Frågan du ställer har inget svar med enhet
Varje köp av en vinterhandske börjar med samma fråga. Hur kallt tål den? Och
kategorin svarar i sex olika storheter som inte går att räkna om mellan.
En sovsäck har ISO 23537 och en komfortgräns i grader. Två sovsäckar går därför
att jämföra på ett tal, och en köpare kan ta med sig det talet till vilken butik
som helst. En vinterhandske för friluftsliv har ingenting motsvarande.
Den sista raden är den enda som mätts av någon annan än den som säljer handsken.
SS-EN 511:2006 heter standarden, den gäller handskar som skyddar mot kyla i
miljöer ner till 50 minusgrader, och den ger tre siffror i tur och ordning:
konvektionskyla i klass 1 till 4, kontaktkyla i klass 1 till 4, och vattentäthet
som 0 eller 1. Guide 5510W bär 331. Standarden ställer dessutom krav på att
ytmaterialet ska stå emot nötning och på att handsken går att böja fingrarna i
när den är kall.
Här kommer den del som är lätt att missförstå: en handske utan EN 511 är inte
sämre för att märkningen saknas. Standarden gäller personlig skyddsutrustning.
En handske som säljs som fritidsplagg omfattas inte och ska inte bära märket, och
det säger ingenting om hur varm den är. Det säger bara att du får lita på
tillverkarens eget mått, och att tillverkarens eget mått inte kan jämföras med
någon annans.
Standarden är också ärlig om sina egna gränser, och det är värt att ta med sig
oavsett vilken handske du köper. Isoleringsförmågan avgörs av omgivande
temperatur, luftfuktighet, vindhastighet och exponeringstid, och därtill av din
aktivitetsnivå, din hälsa och vad du har på dig i övrigt. Två personer i samma
handske på samma fjäll får olika svar.
Det som avgör mest är om fodret går att dra ur
Handen svettas inuti en isolerad handske. Det sker även när det är tjugo
minusgrader ute, eftersom det är trettio grader varmt inuti handsken, och fukten
hamnar i fodret.
Vad som händer med den fukten över natten är den enskilda egenskap som skiljer
handskarna här mest åt, och den som ingen annan jämförelse i kategorin väger.
Sitter fodret fast ska fukten ut genom ett lager läder. Det tar ett dygn eller
mer, och Myr beskriver arbetet i sin egen skötselanvisning: håll handleden öppen,
lägg handsken vågrätt och aldrig med fingertoppen uppåt, tillför gärna värme och
ventilation. Det är rätt råd och det är omständligt. Går fodret att dra ur hänger
det i stället över en stolsrygg medan skalet torkar inifrån, och båda är torra
till frukost.
Fyra av tolv handskar här kan det: Guide Guide 5510W (1 203 kr),
Hestra Heli Ski (1 495 kr), Myr Outdoor Nuolja (1 295 kr)
och Hestra Extreme Mitt (1 695 kr). Priset förutsäger inte
vilka. Den dyraste vanten i jämförelsen har fast foder, och märket säger heller
ingenting. Hestra har två av varje och Myr likaså.
Standarden för köldskyddshandskar säger varför det spelar roll, och den säger det
utan omsvep: en blöt handske tappar alltid isolationsförmåga, och i värsta fall
ökar den riskerna vid nedkylning. Testfaktas labb hittade samma sak från andra
hållet när de vägde nio vantar före och efter ett vattenbad: flera sög snabbt
upp mycket vatten i foder och yttermaterial och blev tunga och kalla, även när
tätskiktet höll handen torr.
Det uttagbara fodret ger dessutom något torkningen inte fångar: en handske med
två lägen. Med fullt foder är den en skoterhandske, med ett tunnare foder eller
utan är den en handske att gå uppför i. Hestra säljer tunnare foder separat till
sina Army Leather-modeller.
