar nio tusen.
Standarden mätaren är provad mot
5,0/5
Vägningen och mätområdet
4,0/5
Loggningen
5,0/5
Upplösningen och noggrannheten
3,5/5
Prisvärde
2,5/5
Vårt betyg4,2/5
Fördelar
Typprovad mot IEC 61672-1 klass 2, ensam i fältet om det
31 000 mätvärden i mätserieminnet plus 99 enkelvärden
Frekvensområdet börjar vid 20 Hz, lägst i jämförelsen
Går att efterkalibrera på plats med kalibrator och medföljande skruvmejsel
PC-programvara och kabel ingår, så mätserien går att lämna vidare
Nackdelar
Kostar 47 gånger mer än fältets billigaste mätare
Har inget automatiskt områdesval, till skillnad från Laserliner
±1,4 dB, alltså inte fältets snävaste tolerans
Klass 2 går enligt Folkhälsomyndighetens metod inte att använda under noll grader
Limit 7000 anger ±1 dB, delad snävaste tolerans i fältet, och har kalibreringssignalen inbyggd. För 1 847 kronor är den mätaren som faktiskt går att kontrollera själv.
Den inbyggda 94 dB-signalen är det som skiljer den från allt billigare. Övriga mätare i fältet måste kalibreras mot en separat akustisk kalibrator, som kostar från ett par tusen, eller inte alls. Limit 7000 genererar referensen själv, och du justerar med en liten skruvmejsel tills displayen visar 94. Det betyder att mätaren går att stämma av före ett jobb utan att något mer köps in.
Mätperioden är den andra egenskapen som märks. Den går att ställa från tio sekunder till 24 timmar, och mätaren räknar ut medelvärdet över hela perioden. Det är precis det ekvivalenta ljudet som riktvärden för bostäder och arbetsplatser handlar om, och ett ögonblicksvärde svarar inte på den frågan.
Larmgränsen med lysdiod gör den användbar som övervakning. Ställ den på 85 dB och lämna mätaren i verkstaden, så visar den efteråt både att gränsen passerades och hur stor andel av mätvärdena som låg över.
Standarduppgiften drar ner den. Luna anger IEC 651 typ 2, och IEC 651 är tillbakadragen och ersatt av IEC 61672, som är den standard Folkhälsomyndighetens metod pekar på. Mätaren byggdes mot krav som är utbytta.
Ska mätningen hålla inför någon annan är testo 816-1 den enda vägen. Ska den hålla inför dig själv, i en verkstad eller på ett bygge, är Limit 7000 det mest instrument du får för under tvåtusen.
Standarden mätaren är provad mot
3,0/5
Vägningen och mätområdet
4,5/5
Loggningen
3,5/5
Upplösningen och noggrannheten
5,0/5
Prisvärde
4,0/5
Vårt betyg3,8/5
Fördelar
±1 dB, delad snävaste angivna tolerans i fältet
Inbyggd kalibreringssignal på 94 dB, så mätaren kan kontrolleras utan extra utrustning
Mätperiod från 10 sekunder till 24 timmar, valbar
Larmgräns som går att ställa mellan 30 och 130 dB, med lysdiod
Minne för 30 mätgrupper och överföring till PC
Nackdelar
Anger IEC 651 typ 2, en standard som är tillbakadragen och ersatt
Batterier ingår inte, trots priset
236 millimeter lång, alltså fältets otympligaste mätare
Minnet rymmer 30 grupper mot Laserliners 16 000 punkter
Laserliner SoundTest-Master sparar 16 000 mätpunkter och har sju mätområden att välja mellan. För 2 688 kronor är den mätaren som ställs in exakt efter ljudet du ska mäta.
Områdesväljaren är ovanlig och den gör faktisk nytta. Utöver det automatiska 30–130 finns sex manuella lägen: 30–80, 40–90, 50–100, 60–110, 70–120 och 80–130. Ett instrument som arbetar inom ett smalt fönster har mindre att gissa på, och den som mäter en fläkt på 45 decibel slipper att mätaren samtidigt håller beredskap för 130.
Minnet tar 16 000 punkter, och mätaren kan dessutom logga i realtid till en dator medan den mäter. Det är skillnaden mellan att gå tillbaka och hämta en mätare och att sitta och se kurvan växa. De analoga DC- och AC-utgångarna gör att signalen går att mata vidare till annan utrustning.
Mikrofonen har avtagbart vindskydd, vilket är det som avgör om en utomhusmätning blir ljud eller blåst.
Det den inte har är en enda uppgift om vad den är provad mot. Databladet är i övrigt fullständigt, med sex områden, tolerans, frekvensgång och mikrofontyp, och nämner varken IEC 61672 eller någon klass. Kalibratorn ingår inte heller, så kontrollen Folkhälsomyndighetens metod föreskriver kräver ett extra köp.
Ska du logga långa serier och koppla mätaren till annan utrustning är det här instrumentet. Ska mätningen stå emot en invändning är testo 816-1 den enda som bär en klass.
Standarden mätaren är provad mot
2,0/5
Vägningen och mätområdet
5,0/5
Loggningen
4,5/5
Upplösningen och noggrannheten
3,0/5
Prisvärde
3,0/5
Vårt betyg3,5/5
Fördelar
16 000 lagringspunkter, näst mest i fältet
Sex manuella mätområden plus ett automatiskt, flest lägen i jämförelsen
Realtidsloggning till PC över optoisolerad RS232
Analoga DC- och AC-utgångar för koppling till annan mätutrustning
Avtagbart vindskydd på electretkondensatormikrofonen
Nackdelar
Databladet nämner varken IEC 61672 eller någon klass
Kräver en separat 94 dB-kalibrator, som inte ingår
±1,5 dB, alltså fältets vanligaste och inte dess bästa
RS232 kräver en adapter på varje dator som säljs i dag
Pris
2 688 kr
Standard
Anges inte
Mätområde
30–130 dB auto, plus sex manuella från 30–80 till 80–130
FNIRSI FDM-02 loggar ljudnivån med datum och klockslag och väger både A och C, för 447 kronor. Näst billigaste vägen till en tidsstämplad mätning går annars via Limit 7000 för 1 847.
Loggen är hela skälet att den ligger här. En ljudmätning som ska betyda något är sällan ett ögonblick, och ett störande ljud finns påfallande ofta när du inte står bredvid mätaren. FDM-02 sparar avläsningarna med tidpunkt, så grannens borrmaskin klockan sju på söndagsmorgonen går att visa upp i efterhand.
C-vägningen är den andra överraskningen i prisklassen. Elma 1350C för 2 646 kronor har den också, men Uni-T UT353, Kjells egen och FNIRSI:s egen FDM01 har bara A. C behövs för toppvärden och för maskiner, där de låga frekvenserna är en del av problemet, och Arbetsmiljöverkets toppvärde på 135 dB anges uttryckligen C-vägt.
Mätområdet börjar vid 30 dB, vilket fyra dyrare mätare i fältet inte gör. Det är samma tal som Folkhälsomyndighetens riktvärde för ekvivalent ljud i ett bostadsrum, alltså precis den gräns en bostadsköpare vill kontrollera.
Standarduppgiften saknas. FNIRSI publicerar en fullständig specifikation för den här modellen och nämner ingen klass alls, till skillnad från sin egen FDM01 som anger IEC 651 typ 2.
För den som mäter hemma, alltså grannen, fläkten eller barnens rum, är det här mätaren att ta. Ska någon annan förlita sig på talet räcker den inte, och då börjar priset vid tio tusen.
