Materialet avgör allt, och fyra ser likadana ut
De flesta väljer eldkorg på formen och på priset. Ingen av de två frågorna avgör
om fatet står kvar om fem år. Det gör en tredje: vilken metall som möter elden.
Fältet bär fyra materialfamiljer och de ser förvillande lika ut i en butikslista.
Gjutjärn är gjutet massivt, väger tio gånger så mycket som den lättaste
skålen och har ingen yta att förlora. Cortenstål är en legering med koppar,
krom, mangan och nickel som avsiktligt rostar, och där rostlagret blir tätt nog
att skydda stålet under. Rostfritt stål står emot från dag ett utan att ändra
färg. Lackerat eller målat vanligt stål ser ut som något av de tre andra,
precis så länge som lacken är hel.
Skillnaden märks först när fatet blivit glödhett på insidan och iskallt på
utsidan hundra gånger om. Den värmeväxlingen spräcker lack, och när lacken
spricker vid en svets eller ett luftintag arbetar sig rosten inåt underifrån.
Gjutjärnet och cortenstålet har ingenting att spricka.
Läs specifikationen och leta efter metallens namn. Står det gjutjärn,
cortenstål, COR-TEN eller 304 rostfritt vet du vad du köper. Står det bara
stål, järn eller metall vet du att det är den fjärde familjen, och att
priset ska vara därefter.
Rostig är en färg, corten är en legering
Det här är kategorins dyraste förväxling, och den är lätt att gå på eftersom
säljarna sällan reder ut den.
Cortenfabriken, som säljer materialet, namnger skillnaden: det är
halten koppar, krom, mangan och nickel som gör cortenstål till cortenstål. Och
de fortsätter: även enklare stål utan koppar kan rosta och likna corten till
utseendet, men de är inte lika hållbara och kommer att rosta sönder.
Flera eldfat säljs i utförandet rost eller rostig utan att vara cortenstål.
GREENHAND Gunhild i den här jämförelsen är ett exempel: den danska
specifikationen hos XL-BYG skriver Materiale: 2 mm stål och For-rustet overflade, alltså förrostad vanlig plåt. vidaXL:s rostiga serie är målad.
ProGardens likaså.
Det betyder inte att de är dåliga köp. Det betyder att rosten på dem är en färdig
yta och inte ett skydd, alltså att de behöver ställas under tak på vintern medan
ett cortenfat inte behöver det. Skillnaden är flera hundra kronor i inköp och
flera år i livslängd.
Cortenstål och den svenska kusten
Om du bestämt dig för cortenstål finns två förbehåll som gäller just här och som
ingen svensk jämförelse skriver ut.
Salt. MySteel, en cortenleverantör, skriver att förekomsten av salt i
havsluften hindrar rostlagret från att stabiliseras, och rekommenderar därför att
undvika att låta cortenstål rosta inom fem kilometers radie från kusten. Samma
källa noterar att materialet i sådana miljöer kan rosta igenom mer än vad som
annars är fallet. Bor du i skärgården eller vid en västkustklippa är gjutjärn
eller rostfritt stål de material som faktiskt håller.
Stående väta. Samma källa skriver att cortenstål som förblir blött för länge
inte kan torka ordentligt, och att risken för genomrostning då ökar. Det gäller
varje eldfat, oavsett material, för ett fat är en skål och en skål samlar regn.
Skillnaden är att corten behöver växlingen mellan blött och torrt för att bygga
sitt skydd, så stående vatten arbetar direkt mot materialets enda försvar.
Praktiskt: ställ cortenfatet så att det får sol och luft, töm askan innan det
regnar, och lägg ett överdrag på om det ska stå ute hela vintern.
Vikten är godstjockleken i förklädnad
Godstjockleken är den siffra som betyder mest och den som nästan ingen
publicerar. Fyra säljare av tio i den här jämförelsen anger den alls: Lyfco tre
millimeter, Jabo och GREENHAND två, och RedFire 0,8 millimeter för sin
Buffalo-modell.
Vikten publicerar däremot nästan alla, och den säger samma sak när du ställer den
mot eldytan. Räkna kilo delat med eldytan i kvadratdecimeter:
Spannet är nästan tio gånger mellan ytterligheterna. Tunt gods är inte fel för
alla. En lätt eldstad går att bära ut och ställa in, och den som står i förrådet
tio månader om året åldras långsammare än den som står ute året runt. Men vet vad
du köper: under en halv kilo per kvadratdecimeter är ett fat du kommer att byta.