Ett undantag finns och det är ull. Ull behåller en del av sin isolering fuktig,
vilket syntetvadd gör sämre, så en ullfodrad handske är mindre beroende av att
torka helt. Två handskar här har det: Chevalier Waterproof Warm (695 kr)
med ullblandning och HK HK Getnappa (549 kr) med 70 procent ull,
mest i fältet.
Vante eller fingerhandske
Vanten är varmare vid samma mängd isolering, och mekanismen är enkel: fingrarna
ligger i samma rum och värmer varandra i stället för att var och en omges av kall
luft. Råd & Rön skriver ut det i sitt test av elva alpinhandskar.
Priset är fingerkänslan. En nyckel, en dragkedja, en pjäxspänne eller en telefon
kräver oftast att du drar av dig vanten, och en handske du drar av dig är en
handske som inte värmer. Den som ofta måste fixa saker med händerna kan alltså
frysa mer i en varm vante än i en svalare fingerhandske.
Trefingerhandsken är kompromissen: tummen och pekfingret för sig, de tre övriga
tillsammans. Den finns hos flera av märkena här men är sällsynt i svensk handel,
och den är värd att leta efter om du kör skoter eller skidor och samtidigt
behöver använda ett reglage.
Tre av handskarna i jämförelsen är vantar. Den varmaste av dem,
Hestra Extreme Mitt (1 695 kr), bär tillverkarens eget
översta värmesteg och är byggd uttryckligen för låg aktivitetsnivå: hundspann
och skoter över långa distanser, alltså att sitta still i kylan i timmar.
Handflatan är där handsken går sönder
Båda de svenska labbprovningarna i kategorin mätte nötning i handflatan, och båda
fällde stora, dyra märken på det.
Råd & Rön klippte upp elva alpinhandskar och nötte handflatan 20 000 varv mot
en vikt. Swix Storm II tappade 21,8 procent av materialet, och testchefen Ronny
Karlsson beskrev resultatet som en grop. På Salomon Element GTX försvann gummit i
handflatan helt, alltså samma gummi som ska ge greppet om skidstaven. Båda handskarna
hade i övrigt höga betyg, och Karlsson sa själv att han blev överraskad. Testfakta
nötte tygbitar ur handflatan mot sandpapper tills hålet var större än fem
millimeter.
Getskinn är kategorins arbetsmaterial och det är inte marknadsföring. Det är
tunt nog för fingerkänsla och tätt nog att stå emot ett cykelstyre, en skidstav
eller ett verktygsskaft i flera säsonger. Sex av handskarna här har getläder i
handflatan, tre har det impregnerat, en har polyuretan och en har tunn
getskinnsnappa.
Förstärkningarna är den andra halvan och de syns i produkttexten om man vet vad
man letar efter. Handflatans mitt, tumgreppet och pekfingret är de tre ställen
en handske faktiskt slits igenom, och en handske med extra lager just där håller
flera säsonger längre än samma skinn utan.
Skinnet kräver något tillbaka. Ett par getläderhandskar vill ha vax eller
läderbalsam ett par gånger per säsong för att behålla sin vattenavvisning, och
läder som torkats på ett element eller i ett torkskåp krymper och spricker. Gör
du det håller ett par i tio vintrar. Gör du det inte är syntet ett ärligare val.
Membran, impregnering och det som ser ut som båda
Vattentät är ett ord med tre betydelser i den här kategorin, och skillnaden mellan
dem är verklig.
En handske med namngivet membran, alltså Gore-Tex, CZone, Thinsulates motsvarighet
eller tillverkarens eget, har ett skikt som stoppar vatten utifrån och släpper ut
ånga inifrån. Det håller så länge handsken gör det. Sex av tolv har det.
En handske med vattentätt yttertyg har ett tätt skal på ovansidan och läder i
handflatan. Hestras eget triton-tyg är ett exempel, och märk vad det innebär: din
handflata, som är den yta du lägger i snön när du reser dig, är läder utan
tätskikt bakom.