Standarden mätaren är provad mot
2,0/5
Vägningen och mätområdet
4,0/5
Loggningen
4,0/5
Upplösningen och noggrannheten
3,0/5
Prisvärde
5,0/5
Vårt betyg3,5/5
Fördelar
Loggar mätvärden med datum och klockslag, billigast i fältet att göra det
Både A- och C-vägning, vilket fyra dyrare mätare saknar
Tvåtumsfärgskärm med kurva som uppdateras varje halvsekund
Mäter från 30 dB, alltså ner till riktvärdet för ett bostadsrum
Laddas över USB-C
Nackdelar
Bruksanvisningen anger ingen klass och ingen standard
213 gram, alltså nästan dubbelt så tung som Uni-T UT353
Loggen stannar i mätaren, det finns ingen väg till en dator
±1,5 dB, fältets vanligaste tolerans och inte dess bästa
Extech SL510 väger 146 gram, anger ±1,0 dB och kostar 2 305 kronor. Den är fältets mest exakta mätare som går att bära med sig, och den kan inte mäta ett tyst sovrum.
Toleransen är det som motiverar priset. ±1,0 dB vid 1 kHz delar snävaste plats i fältet med Limit 7000, och Extech lägger till en 0,5-tums electretkondensatormikrofon av samma typ som sitter i instrument för tio gånger pengarna. A- och C-vägning finns, med egen knapp.
Mätområdet är problemet, och det är inte litet. Tillverkaren anger 35 till 130 dB. Folkhälsomyndighetens riktvärde för ekvivalent ljud i ett bostadsrum är 30 dB, och för ljud med hörbara tonkomponenter 25. En mätare som börjar vid 35 kan alltså inte visa om riktvärdet hålls, bara att det passerats. Svensk handel skriver den som 30–130 ändå.
Den sparar heller ingenting. Högsta och lägsta värdet går att låsa på skärmen, och där tar det slut: ingen logg, inget medelvärde över tid, ingen väg till en dator. Ekvivalentnivån över en natt går inte att få fram.
Tillverkaren säger dessutom två olika saker om standarden. Produktsidan skriver att mätaren möter klass 2-standarder, medan bruksanvisningen skriver att den möter IEC 61672-1-2013 för responstid, vägning och noggrannhet. Det är tre avsnitt ur standarden, inte klassen.
Ta SL510 om du mäter på plats, ofta, och bär mätaren i fickan mellan gångerna. Ska du undersöka hur tyst ett rum är börjar mätområdet fem decibel för högt, och då är Limit 7000 billigare och når längre ner.
Standarden mätaren är provad mot
4,0/5
Vägningen och mätområdet
3,0/5
Loggningen
2,0/5
Upplösningen och noggrannheten
5,0/5
Prisvärde
3,5/5
Vårt betyg3,4/5
Fördelar
±1,0 dB vid 1 kHz, delad snävaste tolerans i fältet
146 gram och 167 millimeter, alltså den som faktiskt får plats i en ficka
A- och C-vägning med egen knapp
0,5-tums electretkondensator, samma mikrofontyp som fältets dyraste
Nackdelar
Mätområdet börjar vid 35 dB, alltså över riktvärdet för ett bostadsrum
Sparar ingenting utöver högsta och lägsta värdet
Tillverkaren anger klass 2 på produktsidan och tre avsnitt i manualen
Manualen rekommenderar årlig kalibrering, som kräver en separat kalibrator
Pris
2 305 kr
Standard
IEC 61672-1:2013 för responstid, vägning och noggrannhet
Habotest HT602B väger både A och C, visar medelvärde och mäter dessutom temperatur och luftfuktighet, för 266 kronor. Den är också den enda vars tillverkare publicerar hur mycket sämre noggrannheten blir högre upp i frekvensbandet.
Det talet är värt att stanna vid, och det gäller fler mätare än den här. Habotest anger ±1,5 dB vid 94 dB och 1 kHz, precis som alla andra. Sedan anger de också ±5 dB vid 94 dB och 8 kHz. Övriga tillverkare i fältet publicerar bara talet vid 1 kHz, och Arbetsmiljöverkets gamla allmänna råd varnade för exakt detta: instrument i den lägre klassen har stora toleranser redan över 4 000 Hz. Ett gällt ljud mäts alltså sämre än ett mörkt, på varje mätare i den här prisklassen.
C-vägningen i sig är ovanlig så här billigt. Uni-T UT353 för 226 kronor och Kjells egen för 549 har bara A.
Medelvärdet är den tredje egenskapen som lyfter den. Ett AVG-läge på skärmen gör att mätaren svarar på frågan om ekvivalent ljudnivå, även om den inte kan spara serien.
Den sparar nämligen ingenting. Högsta, lägsta och medelvärdet visas medan mätningen pågår och är borta när du stänger av. Och den stänger av sig själv efter tio minuter, vilket är fältets kortaste tid.
Behöver du A och C och ett medelvärde för under tre hundra finns ingen bättre. Behöver du spara vad du mätte kostar FNIRSI FDM-02 181 kronor mer och gör det.
Standarden mätaren är provad mot
2,0/5
Vägningen och mätområdet
4,0/5
Loggningen
2,5/5
Upplösningen och noggrannheten
2,5/5
Prisvärde
4,5/5
Vårt betyg3,0/5
Fördelar
Både A- och C-vägning, för 266 kronor
Visar medelvärde utöver högsta och lägsta
Mäter också temperatur mellan −20 och 60 grader och luftfuktighet
Tre AAA-celler, som finns i varje livsmedelsbutik
Nackdelar
±5 dB vid 8 kHz, enligt tillverkarens egen tabell
Ingen klassuppgift i manualen
Sparar inga mätvärden, bara högsta, lägsta och medel
Stänger av sig efter tio minuter, kortast i fältet
FNIRSI FDM01 kostar 239 kronor och anger IEC 651 typ 2. Det är mer än sex dyrare mätare i jämförelsen gör, och standarden den anger gäller inte längre.
IEC 651 ersattes av IEC 61672, som är den standard Folkhälsomyndighetens mätmetod pekar på. Uppgiften säger alltså att mätaren en gång konstruerades mot krav som sedan byttes ut. Det är ändå något: Uni-T, Laserliner, Elma och Kjell publicerar fullständiga specifikationer utan att nämna någon standard alls.
Mätområdet börjar vid 30 dB, vilket är riktvärdet för ekvivalent ljud i ett bostadsrum. Fyra dyrare mätare i fältet når inte dit, och två av dem kostar över två tusen.
Vägningen är bara A. Det räcker för grannljud, trafik och de flesta hemmaärenden, eftersom A-filtret följer örats egen frekvenskänslighet. Det räcker inte för maskiner och toppvärden: Arbetsmiljöverkets gränsvärde på 135 dB anges C-vägt, och en mätare utan C kan inte kontrollera det.
Minnet är högsta och lägsta värdet, och de försvinner när mätaren stängs av.
Ska du snabbt veta hur högt något låter, och kan nöja dig med det, gör FDM01 jobbet billigast av alla mätare som anger en standard. Ska du spara vad du mätte lägger du 146 kronor till och tar tillverkarens egen FDM-02.
Standarden mätaren är provad mot
3,0/5
Vägningen och mätområdet
2,5/5
Loggningen
2,0/5
Upplösningen och noggrannheten
3,0/5
Prisvärde
4,5/5
Vårt betyg2,9/5
Fördelar
Byggd mot IEC 651 typ 2, en standardnivå sex dyrare mätare saknar
Mäter från 30 dB, ner till riktvärdet för ett bostadsrum
Valbar fast eller slow responstid
Fältets näst billigaste mätare
Nackdelar
Standarden den anger, IEC 651, är tillbakadragen och ersatt
Enbart A-vägning, så toppvärden i C går inte att kontrollera
Uni-T UT353 väger 116 gram, mäter från 30 dB och kostar 226 kronor. Den är fältets minsta och billigaste mätare, och den gör en enda sak.
Storleken är argumentet. 150 × 52 × 27 millimeter är fickformat på riktigt, och den som ska mäta på flera ställen under en dag bär den utan att tänka på det. Vindskyddet och tre AAA-celler ingår, och displayen är belyst, vilket räcker i ett pannrum.