Rökfri värmer sämre, inte bättre
Rökfria eldstäder säljs på att röken försvinner, och det gör den delvis. Men de
säljs sällan med den andra halvan av vad konstruktionen gör.
Wirecutter eldade i nio eldstäder i fyra månader plus flera års långtidsprovning.
Två slutsatser är värda att känna till innan du betalar extra för konstruktionen.
Den första: alla presterar ungefär lika. De dubbelväggiga konstruktionerna
fungerar likadant: luft dras upp mellan väggarna, värms, och matar en
sekundärförbränning som bränner upp röken. Skillnaderna mellan modellerna är
små, medan vedens torrhet, hur mycket du lägger i och vindförhållandena avgör
mycket mer.
Den andra: de värmer sämre. Sekundärförbränningen skickar värmen rakt uppåt,
så den som sitter runt elden känner mindre strålningsvärme än vid en öppen brasa.
Tillverkarna vet om det och säljer värmereflektorer som tillbehör, som skjuter
ner värmen mot sällskapet igen.
Vill du slippa röken i ansiktet och i grannens öppna fönster är den rökfria
konstruktionen rätt, och då budgetera för reflektorn också. Vill du ha värme är
massan det som avgör, för tung metall lagrar och strålar tillbaka.
Regnet är det som tar knäcken på eldstäder
Det vanligaste sättet ett eldfat dör på är inte elden. Det är askan som blir blöt.
Wirecutter formulerar det rakt: regn som blandas med aska bildar frätande ämnen.
Askan är basisk, vattnet bär den ner i varje skarv och veck, och där blir den
kvar i månader om ingen tömmer fatet. Ett fat som står ute med en vinters
regnvåt aska i botten har rostat mer från insidan än från flera säsongers eldning.
Tre lösningar finns, och de går att se i produktuppgifterna innan du köper:
- Dränering i botten. Vattnet rinner ut av sig självt. Cane-line Ember är den
enda i den här jämförelsen som har det utskrivet.
- Avtagbart askfat. Askan går att tömma på tio sekunder. höfats BOWL och
RedFire Volcano har det.
- Lock eller överdrag i lådan. Vattnet kommer aldrig in. Westbo Rondo är den
enda här som levererar ett.
Har din eldstad inget av de tre kostar ett överdrag i tyg några hundralappar, och
det är den billigaste försäkringen i hela kategorin.
Eldkorg, eldfat och eldskål är samma vara
De tre orden används om samma sak av olika säljare, och en och samma produkt kan
heta eldkorg hos en butik och eldfat hos nästa. Sökningarna bekräftar det:
eldkorg och eldfat mäter 3 600 var i månaden och ger nästan identiska
resultatlistor, och eldstad utomhus 4 400 med samma svar.
Där orden ändå drar isär är i formen, och det är värt att välja medvetet.
En eldkorg är oftare hög och öppen på sidorna, ibland med nätväggar, så att
lågorna syns hela vägen upp. Den blir en pelare av eld som syns på håll och som
värmer den som står bredvid. En eldskål eller ett eldfat är oftare grunt
och brett, och det gör att sällskapet sitter runt och ser ner i glöden. Det är
två olika kvällar.
Köp efter måtten och materialet, inte efter ordet. Måtten står i regel utskrivna
och materialet oftare än man tror.
Hur stor eldyta behöver du?
Storleken avgör hur många som får plats runt elden och hur mycket ved varje kväll
kostar. Fältet spänner från 38 till 90 centimeter i diameter, alltså nästan sex
gånger i eldyta.
Under 45 centimeter är en eld för två till fyra personer som sitter nära. Den
går snabbt att tända, drar lite ved och är oftast lätt nog att bära. RedFire
Volcano Large på 38 centimeter är ett exempel.
50 till 65 centimeter är mittfåran och det som passar de flesta uteplatser.
Fyra till sex personer får plats runt, elden tar kluvna vedträn och en kväll går
åt på fem, sex kilo ved. En vedkorg bredvid eldstaden gör att du
slipper springa till vedstacken mitt i kvällen.
Över 70 centimeter tar hela vedträn på längden och värmer ett stort sällskap.
höfats TRIPLE 90 på nittio centimeter är fältets största. Räkna med att den drar
märkbart mer ved och att den tar en fast plats i trädgården snarare än flyttas
efter solen.