En handske som bara är impregnerad har en behandlad yta som håller några
timmar och sedan behöver vaxas om. Hestra skriver ut skillnaden i klartext på sina
egna produktsidor: "Nej. Handsken har inget vattentätt membran. Yttermaterialet
kan ge ett visst vattenmotstånd men är inte utformat för att hålla händerna torra
vid längre exponering." Det är ovanligt rakt av en tillverkare och det är precis
rätt formulering.
Sedan finns den fjärde varianten, som Testfaktas labb hittade och som ingen
säljare beskriver: ett bra tätskikt kan sitta långt in mot handen. Handen
hålls då torr medan foder och yttermaterial suger upp vatten, och handsken blir
tung och kall. Bäst är den handske som varken släpper in vatten eller suger åt
sig det, och den kombinationen är sällsyntare än marknadsföringen antyder.
Sömmarna är det sista. Rab Cresta GTX (1 096 kr) är den enda handsken
här med helt tejpade sömmar, och sömmar är där de flesta handskar släpper in
vatten först.
Kragen bestämmer var snön kommer in
En handske som slutar vid handleden har en glipa mot jackärmen. Den glipan märks
inte förrän du reser dig ur en drivvända, gräver fram något ur snön eller sträcker
dig efter en gren ovanför huvudet, och då kommer snön in på insidan av ärmen.
En krage som går utanpå jackärmen och dras ihop med ett snölås stänger den vägen.
Råd & Rön delade sitt fält på precis den linjen: åtta av elva alpinhandskar
stannade vid handleden, tre gick en bit upp på underarmen.
Det är inte gratis. En lång krage är i vägen under en tajt jackärm, den gör
handsken långsammare att ta av, och den som mest ska gå tjugo minuter med hunden
har ingen nytta av den. Den som kör skoter i motvind har nytta av den varje gång.
Kolla också hur kragen stängs. En elastisk dragsko går att dra med en hand medan
den andra sitter i en likadan handske, och en kardborre kräver oftast två.
Hestra Extreme Mitt (1 695 kr) justerar både snölåset och
handledsvidden med ett enhandsgrepp vardera, vilket är den sortens detalj man inte
saknar förrän man behöver den.
Storleken är det vanligaste felet
Mät omkretsen runt handflatan där den är som bredast, över knogarna och utan
tummen. Ungefär 20 centimeter motsvarar storlek 8 och 25 centimeter storlek 10.
Hamnar du mellan två storlekar rekommenderar de flesta tillverkare den större, och
skälet är att lite luft runt fingrarna hjälper isoleringen. Men bara lite: en klart
för stor handske isolerar sämre, eftersom luften byts ut varje gång du rör
handen och fingrarna inte fyller ut fingerrummen. En handske som sitter rätt slår
en större handske med mer vadd.
Storleksspannen skiljer sig mer än man tror, och det begränsar urvalet innan något
annat gör det. Handskarna här går från 5 till 13 i det bredaste fallet och från 8
till 10,5 i det smalaste. Har du små eller stora händer är det första frågan att
ställa, inte den sista.
Tänk också på lagret under. Ska du bära en innerhandske behöver ytterhandsken
plats för den, och en liner i en handske som redan sitter tajt pressar ut just den
luft som isolerar.
Innerhandsken är kategorins billigaste uppgradering
En merinoliner kostar 299 till 695 kronor och gör en tunn handske användbar
åtskilliga grader kallare. Det är mindre än skillnaden mellan två handskmodeller
och det gör ofta mer.
Den gör dessutom två saker till. Den är ett skydd när du måste dra av dig
ytterhandsken för att knyta en pjäxa eller byta ett batteri, alltså exakt när
händerna är som mest utsatta. Och i en handske med uttagbart foder kan den ersätta
fodret helt, vilket ger dig en tunnare handske av samma par.
Materialet ska andas, eftersom linern ligger närmast huden och du svettas i den.
Merinoull och tunn syntet fungerar, bomull gör det inte, eftersom bomull suger åt sig
fukten och håller den kvar mot handen.