Mätområdet börjar vid 30 dB, alltså vid riktvärdet för ekvivalent ljud i ett bostadsrum. Extech SL510 för tio gånger pengarna börjar vid 35.
Vägningen är bara A, och minnet är högsta och lägsta värdet medan mätaren är på. Det betyder att den svarar på frågan hur högt det låter just nu, och inte på frågan hur högt det har låtit. UNI-T anger CE och UKCA under rubriken Certificates och ingen klass.
En sak om priset: samma mätare kostar 450 kronor hos Kjell, alltså mer än dubbelt. Vi länkar den billigare.
För den som vill ha ett tal på skärmen och inget mer är det här rätt köp. Vill du kunna visa någon annan vad du mätte börjar det hos FNIRSI FDM-02 för 447 kronor.
Standarden mätaren är provad mot
2,0/5
Vägningen och mätområdet
2,5/5
Loggningen
2,0/5
Upplösningen och noggrannheten
3,0/5
Prisvärde
4,5/5
Vårt betyg2,6/5
Fördelar
116 gram och 150 millimeter, fältets minsta mätare
Mäter från 30 dB, ner till riktvärdet för ett bostadsrum
Belyst display och automatisk avstängning
Tre AAA-celler som ingår, plus vindskydd
Fältets billigaste mätare
Nackdelar
Ingen klassuppgift, bara CE och UKCA
Enbart A-vägning
Sparar bara högsta och lägsta värdet
Kostar 229 kronor mindre hos CS Megastore än hos Kjell
Geo-Fennel FSM 130+ har två mätområden, Lo 35–100 och Hi 65–130 dB, och kostar 2 031 kronor. Det finns inget läge som mäter under 35 decibel.
Det avgör vad mätaren går att använda till. Folkhälsomyndighetens riktvärde för ekvivalent ljud i ett bostadsrum är 30 dB, och för ljud med hörbara tonkomponenter 25. En mätare som börjar vid 35 kan visa att en gräns passerats, aldrig att den hålls. Uni-T UT353 för 226 kronor når 30.
Det den gör bra är att vara tydlig med sig själv. Båda områdena står tryckta på framsidan, A- och C-lägena sitter på ett skjutreglage bredvid, och kalibreringsskruven är åtkomlig utan att mätaren öppnas. Ingen annan i fältet publicerar sina mätområden på höljet.
Omkopplingen mellan Lo och Hi sker med en egen knapp, vilket betyder att du måste veta ungefär var ljudet ligger innan du mäter det. Ljud mellan 100 och 65 decibel finns i båda lägena; ljud därunder eller däröver bara i ett.
Minne finns inte. Mätaren visar ett tal och sedan nästa, och ingenting sparas. För ett instrument som kostar nästan två tusen är det den tyngsta invändningen.
Ska du gå en rond på en arbetsplats där ljudet ligger över 35 decibel överallt gör FSM 130+ jobbet, och väskan gör den lätt att ha med. Ska du mäta i en bostad börjar den för högt, och Limit 7000 kostar 184 kronor mindre med minne och ±1 dB.
Standarden mätaren är provad mot
3,0/5
Vägningen och mätområdet
3,0/5
Loggningen
1,0/5
Upplösningen och noggrannheten
3,0/5
Prisvärde
1,5/5
Vårt betyg2,4/5
Fördelar
Mätområdena står tryckta på mätarens egen framsida
Både A- och C-vägning, med skjutreglage
Kalibreringsskruv åtkomlig utan att öppna mätaren
Väska och batteri ingår
Nackdelar
Inget läge mäter under 35 dB, alltså inte ner till riktvärdet för ett bostadsrum
Elma 1350C väger både A och C, mäter från 30 dB och kostar 2 646 kronor. Samma två egenskaper finns i FNIRSI FDM-02 för 447, och den har dessutom en logg.
Det Elma har som FNIRSI inte har är en nordisk leverantör. Elma Instruments finns i Sverige, säljer kalibreringstjänster och svarar på svenska när något är fel, vilket är en verklig skillnad för den som köper instrument till en verksamhet. Väskan ingår.
Mätaren i sig är korrekt utförd. A- och C-knapp, fast och slow, 30 till 130 dB över ett sammanhängande område, ±1,5 dB och 31,5 Hz till 8 kHz. Displayen är tydlig och stapelindikatorn visar var i området du ligger.
Den sparar ingenting. Inget minne, ingen logg, ingen väg till en dator, inte ens ett medelvärde. Det är samma nivå som Habotest för 266 kronor, som dessutom visar AVG.
Och klassuppgiften saknas. Elmas egen specruta anger mätområde, noggrannhet och frekvensområde utan att nämna IEC 61672 eller någon klass, vilket är anmärkningsvärt för en leverantör som säljer kalibrering som tjänst.
Köper du för en verksamhet som vill ha en svensk motpart och en spårbar kalibreringskedja är Elma vägen. Köper du en ljudmätare gör FNIRSI FDM-02 mer för en sjättedel.
Standarden mätaren är provad mot
2,0/5
Vägningen och mätområdet
4,0/5
Loggningen
1,0/5
Upplösningen och noggrannheten
3,0/5
Prisvärde
1,5/5
Vårt betyg2,3/5
Fördelar
Både A- och C-vägning med egen knapp
Mäter från 30 dB, ner till riktvärdet för ett bostadsrum
Väska ingår
Nordisk leverantör med svensk support och kalibreringstjänst
Nackdelar
Ingen klassuppgift hos vare sig tillverkare eller distributör
Sparar inga mätvärden
Kostar 2 646 kronor för det FNIRSI FDM-02 gör för 447
Kjells decibelmätare är en Velleman DEM200, och Velleman skriver på sin egen produktsida att den inte uppfyller IEC 61672-1. Det är den enda mätaren i jämförelsen där tillverkaren skriver ut motsatsen till ett klassintyg.
Meningen lyder att deras ljudmätare bara duger till vägledande mätningar och därför inte kan användas för officiella mätningar. Det är en rak och ovanligt hederlig upplysning, och den avgör vad mätaren är till för: att ge dig en uppfattning, inte att ge någon annan ett underlag.
Som vägledning fungerar den. ±1,4 dB är snävare än fältets vanligaste ±1,5, mätområdet börjar vid 30 dB, och 149 gram med batteri gör den lätt att ha i en verktygslåda. Puffskyddet ingår, och den stänger av sig efter en kvart.
Vägningen är bara A, och minnet är högsta och lägsta värdet.
Det som talar emot den är priset i sällskapet. 549 kronor mot Uni-T UT353:s 226 för samma A-vägning, samma minnesfunktion och ett mätområde som börjar på samma tal. Kjells fördel är butiken: du kan hämta mätaren i dag och lämna tillbaka den över disk.
Behöver du en mätare inom en timme och har en Kjell-butik i närheten är det ett rimligt köp. Har du två dagar på dig gör Uni-T UT353 samma sak för 323 kronor mindre.
Standarden mätaren är provad mot
1,0/5
Vägningen och mätområdet
2,5/5
Loggningen
2,0/5
Upplösningen och noggrannheten
3,5/5
Prisvärde
2,0/5
Vårt betyg2,0/5
Fördelar
±1,4 dB, snävare än fältets vanligaste tolerans
Mäter från 30 dB, ner till riktvärdet för ett bostadsrum
Går att hämta i butik samma dag
149 gram med batteri, och puffskydd ingår
Nackdelar
Velleman anger att mätaren inte uppfyller IEC 61672-1
Tillverkaren skriver att den bara duger till vägledande mätningar
Enbart A-vägning
Kostar 549 kronor mot 226 för en Uni-T som gör detsamma
Riktvärdena för buller i en bostad går ner till 25 dB. Ingen mätare i fältet når dit, och två stannar redan vid 35.