Större är alltså inte bättre. Det är en avvägning mellan hur många ni är, hur
mycket ved du vill elda upp och hur mycket plats uteplatsen har.
Vad de amerikanska testvinnarna kostar dig i tid
Söker du på engelska hittar du snabbt Wirecutters fem toppval: Solo Stove Classic
Bonfire, Tiki Patio, Breeo X Series, Blue Sky The Peak och Burly Scout. De är
provade på riktigt och rekommendationerna är väl underbyggda.
Fyra av de fem går inte att köpa från Sverige. Varken svensk retail, svenska
webbutiker eller Amazon.se bär Tiki, Breeo, Blue Sky eller Burly. Att jaga dem
kostar dig en kväll och slutar med en tom varukorg.
Undantaget är Solo Stove Bonfire 2.0, som säljs här för runt 3 300 kronor hos
bland andra Dalum och Clas Ohlson. Den är 304-rostfritt, väger 10,6 kilo, har ett
avtagbart askfat och 44,5 centimeters eldyta. Är det den rökfria konstruktionen
du vill ha är den ett välprovat köp.
Sök på modellnamnet och inte på märket när du letar. Ett märkesnamn hittar
tillbehör och kläder; modellnamnet hittar varan.
Får man elda i en eldkorg?
Ja, i normala fall. De skärpta reglerna från februari 2025 handlar om att elda upp
trädgårds- och parkavfall, alltså löv, ris och kvistar, och kommunerna får förbjuda
eller begränsa det i sina avfallsföreskrifter. En brasa av köpt ved i en eldstad
är en annan sak.
Eldningsförbud gäller däremot varje eld. Länsstyrelserna utfärdar dem under
torra perioder, och de omfattar eldkorgen på uteplatsen precis som lägerelden i
skogen. Brandskyddsföreningen rekommenderar appen Brandrisk ute för att se vad
som gäller där du är just nu.
Praktiskt, oavsett vad som gäller: ställ eldstaden på grus, sten eller plattor och
aldrig direkt på ett trädäck utan brandmatta, håll avstånd till hus, häckar och
möbler, ha vatten inom räckhåll, och lämna aldrig elden utan uppsikt. En
brandsläckare eller en brandfilt inom räckhåll är
rimligt om eldstaden står nära hus eller uteplats. Blöt askan när du är klar och
kontrollera platsen efter några timmar.
Vad ska du betala?
Spannet i den här jämförelsen är 1 095 till 9 000 kronor för varor som alla gör
samma sak: håller en brasa på en uteplats. Så här ser prisklasserna ut.
Under 1 500 kronor får du stor eldyta i vanligt eller förrostat stål, ofta med
ett grillgaller på köpet. Lyfco Habanero ger 76 centimeter och ett rostfritt
galler för 1 095. Räkna med att fatet är en förbrukningsvara på fem års sikt om
det står ute året runt.
2 000 till 3 500 kronor är där cortenstålet och det rostfria börjar. Jabo
Eldfat Triangel kostar 2 721 för två millimeter corten med bricka, RedFire
Volcano Large 2 990 för 304-rostfritt med brandmatta och åkpåse. Det här är
mittfåran och den mest välbalanserade prisklassen.
Över 5 000 kronor köper du gjutjärn, alltså det material som inte har någon
yta att förlora. Westbo Rondo kostar 5 990 med galler, överdrag och handske i
lådan; Cane-line Ember 9 000 med dräneringsledningar i botten. Det är köp du gör
en gång.
Vad du faktiskt ska göra
Kort version, i ordning:
- Bestäm materialet först. Ska eldstaden stå ute året runt i tjugo år är det
gjutjärn. Ska den stå ute men få lite omsorg är det cortenstål eller rostfritt.
Ska den stå i förrådet mellan gångerna duger vanligt stål.
- Kolla kusten. Bor du inom fem kilometer från havet: hoppa över cortenstålet.
- Räkna vikten mot eldytan. Under en halv kilo per kvadratdecimeter är ett
fat du byter ut. Över ett kilo är ett fat du ärver ut.
- Kolla vad som händer med regnet. Dränering, askfat eller överdrag. Har
fatet inget av de tre, lägg några hundralappar på ett överdrag direkt.
- Välj storleken efter sällskapet, inte efter vad som ser störst ut på bild.
- Läs materialordet, inte färgnamnet.
Rost är en färg. Cortenstål är ett
löfte.