Råd & Rön nämner en tredje lösning som är värd att känna till: skalhandsken. Den
är ofodrad och skyddar mot vind och väta, och läggs utanpå. Med både liner och skal
har du tre lager att kombinera och en handske som täcker fler dagar än en enda
gjord modell.
Var handskarna faktiskt säljs
Det här är kategorins mest praktiska iakttagelse, och den syns först när man
lämnar sportbutikens hylla.
De svenska jämförelserna av vinterhandskar rankar i praktiken bara Hestra.
Test.se utser en Hestra, Testix rankar tio handskar där samtliga tio är
Hestra. Hestra är ett utmärkt märke och det är ingen slump att de dominerar, och
Switchback Travel kallar dem branschens ledande inom skidhandskar. Men det är en
sortimentskarta ritad efter en enda hylla.
Handskarna som är byggda för folk som arbetar ute hela dagar säljs någon
annanstans: i byggvaruhandeln och hos skyddsleverantörerna. Där finns getskinn,
membran, löstagbara foder och snölås i samma prisklass som fritidshandskarna, och
där finns det enda köldskydd i den här jämförelsen som är prövat av tredje part.
Vinnaren Guide Guide 5510W (1 203 kr) kommer därifrån.
Jaktbutikerna är den tredje hyllan och den tredje sortimentslogiken. Där ligger
tonvikten på grepp om utrustning, tystnad i materialet och möjligheten att fälla av
ett pekfinger, och priserna är ofta lägre för samma mängd handske.
Det är värt en extra sökning innan du bestämmer dig. Samma sorts handske kan kosta
tre olika priser i tre olika sorters butik, och den billigaste av dem är sällan den
sportbutik som ligger överst i sökresultatet.
Vad du faktiskt ska betala
Fältet här spänner tre gånger, från 549 till 1 752 kronor, och priset förutsäger
mindre än i de flesta kategorier.
Under 700 kronor får du en fodrad skinnhandske för stan och pendlingen, eller en
enkel vattentät handske för hundpromenaden. Ingen av dem har uttagbart foder eller
snölås, och det är rätt: du behöver inte det för att gå till bussen.
Runt 1 000 kronor börjar handskar med namngivet membran och lång krage, och det är
den prisnivå där en vinterhandske blir en vinterhandske. Hestra CZone Mountain (995 kr)
ligger där och har båda delarna.
Mellan 1 200 och 1 500 kronor tillkommer det uttagbara fodret, och det är det
sista steget som faktiskt förändrar hur handsken fungerar i vardagen. Över 1 500
kronor betalar du för mer isolering, finare skinn eller ett varumärke, och de
egenskaperna gör en verklig skillnad i ett smalt fall, nämligen att sitta still i sträng kyla,
och nästan ingen skillnad annars.
Räkna sedan in livslängden, för den skiljer sig mer än prislappen. Ett par
getläderhandskar som vaxas ett par gånger per säsong håller i många vintrar. En
handske som nöts igenom i handflatan efter en säsong är dyrare per år vid halva
priset, och Råd & Röns nötningstest visar att det inte är ett teoretiskt problem.
Fem frågor innan du lägger i varukorgen
Går fodret att dra ur? Det är den egenskap som skiljer mest och den enda som
avgör hur handsken fungerar dag två.
Finns det ett namngivet membran, eller bara ordet vattentät? Skillnaden mellan ett
Gore-Tex och en impregnering är några timmar i blötsnö.
Vad är handflatan gjord av, och är slitytorna förstärkta? Handsken går sönder där,
och båda de svenska labbproven mätte just det.
Går kragen utanpå jackärmen? Om du gräver, faller eller sträcker dig uppåt är
svaret viktigare än du tror.
Och sist: finns handsken i din storlek? Fem av tolv handskar här börjar först vid
storlek 7, och en handske som inte sitter rätt isolerar sämre än en billigare som
gör det.