De allmänna råden om buller inomhus, FoHMFS 2014:13, gäller bostadsrum samt lokaler för undervisning och vård. Tabell 1 anger fyra tal:
Vad
Riktvärde
Går att kontrollera
Maximalt ljud, LAFmax
45 dB
Alla elva
Ekvivalent ljud, LAeq
30 dB
Nio av elva
Ljud med hörbara tonkomponenter
25 dB
Ingen
Ljud från musikanläggningar
25 dB
Ingen
Ingen mätare i fältet börjar under 30 dB, så de två riktvärdena på 25 går inte att kontrollera med något av instrumenten här. Två mätare börjar dessutom först vid 35 dB och når alltså inte heller 30: Extech SL510 för 2 305 kronor och Geo-Fennel FSM 130+ för 2 031. Geo-Fennel trycker till och med spannen på mätarens framsida, Lo 35–100 och Hi 65–130.
Ett förbehåll som hör hit. Att en mätare börjar vid 30 dB betyder inte att den är lika tillförlitlig där som mitt i sitt område. Tillverkarnas ±1,4 och ±1,5 dB gäller vid referensnivån 94 dB och 1 kHz. Habotest är ensam i fältet om att också publicera talet högre upp i frekvensbandet, och det är ±5 dB vid 8 kHz. De övriga mäter rimligen likadant, de skriver bara inte ut det.
Det är också skälet till att den nedre gränsen står i tabellen som fakta och inte bär något betyg. Nio av elva mätare börjar vid 30 dB, alltså skiljer talet inte fältet tillräckligt för att rangordna det. Det avgör däremot om mätaren duger till ditt ärende, och det är den första raden att läsa.
Andra mätare vi övervägde
Fyra mätare som fanns med i urvalet men inte i rankningen, och skälet till att de föll bort.
UNI-TUT352 ljudnivåmätarecirka 1 526 krCS Megastore har slutat sälja mätaren, och ingen annan svensk butik vi läst har modellen. Den kommer tillbaka i jämförelsen när en butik tar in den igen.
Testotesto 815 ljudnivåmätarecirka 4 376 kr hos ProffsmagasinetFöregångaren till testo 816-1 och nästan dubbelt så dyr som Limit 7000, men utan datalogger. Den som vill ha Testos klassuppgift och ska spara mätserier tar 816-1; den som inte ska spara något får mer för pengarna längre ner i fältet.
ExtechExtech SL400 ljudnivåmätarecirka 11 896 kr hos ProffsmagasinetPersonburen bullerdosimeter, alltså en annan vara. Den fästs på en arbetares krage och mäter exponeringen över ett skift i stället för ljudet på en plats, och den köps av arbetsmiljöfunktioner snarare än av den som söker en decibelmätare.
Elma InstrumentsElma 1352C ljud- och bullermätare med dataloggercirka 8 445 kr hos Globaltools.seElmas loggande modell, och den enda i sortimentet som hade kunnat konkurrera med testo 816-1 på minnesfunktion. Elma publicerar ingen klassuppgift för någon av sina ljudmätare, och priset ligger 5 757 kronor över Laserliner som loggar 16 000 punkter.
StartechStartech handhållen ljudnivåmätarecirka 423 kr hos CS MegastoreStartech är ett nätverkstillbehörsmärke, och mätaren säljs utan datablad, utan angiven vägningskurva och utan mätområde hos någon av de butiker som för den. Det gick inte att placera den på en enda av sidans skalor.
Köpguide
Börja med vad mätningen ska användas till
Frågan avgör allt annat, och den har bara två svar.
Ska mätningen svara dig själv? Du undrar om grannens musik är hög, om
luftrenaren i sovrummet stör, om barnens leksak låter farligt.
Då räcker en mätare för några hundralappar, och du bör lägga pengarna på vad den kan spara i stället
för på vad den är provad mot.
Ska någon annan förlita sig på talet? En hyresvärd, en miljöförvaltning, ett
skyddsombud, en granne du är oense med. Då är mätarens klass det första som
ifrågasätts, och då finns en enda mätare i den här jämförelsen som håller.
Skillnaden i pris mellan de två svaren är ungefär tio tusen kronor. Det är
värt att vara ärlig om vilket ärende du har.
Klass 1 och klass 2, och varför de flesta mätare inte har någon
Ljudnivåmätare typprovas mot standarden SS-EN 61672-1, som delar in dem i
två noggrannhetsklasser efter hur stora fel de får göra i frekvens, tid och
nivå. Klass 1 är den snävare, klass 2 den vanliga.
Folkhälsomyndighetens egen mätmetod för höga ljudnivåer ställer tre krav, och de
är värda att känna till även om du aldrig ska göra en formell mätning:
Mätaren ska minst uppfylla klass 2 enligt SS-EN 61672
Kalibratorn ska minst uppfylla klass 2 enligt SS-EN 60942
Överensstämmelsen ska verifieras hos ett kalibreringslabb minst vartannat
år
Samma dokument anger mätosäkerheten till 0,5 dB för ett klass 1-instrument och
0,75 dB för klass 2, och noterar att klass 2-mätare inte går att använda under
noll grader.
Av elva mätare i handeln anger en klass 2 mot den gällande standarden. Tre
anger IEC 651 typ 2, som är en tillbakadragen standard ersatt av just IEC 61672.
Sex anger ingenting alls, och en tillverkare skriver ut att mätaren inte
uppfyller kraven.
Vad du gör med det: leta efter uppgiften hos tillverkaren, aldrig hos
butiken. Ingen svensk återförsäljare publicerar den. Står det bara CE och
UKCA i specifikationen är det inte ett klassintyg, utan en försäkran om att
produkten får säljas inom EU.
En sak om Arbetsmiljöverket
Det finns en seglivad uppgift om att Arbetsmiljöverket kräver klass 1 eller
klass 2. Den stämde en gång.
Den gamla bullerföreskriften AFS 2005:16 rekommenderade i sina allmänna råd att
i första hand använda mätare i klass 1, och accepterade klass 2 för de flesta
ändamål. Den föreskriften är upphävd. AFS 2023:10 ersatte den den 1 januari
2025 och bär inget råd om instrumentklass alls.
Vad den nya föreskriften behåller är definitionerna, som pekar på
SS-EN 61672-1:2014, och gränsvärdena:
Mått
Undre insatsvärde
Övre insatsvärde
Daglig bullerexponering, LEX,8h
80 dB
85 dB
Maximal A-vägd ljudtrycksnivå, LpAFmax
saknas
115 dB
Toppvärde, LpCpeak
saknas
135 dB
Lägg märke till den sista raden. Toppvärdet anges C-vägt, och en mätare som
bara har A-vägning kan inte kontrollera det.
Skriv in talet från mätaren, så ser du hur länge nivån kan pågå innan dagsdosen
når gränsvärdet, och var den ligger bland gränserna för bostad och konsert.
Decibelskalan
08085115140
Vid en jämn nivå på 88 dB
Övre insatsvärdet
Ungefär som symfoniorkester (ca 88 dB).
Dagsdosen når 85 dB efter
4 timmar
Dagsdosen når 80 dB efter
1 timme och 15 minuter
Arbetsgivaren vid en arbetsdag på 88 dB:utreda och minska bullret, först vid källan(7 och 10 §§), påbudsskylt och avgränsat område(12 §), hörselskydd som används, om bullret inte kan minskas på annat sätt(13 §), erbjuden hörselundersökning(15 §) och information och utbildning(14 §).
Ur AFS 2023:10 2 kap. Insatsvärdena räknas utan hörselskydd.
Tiderna följer formeln i AFS 2023:10 bilaga 1 och gäller en jämn nivå. Tre decibel mer halverar tiden, och tio decibel mer är tio gånger så mycket ljudenergi. Gränserna gäller i arbetslivet, men örat skiljer inte på jobb och fritid.
Två filterkurvor som väger frekvenserna olika innan mätaren räknar ut sitt tal.
A-filtret följer örats egen frekvenskänslighet och dämpar de låga tonerna
kraftigt. Det är den vägning riktvärden för bostäder och arbetsplatser normalt
anges i, och det som gäller för grannljud, trafik och ventilation.
C-filtret är nästan rakt och släpper igenom basen. Det behövs för toppvärden
och för maskiner, där de låga frekvenserna är en del av problemet: en
tryckluftsnitt, en högtalaranläggning, en presskompressor.
Tre av elva mätare i jämförelsen har bara A. Två av dem kostar under 600 kronor,
vilket är begripligt. Den tredje gör det också.
Vad du gör med det: ska du mäta i en bostad räcker A. Ska du mäta maskiner,
en verkstad eller något med bas i, behöver du båda, och de finns från 266
kronor.
Mätområdet är sällan ett spann
Handeln skriver 30–130 dB på nästan varje mätare. Det är ofta ytterkanterna på
en områdesväljare och inte ett spann instrumentet täcker i ett svep.
Mätare
Vad tillverkaren anger
Uni-T UT352
30–80, 50–100, 60–110 och 80–130 dB
Laserliner SoundTest-Master
30–130 auto, plus sex manuella lägen
Geo-Fennel FSM 130+
Lo 35–100 och Hi 65–130 dB
Extech SL510
35–130 dB
Habotest HT602B
30–130 dBA och 30–130 dBC
Geo-Fennel är den som märks i praktiken: den har inget läge alls under 35
decibel, och talen står tryckta på mätarens framsida. Extech börjar också vid
35. Båda säljs i Sverige beskrivna som 30–130.
Områdesväljaren är i sig en fördel, inte en brist. Ett instrument som arbetar
inom ett smalt fönster har mindre att gissa på, och den som mäter ventilationen
i ett kontor rör sig mellan 35 och 55 decibel hela dagen.
Vad du gör med det: läs den nedre gränsen, inte den övre. Taket på 130 dB
har alla, och du kommer aldrig i närheten av det i en bostad.
Riktvärdena i en bostad, och varför golvet spelar roll
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus anger fyra riktvärden för
bostadsrum, och två av dem ligger under vad någon handhållen mätare i den här
prisklassen kan visa:
Vad
Riktvärde
Maximalt ljud, LAFmax
45 dB
Ekvivalent ljud, LAeq
30 dB
Ljud med hörbara tonkomponenter
25 dB
Ljud från musikanläggningar
25 dB
En mätare som börjar vid 35 dB kan alltså visa att gränsen för ekvivalent ljud
passerats, aldrig att den hålls. Och de två riktvärdena på 25 dB går inte att
kontrollera med någon mätare i jämförelsen.
Ett förbehåll: att en mätare börjar vid 30 betyder inte att den är lika säker
där som mitt i sitt område. Tillverkarnas ±1,4 och ±1,5 dB gäller vid
referensnivån 94 dB och 1 kHz.
Ekvivalent ljud betyder att mätaren måste kunna vänta
Riktvärdet på 30 dB gäller ekvivalent ljudnivå, alltså ett medelvärde över
tid. Ett ögonblicksvärde svarar inte på den frågan.
Det är också den praktiska poängen med minnet. Ett störande ljud finns
påfallande ofta när du inte står bredvid mätaren. Grannens musik på lördag
kväll, fläkten som startar klockan fyra, trafiken i rusningen. En mätare som kan
lämnas kvar och läsas av efteråt svarar på något en mätare i handen inte gör.
Spannet i fältet är fyra tiopotenser:
Vad mätaren sparar
Antal mätare
Ingenting
2
Högsta och lägsta värdet
4
Högsta, lägsta och medelvärde
1
Löpande logg med tidsstämpel
1
Tiotal sparade mätvärden
2
16 000 lagringspunkter
1
31 000 mätvärden med klocka
1
Vad du gör med det: vill du kunna visa någon vad du mätte behöver du en
logg, och den billigaste kostar 447 kronor. Vill du bara veta hur högt det låter
just nu räcker max och min.
Kalibrering, och varför den nästan aldrig går att göra
Folkhälsomyndighetens metod kräver att mätaren kontrolleras mot en akustisk
kalibrator före och efter varje mätning. Det förutsätter en kalibrator, och
det är ett eget instrument som ska uppfylla minst klass 2 enligt SS-EN 60942.
Ingen mätare i den här jämförelsen levereras med en.
Två undantag är värda att känna till. Limit 7000 har en kalibreringssignal
på 94 dB inbyggd i själva mätaren, så den går att stämma av mot sig själv med en
liten skruvmejsel. testo 816-1 går att efterkalibrera på plats mot en extern
kalibrator, och skruvmejseln ingår.
För allt annat gäller att kalibreringen antingen köps som tjänst eller inte
görs. Extechs egen bruksanvisning rekommenderar årlig kalibrering utan att
leverera något att göra den med.
Noggrannheten gäller vid 1 kHz, och bara där
Varje tillverkare anger sin noggrannhet vid referensnivån 94 dB och 1 kHz.
Spannet i fältet är ±1 till ±1,5 dB, alltså smalt, och talet rangordnar inte
mätarna.
En tillverkare publicerar dessutom vad som händer högre upp. Habotest anger
±1,5 dB vid 1 kHz och ±5 dB vid 8 kHz för samma mätare. Det är inte en
svaghet hos just den modellen. Arbetsmiljöverkets gamla allmänna råd varnade
för att instrument i den lägre klassen har stora toleranser redan över 4 000 Hz.
De övriga mäter rimligen likadant, de skriver bara inte ut det.
Vad du gör med det: lita på talet för brus, trafik och maskiner, som har sin
energi i mitten av bandet. Ett gällt ljud, till exempel ett larm eller ett
visslande lager, mäts sämre än displayen antyder.
Räcker en app i mobilen?
Till att få en uppfattning, ofta. Till att belägga något, nej.
En mobilmikrofon är byggd för tal och bär signalbehandling som komprimerar och
brusreducerar, vilket är det motsatta av vad en mätning behöver. Den går heller
inte att kalibrera mot en akustisk kalibrator.
Samma invändning gäller delvis de billigaste mätarna. Velleman, som tillverkar
den mätare Kjell säljer under eget namn, skriver själva att deras ljudmätare
bara duger till vägledande mätningar.
Den formuleringen är faktiskt den bästa beskrivningen av hela den billiga halvan
av fältet. De ger dig ett tal som är ungefär rätt, och det räcker långt när det
är du själv som ska veta.
Vad du ska betala
Prisläge
Vad du får
226–266 kr
Ett tal på skärmen, max och min. A-vägning, ibland C
447–549 kr
Logg med tidsstämpel, eller en butik att lämna tillbaka i
1 500–1 900 kr
Flera mätområden, C-vägning, tiotal sparade värden
1 847 kr
±1 dB, inbyggd kalibrering, mätperiod upp till 24 timmar
2 300–3 300 kr
Snävare tolerans, eller 16 000 loggpunkter
9 447 kr
Klass 2 mot gällande standard, 31 000 värden, klocka
Två köp sticker ut åt fel håll. En mätare för 2 031 kronor utan minne och utan
ett läge som når ner till 30 dB, och en för 2 646 utan minne och utan
klassuppgift. Båda gör mindre än en mätare för 447 kronor gör.
Vad du gör med det: hoppa över mellanskiktet om du inte behöver flera
mätområden. Spannet 447 till 1 847 kronor innehåller nästan ingenting som är
värt mellanskillnaden för den som mäter hemma.
Så gjorde vi jämförelsen
Viktningen nedan är den som räknar fram betygen på sidan.
Sidan jämför elva handhållna ljudnivåmätare mellan 226 och 9 447 kronor. Uppgifterna är tillverkarnas egna publicerade datablad och bruksanvisningar, lästa den 21 september 2026, kompletterade med butikernas specifikationsrutor där tillverkaren är tyst. Vi har inte mätt en enda decibel själva.
Sidan är byggd runt en uppgift som saknas i hela svensk handel: vilken standard mätaren är provad mot. Ljudnivåmätare delas in i klass 1 och klass 2 enligt SS-EN 61672, och skillnaden är hur stora fel instrumentet får göra i frekvens, tid och nivå. Folkhälsomyndighetens egen mätmetod kräver minst klass 2, och att överensstämmelsen kan verifieras hos ett kalibreringslabb vartannat år.
Av elva mätare anger en klass mot den gällande standarden. En anger överensstämmelse med tre namngivna avsnitt ur den. Tre anger IEC 651 Typ 2, som är tillbakadragen och ersatt av just IEC 61672. Sex anger ingenting alls, och den tolfte har en tillverkare som skriver ut motsatsen: Velleman, som tillverkar den mätare Kjell säljer under eget namn, anger på sin egen sida att deras ljudmätare inte uppfyller IEC 61672-1 och inte kan användas för officiella mätningar.
Därför väger standarden tyngst. Det är den enda egenskapen på sidan som avgör vad mätaren får användas till i stället för hur bekvämt den används, och den är publicerad för hela fältet, som uppgift eller som tystnad, och båda betyder något.
Prisklassen bär ingen vikt, och det är ett medvetet beslut. Den som söker efter en decibelmätare har en budget innan hen läser en enda rad, och ett kriterium för prisband hade rankat mätare läsaren redan sorterat bort. Utmärkelserna säger i stället vem varje mätare passar. Vinnaren kostar 9 447 kronor och det är sidans obekväma resultat: den summerar högst i varje viktning vi kunnat försvara, och rangordningen följer poängen.
Mätområdets nedre gräns står i tabellen och bär ingen vikt heller. Nio av elva börjar vid 30 dB och två vid 35, alltså hamnar de flesta på samma rung. Talet är ändå värt att läsa först: Folkhälsomyndighetens riktvärde för ekvivalent ljud i ett bostadsrum är 30 dB, och för ljud med hörbara tonkomponenter 25. Ingen mätare i fältet når det sista.
Noggrannheten spänner ±1 till ±1,5 dB och väger därför lätt. Ett tal är värt att nämna: Habotest är den enda tillverkare som publicerar noggrannheten på två frekvenser, ±1,5 dB vid 1 kHz och ±5 dB vid 8 kHz. Alla andra anger bara talet vid 1 kHz.
Priserna är ordinariepriser, lästa hos den butik varje rad länkar till, samma dag.
30 %
Standarden mätaren är provad mot
Vilken standard tillverkaren själv anger att mätaren uppfyller, och vad den uppgiften är värd i dag.
Väger tyngst därför att den avgör vad mätaren får användas till, inte hur trevlig den är att använda. Ljudnivåmätare typprovas mot SS-EN 61672-1, som delar in dem i klass 1 och klass 2 efter hur stora avvikelser de får ha i frekvens, tid och nivå. Folkhälsomyndighetens mätmetod för höga ljudnivåer kräver minst klass 2 och att överensstämmelsen verifieras hos ett kalibreringslabb vartannat år.
Fältet delar sig i flera lägen, och skillnaden mellan de översta rungarna är inte formalia. IEC 651 är tillbakadragen och ersatt av IEC 61672. En mätare som anger den gamla säger att den en gång byggdes mot krav som numera är utbytta, vilket är något annat än att vara provad mot de nuvarande.
Nederst står inte de mätare vars uppgift vi inte hittat, utan de där tillverkaren publicerar en fullständig specifikationsruta med CE och UKCA och utelämnar klassen. Velleman går längre och skriver ut att deras mätare inte uppfyller IEC 61672-1 och bara duger till vägledande mätningar. Det är tillverkarens egen mening, inte vår slutsats.
·5,0 för angiven klass 2 enligt gällande IEC 61672-1
·4,0 för angiven överensstämmelse med enskilda avsnitt ur IEC 61672-1
·3,0 för angiven klass 2 enligt tillbakadragna IEC 651
·2,5 när tillverkaren är tyst men handeln anger en äldre utgåva
·2,0 när tillverkaren publicerar specifikation utan klassuppgift
·1,0 när tillverkaren anger att mätaren inte uppfyller standarden
25 %
Vägningen och mätområdet
Om mätaren kan väga ljudet som örat hör det och som maskinen avger det, och hur den täcker sitt spann.
A-vägning följer örats egen frekvenskänslighet och är den som gäller för buller i bostäder och på arbetsplatser. C-vägning är nästan rak och behövs för toppvärden och för maskiner, där de låga frekvenserna är en del av problemet. Arbetsmiljöverkets toppvärde på 135 dB anges uttryckligen som LpCpeak, alltså C-vägt: en mätare med bara A kan inte kontrollera det gränsvärdet.
Tre av elva har bara A. Det är ingen liten sak på en mätare som säljs för att kontrollera en verkstad eller en högtalaranläggning.
Området är den andra halvan och den som handeln skriver fel. Uni-T UT352 säljs som 30–130 dB och har i själva verket fyra omkopplingsbara områden; Laserliner har sex manuella plus ett automatiskt. Geo-Fennel FSM 130+ har två, 35 till 100 och 65 till 130, och alltså inget läge alls under 35 dB, vilket står tryckt på mätarens egen framsida.
·5,0 för A och C med automatiskt område plus manuella lägen
·4,5 för A och C över ett sammanhängande område med områdesval
·4,0 för A och C över ett sammanhängande område
·3,0 för A och C men med luckor eller ett golv över 30 dB
·2,5 för enbart A-vägning över ett sammanhängande område
·2,0 för enbart A-vägning med ett golv över 30 dB
20 %
Loggningen
Vad mätaren kan spara, och om den kan mäta medan du gör något annat.
En ljudmätning som betyder något är sällan ett ögonblick. Riktvärdet för ekvivalent ljud i ett bostadsrum gäller ett medelvärde över tid, och ett grannljud som stör klockan två på natten finns inte när du står där med mätaren på eftermiddagen. Det är skillnaden mellan att avläsa och att belägga.
Spannet är fältets bredaste: fyra tiopotenser. Fyra mätare sparar ingenting alls, två håller kvar högsta och lägsta värdet, två sparar några tiotal avläsningar, Laserliner sparar 16 000 punkter och testo 31 000 plus 99 enkelvärden med klocka och intervall.
Minnet är också det som avgör om en mätning går att lämna ifrån sig. Både Limit 7000, Laserliner och testo kan skicka mätserien till en dator; resten kan bara visas för den som håller i mätaren.
·5,0 för tiotusentals mätvärden med klocka, intervall och PC-överföring
·4,5 för tiotusentals lagringspunkter med PC-överföring
·4,0 för löpande logg med tidsstämpel i mätaren
·3,5 för tiotal mätgrupper med valbar mätperiod och PC-överföring
·3,0 för tiotal sparade mätvärden i mätaren
·2,5 för högsta, lägsta och medelvärde utan lagring
·2,0 för högsta och lägsta värdet utan lagring
·1,0 utan minnesfunktion
10 %
Upplösningen och noggrannheten
Hur exakt talet i displayen är, och vid vilken frekvens det gäller.
Vikten är låg av samma skäl som noggrannheten väger lätt på systersidan om lasermätare: fältet spänner ±1 till ±1,5 dB och nio av elva ligger på ±1,4 eller ±1,5. Det är ingen axel som rangordnar, och en halv decibel avgör sällan om grannen har rätt.
Det som är värt att veta står hos Habotest, och de är ensamma om att publicera det: ±1,5 dB gäller vid 1 kHz, men vid 8 kHz anger samma tillverkare ±5 dB. Alla andra anger bara talet vid 1 kHz och referensnivån 94 dB, alltså under de gynnsammaste förhållandena. Arbetsmiljöverkets gamla allmänna råd varnade för just detta: klass 2-instrument har stora toleranser redan över 4 000 Hz.
Upplösningen är 0,1 dB rakt igenom och skiljer ingenting.
·5,0 för ±1,0 dB vid referensnivå
·3,5 för ±1,4 dB vid referensnivå
·3,0 för ±1,5 dB vid referensnivå
·2,5 för ±1,5 dB vid referensnivå med publicerad avvikelse över ±3 dB högre upp i frekvensbandet
15 %
Prisvärde
Vad pengarna köper ställt mot de fyra kriterierna ovan, inte vem som är billigast.
En mätare för 9 447 kronor som är den enda med klassintyg mot gällande standard och sparar 31 000 mätvärden är prisvärd för den som ska lämna ifrån sig en mätning, och orimlig för den som undrar om grannens musik är hög. En för 226 kronor som bara väger A och inte sparar något är billig och kan ändå vara rätt köp.
Talet graderar om priset har täckning i vad mätaren gör. Elma 1350C och Geo-Fennel FSM 130+ ligger lägst här, och det är inte för att de är dyra i sig: de kostar 2 031 respektive 2 646 kronor utan att ge vare sig klassuppgift eller minne, medan FNIRSI FDM-02 ger A och C, löpande logg och tidsstämpel för 447.
·5,0 för fältets bästa egenskaper per krona
·3,0 för ett pris som svarar mot vad mätaren gör
·1,0 för ett pris utan täckning i de övriga betygen
Prisklassen bär inget betyg. Fältet spänner 226 till 9 447 kronor, och vilken ände du ska köpa i har du bestämt innan du läser en enda rad. Utmärkelserna säger vem varje mätare passar, och betygen rangordnar dem på vad de gör.
Vi provar inte produkterna fysiskt. Det här är vad vi gör i stället.
Vi läser experttesterna
Ingen redaktion i Sverige testar allt. Vi går igenom de oberoende tester som finns, ställer dem mot varandra och länkar till varenda en så du kan kontrollera oss.
Samma viktning för alla
Varje produkt bedöms mot samma kriterier med samma vikter, och viktningen står öppet på sidan. Betyget räknas fram ur delbetygen, inte tvärtom.
Ingen kan köpa en placering
Vi får en andel av köpet när du handlar via länkarna här. Det avgör inte vem som blir etta, vilka betyg som sätts eller vilka produkter som är med.
Två personer, inte en
Den som skriver testet är inte den som granskar det. Priser, mätvärden och påståenden kontrolleras mot källan innan publicering.
Två myndighetsdokument sätter ramen: Folkhälsomyndighetens mätmetod och dess allmänna råd om buller inomhus. Resten är tillverkarnas egna datablad och bruksanvisningar, som är enda vägen till klassuppgiften.
Mätmetoden myndigheten själv publicerar till sina allmänna råd om höga ljudnivåer, framtagen av Sveriges tekniska forskningsinstitut. Avsnitt 4.1.1 Val av instrument är sidans viktigaste mening: ljudnivåmätaren ska minst uppfylla kraven för en klass 2 ljudnivåmätare enligt SS-EN 61672, och kalibratorn minst klass 2 enligt SS-EN 60942. Dokumentet kräver också att överensstämmelsen verifieras hos ett kalibreringslabb minst vartannat år, anger att klass 2-mätare inte går att använda under noll grader, och sätter mätosäkerheten till 0,5 dB för klass 1 och 0,75 för klass 2. Metoden gäller diskotek och konserter, alltså inte den mätning en privatperson gör hemma, men den är den enda svenska text som säger vilken klass ett instrument behöver.
Källan till de fyra tal en köpare vill kontrollera i sin egen bostad. Tabell 1 anger maximalt ljud LAFmax 45 dB, ekvivalent ljud LAeq 30 dB, ljud med hörbara tonkomponenter 25 dB och ljud från musikanläggningar 25 dB. Råden gäller bostadsrum samt lokaler för undervisning och vård. De två talen på 25 dB ligger under vad någon mätare i jämförelsen kan visa, och fyra av elva når inte heller 30.
Den gällande svenska bullerföreskriften, och källan till exponeringsvärdena: undre insatsvärde 80 dB och övre 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå LEX,8h, 115 dB för maximal A-vägd ljudtrycksnivå och 135 dB för toppvärdet LpCpeak. Definitionerna av A- och C-vägd ljudtrycksnivå pekar på SS-EN 61672-1:2014 utgåva 2. Föreskriften bär inget råd om vilken instrumentklass som ska användas. Föregångaren AFS 2005:16 gjorde det, och den är upphävd.
Tillverkaren bakom den mätare Kjell säljer under eget namn, och den enda i jämförelsen som skriver ut motsatsen till ett klassintyg: deras ljudmätare uppges bara duga till vägledande mätningar, de uppfyller inte IEC 61672-1 och kan därför inte användas för officiella mätningar. Sidan anger också 30–130 dB, enbart A-vägning, ±1,4 dB vid 94 dB och 1 kHz, 31,5 Hz till 8 kHz, 149 gram med batteri och 144 x 55 x 38 mm.
Fältets enda mätare vars tillverkare anger klass mot gällande standard, utskrivet på fyra ställen på produktsidan: IEC 61672-1 Klasse 2 och ANSI S1.4 Typ 2. Databladet anger 30–130 dB, ±1,4 dB vid referens 94 dB och 1 kHz, 0,1 dB upplösning, frekvensområde 20 Hz till 8 kHz, A- och C-vägning, minne för 31 000 mätvärden plus 99 enkelvärden, samt att mätaren går att efterkalibrera på plats med en kalibrator och den medföljande skruvmejseln. Frekvensområdet är fältets bredaste: Habotest anger 30 Hz och övriga 31,5 Hz som undre gräns.
Tillverkaren säger två olika saker om samma mätare, och sidan publicerar den försiktigare. Produktsidan skriver att mätaren möter klass 2-standarder. Bruksanvisningen skriver i stället att den möter IEC 61672-1-2013 och ANSI/ASA S1.4/Part 1 för responstid, A- och C-vägning och noggrannhet, alltså tre namngivna avsnitt och inte klassen som helhet. Övriga tal ur manualen: 35–130 dB, ±1,0 dB vid 1 kHz, 0,1 dB, 31,5 till 8 000 Hz, 0,5-tums electretkondensator, 167 x 57 x 25 mm och 146 gram. Manualen rekommenderar årlig kalibrering.
Tillverkarens egna specifikationstabeller för fältets två mest sålda mätare, och källan till att ingen av dem bär en klassuppgift: under rubriken Certificates står CE och UKCA, ingenting annat. UT352 anges inte med ett mätområde utan med fyra: 30–80, 50–100, 60–110 och 80–130 dB, vart och ett ±1,5 dB. Svensk handel skriver det som ett enda spann på 30–130. UT353 anger 30–130 dB, ±1,5 dB, enbart A-vägning, 31,5 Hz till 8 kHz, tre AAA-celler, 116 gram och 150 x 52 x 27 mm.
Tillverkarens eget datablad, och källan till både loggminnet och områdesväljaren. Mätaren anges med 30–130 dB automatiskt plus sex manuella områden: 30–80, 40–90, 50–100, 60–110, 70–120 och 80–130 dB. Vidare ±1,5 dB vid referens 94 dB och 1 kHz, 0,1 dB, 31,5 Hz till 8 kHz, A- och C-vägning, 16 000 lagringspunkter eller realtidsloggning till PC, electretkondensatormikrofon med avtagbart vindskydd, analoga DC- och AC-utgångar och optoisolerad RS232. Databladet nämner varken IEC 61672 eller någon klass.
Manualen till den mätare som är vanligast i svensk bygghandel, utgiven av Luna som äger varumärket Limit. Den anger överensstämmelse med IEC 651 Typ 2 och ANSI 1,4 Typ 2, alltså en standard som är tillbakadragen och ersatt av IEC 61672. Övriga tal: 30–130 dB, 0,1 dB upplösning, ±1 dB noggrannhet, fast 125 ms och slow 1 sekund, mätperioder från 10 sekunder till 24 timmar, minne för 30 grupper, larmvärde ställbart mellan 30 och 130 dB med förval 85, inbyggd kalibreringsfunktion på 94 dB, 236 x 63 x 26 mm och 170 gram.
Manualen till modell B, och den enda källan i jämförelsen som publicerar noggrannheten på två frekvenser: ±1,5 dB vid 94 dB och 1 kHz, men ±5 dB vid 94 dB och 8 kHz. Det talet är värt att känna till för hela fältet, eftersom alla anger sin noggrannhet vid 1 kHz. Mätaren anges vidare med 30–130 dBA och 30–130 dBC, 30 Hz till 8 kHz, dynamiskt område 50 dB, electretkondensator, tre AAA-celler och automatisk avstängning efter tio minuter. Den mäter också temperatur mellan -20 och 60 grader och luftfuktighet mellan 0 och 99,9 procent.
Tillverkarens egen produktsida, citerad för standarduppgiften: mätaren uppges följa IEC 651 Type 2 och ANSI S1.4 Type 2. IEC 651 är tillbakadragen och ersatt av IEC 61672, vilket är samma sak Limit 7000 och Geo-Fennel FSM 130+ anger. Sidan anger också 30–130 dB, ±1,5 dB, A-vägning och valbar fast eller slow responstid.
Specifikationen för den enda mätare i jämförelsen som inte har ett sammanhängande mätområde. Den anges med två: Lo 35–100 dB och Hi 65–130 dB, valbara med en egen knapp, alltså finns inget läge alls under 35 dB. Talen står dessutom tryckta på mätarens egen framsida. Vidare ±1,5 dB vid 94 dB, A- och C-vägning, fast eller slow tidsvägning och standard IEC 651 Typ 2.
Den enda svenska butik i jämförelsen som publicerar en fullständig specifikationsruta för en ljudmätare, och samtidigt ett exempel på vad handeln utelämnar: 30 till 130 dB, dBA, ±1,4 dB, 32 till 8 000 Hz, 9 V-batteri och 144 x 55 x 38 mm, men ingen klass och inget tillverkarnamn. Mätaren är en Velleman DEM200, vilket framgår av trycket på butikens egen produktbild. Sidan bär också betyget 3,0 av 5 från två kunder.
Vanliga frågor
Vad betyder klass 1 och klass 2 på en ljudnivåmätare?
Det är två noggrannhetsklasser i standarden SS-EN 61672-1, som anger hur stora fel ett instrument får göra i frekvens, tid och nivå. Klass 1 är den snävare.
Folkhälsomyndighetens egen mätmetod för höga ljudnivåer kräver att mätaren minst uppfyller klass 2, att kalibratorn minst uppfyller klass 2 enligt SS-EN 60942, och att överensstämmelsen verifieras hos ett kalibreringslabb minst vartannat år. Samma metod anger mätosäkerheten till 0,5 dB för klass 1 och 0,75 för klass 2, och att klass 2-instrument inte går att använda under noll grader.
Av de elva mätare vi jämför anger en klass 2 enligt den gällande standarden. Tre anger IEC 651 typ 2, som är en tillbakadragen standard ersatt av just IEC 61672. Sex anger ingen klass alls, och en tillverkare skriver ut att mätaren inte uppfyller standarden.
Kräver Arbetsmiljöverket en viss klass på mätaren?
Nej, inte längre. Det är lätt att tro, eftersom den gamla bullerföreskriften gjorde det.
AFS 2005:16 hade ett allmänt råd om att i första hand använda ljudnivåmätare i klass 1, men att klass 2 ofta ger tillräcklig noggrannhet. Den föreskriften är upphävd. AFS 2023:10 ersatte den den 1 januari 2025 och bär inget råd alls om vilken instrumentklass som ska användas.
Vad den nya föreskriften behåller är definitionerna, som pekar på SS-EN 61672-1:2014, och exponeringsvärdena: undre insatsvärde 80 dB och övre 85 dB för daglig bullerexponering, 115 dB för maximal A-vägd ljudtrycksnivå och 135 dB för toppvärdet.
Det krav på klass 2 som går att citera i dag kommer från Folkhälsomyndighetens mätmetod, inte från Arbetsmiljöverket.
Vilken decibelnivå får det vara i en bostad?
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13, anger fyra riktvärden för bostadsrum.
Maximalt ljud, LAFmax, 45 dB. Ekvivalent ljud, LAeq, 30 dB. Ljud med hörbara tonkomponenter 25 dB. Ljud från musikanläggningar 25 dB. Råden gäller även lokaler för undervisning och vård.
Två av talen ligger på 25 dB, och ingen mätare i den här jämförelsen börjar under 30. De två lägsta riktvärdena går alltså inte att kontrollera med en handhållen mätare i den här prisklassen. Två av elva mätare börjar dessutom först vid 35 dB, alltså över riktvärdet för ekvivalent ljud.
Vad är skillnaden mellan dBA och dBC?
Det är två filterkurvor som väger frekvenserna olika innan mätaren räknar fram ett tal.
A-filtret följer örats egen frekvenskänslighet och dämpar de låga tonerna kraftigt, ungefär som du själv hör dem. Det är den vägning riktvärden för bostäder och arbetsplatser normalt anges i.
C-filtret är nästan rakt och släpper igenom basen. Det används för toppvärden och för maskiner, där de låga frekvenserna är en del av problemet. Arbetsmiljöverkets toppvärde på 135 dB anges uttryckligen som LpCpeak, alltså C-vägt.
Tre av elva mätare i jämförelsen har bara A-vägning. De kan alltså inte kontrollera det C-vägda gränsvärdet.
Varför anger handeln 30–130 dB på nästan alla mätare?
För att det är ytterkanterna, inte ett spann mätaren täcker i ett svep.
Uni-T UT352 har fyra omkopplingsbara mätområden: 30–80, 50–100, 60–110 och 80–130 dB. Laserliner SoundTest-Master har sex manuella lägen plus ett automatiskt. Geo-Fennel FSM 130+ har två som inte möts, Lo 35–100 och Hi 65–130, och talen står tryckta på mätarens egen framsida.
Alla tre säljs i Sverige som 30–130 dB. För Geo-Fennel är skillnaden inte kosmetisk: den har inget läge alls under 35 decibel.
Specifikationstabellen på den här sidan skriver ut områdena som tillverkaren anger dem.
Räcker en app i mobilen i stället för en mätare?
Till att få en uppfattning, ofta. Till att belägga något, nej.
En mobilmikrofon är byggd för tal och bär signalbehandling som komprimerar och brusreducerar, alltså det motsatta av vad en mätning behöver. Den går inte heller att kalibrera mot en akustisk kalibrator, vilket Folkhälsomyndighetens metod kräver före och efter varje mätning.
Samma invändning gäller delvis de billigaste mätarna här. Velleman, som tillverkar den mätare Kjell säljer under eget namn, skriver själva att deras ljudmätare bara duger till vägledande mätningar och inte kan användas för officiella mätningar.
Ska mätningen bara svara dig själv fungerar både app och budgetmätare. Ska någon annan förlita sig på talet behövs en mätare vars klass går att kontrollera.
Hur ofta behöver en ljudnivåmätare kalibreras?
Folkhälsomyndighetens mätmetod anger att överensstämmelsen med SS-EN 61672 ska verifieras hos ett kalibreringslabb minst vartannat år, och att instrumentets kalibrering dessutom ska kontrolleras med en akustisk kalibrator före och efter varje mätning. Extechs bruksanvisning rekommenderar årlig kalibrering.
Det förutsätter utrustning. En akustisk kalibrator är ett eget instrument som ska uppfylla minst klass 2 enligt SS-EN 60942, och den ingår inte med någon mätare i den här jämförelsen.
Ett undantag finns. Limit 7000 har en kalibreringssignal på 94 dB inbyggd i mätaren, så den går att stämma av mot sig själv med en liten skruvmejsel. testo 816-1 går att efterkalibrera på plats mot en extern kalibrator, och skruvmejseln ingår.