Börja med frågan som avgör vad lampan kostar dig
De flesta väljer fasadbelysning på hur den ser ut, och det är inte fel. Armaturen
sitter på husets ansikte och ska passa där. Men det finns en fråga som avgör vad
den kostar över tio år, och den syns inte på bilden: går ljuskällan att byta?
Svaret delar det här fältet i tre delar. Fem av de tio armaturerna har en vanlig
E27- eller GU10-sockel, alltså skruvar du
ur en lampa och sätter i en ny precis som inomhus. Två har en fast lysdiod men ett publicerat reservdelsnummer, så
modulen går att beställa, men bara från tillverkaren. Tre har en fast
diod utan angiven reservdel, och den dagen den slocknar är hela armaturen slut:
höljet, glaset, fästet i väggen och kabeln genom putsen.
Skillnaden i kronor är inte liten. En LED-lampa kostar femtio till hundra kronor.
En ny fasadarmatur kostar fyra hundra till två tusen, plus en elektriker om du
inte får göra jobbet själv.
Uppgiften du behöver finns alltid, och nästan ingen butik visar den
Det här är den del av köpet där handeln är sämst, och den behöver inte vara det.
Sedan den 1 september 2021 gäller EU:s ekodesignförordning för ljuskällor,
2019/2020. Artikel 4 säger två saker som spelar roll för dig som står och väljer.
Den första: ljuskällan i en armatur ska gå att byta med allmänt tillgängliga
verktyg utan att armaturen skadas permanent, om inte tillverkaren har en teknisk
motivering till varför det inte är lämpligt, och skriver in den i sin tekniska
dokumentation.
Den andra är den användbara. Tillverkaren ska tala om vad som gäller, och
informationen ska finnas på en fritt tillgänglig webbplats och, för produkter
som säljs till konsument, på förpackningen, minst som ett piktogram, och i
bruksanvisningen.
Uppgiften finns alltså för varje armatur som säljs i EU. Konstsmide har den som
ett eget fält i sin spectabell och skriver rätt ut Utbytbar ljuskälla: Ja.
Markslöjd anger reservdelsnumret för sin LED-modul. Nordlux anger sockeltypen.
Problemet är inte att uppgiften saknas, utan att den nästan aldrig följer med in
i butikens produktdata, och därför står den i tabellen här.
En fast LED är inte olaglig
Det är värt att säga rakt ut, eftersom det är lätt att läsa förordningen fel.
Undantaget i artikel 4.1 finns, och en tät utomhusarmatur är ett typfall där en
tillverkare kan ha goda skäl. Ingen av armaturerna i den här jämförelsen bryter
mot någonting.
Frågan är inte laglig mot olaglig. Den är hur länge du äger det du köpt.
IP-klassen, och varför skillnaden syns först den femte hösten
IP-koden har två siffror. Den första är damm, den andra vatten, och det är den
andra som avgör en fasadarmaturs liv.
IP44 tål stänk och regn som faller uppifrån. IP54 lägger till dammskydd
och tål vatten som sprutas mot armaturen från vilken riktning som helst. IP65
är helt damtätt och tål en riktad stråle.
Skillnaden mellan de två första är den som betyder något på en svensk fasad, och
den märks inte första hösten. En vägg i söderläge tar slagregn vågrätt in i
skarven mellan kåpa och botten några gånger varje höst. En armatur byggd för
fallande regn får in fukt som fryser, tinar och vidgar tätningen lite till för
varje vinter, och femte året står det vatten i botten.
Var armaturen sitter avgör alltså vad du behöver:
Det är också värt att veta att priset inte förutsäger klassen. I den här
jämförelsen har den billigaste armaturen med fast diod IP65, och den dyraste av
alla har IP44.
Uppåt, nedåt, eller åt båda hållen
Det här är väggarmaturens definierande egenskap och det enda som syns från gatan.
En nedåtriktad armatur lägger en kon på marken och lämnar väggen ovanför
mörk. Det är rätt vid en ytterdörr, där uppgiften är att se nyckelhålet,
trappsteget och den som ringer på. Det stör heller inte sovrumsfönstret ovanför.
En armatur som lyser uppåt och nedåt ritar två koner och gör fasaden till en
yta i stället för ett mörkt fält med en ljusfläck i. Det är den bild de flesta
har i huvudet när de börjar leta efter fasadbelysning, och den kostar sällan mer.
Konstsmide tar 130 kronor extra för upp-och-ned mot bara ned i samma serie.
Bredast blir det med en armatur som dessutom kastar ljus åt sidorna. Då
smälter de två konerna ihop till en sammanhängande upplyst remsa i stället för
två skilda fläckar, vilket syns tydligt på en slät fasad.
Läs artikelnumret och inte bara namnet. Flera tillverkare säljer samma modell
i tre riktningar till nästan samma pris. Konstsmide har Modena som upp/ned,
ned och upp. EGLO säljer Aloria i en uppåtriktad och en nedåtriktad artikel
med tjugofem kronors skillnad och två olika artikelnummer. Beställer du fel har
du köpt fel lampa, inte fel färg.
Hur mycket ljus, och varför lumen inte är ett betyg här
Vid en ytterdörr räcker 400 till 800 lumen. Det är tillräckligt för att se
ansikten och trappsteg utan att blända den som står i ljuset.
Ska en längre fasad eller en uppfart lysas upp är svaret nästan alltid fler
armaturer snarare än en starkare. Ett par tusen lumen från en enda punkt ger
hårda skuggor och en ljusfläck mitt på väggen; tre armaturer på 500 lumen ger en
jämn vägg.
Sedan är det här ett av få ställen där en jämförelsetabell måste stå tom, och det
är rätt att den gör det. Sex av de tio armaturerna säljs utan ljuskälla. De
har en tom E27- eller GU10-sockel, och ljuset kommer ur den lampa du själv väljer.
De har därför inget lumental, inget wattal och ingen färgtemperatur. Det är inte
en lucka i jämförelsen, det är hela poängen med en sockelarmatur: du bestämmer.
Därför bär inget kriterium på den här sidan lumen. Att betygsätta ljusflödet
hade straffat precis de armaturer där du har störst frihet.
Färgtemperaturen väljer du också, om du kan
3 000 kelvin ser ut som ett hem. 4 000 är neutralt och något kyligare. 5 000 och
uppåt ser ut som en lastkaj och passar sällan en bostad.
Har armaturen en sockel byter du mellan dem när du vill, för en femtiolapp. Har
den fast diod bestämde tillverkaren åt dig, och på en av armaturerna här väljer
du mellan 3 000 och 4 000 kelvin i kassan, sedan sitter det.
Vad materialet gör efter tio år
Aluminium är fältets normalmaterial och det håller. Det oxiderar ytligt och
stannar där, till skillnad från stål som rostar inifrån och ut. Gjuten aluminium
är tjockare i godset än pressad plåt och känns i skarven mot glaset.
Rostfritt stål är det tåligaste som används här, och det finns i exakt en av
de tio armaturerna.
Plast håller formen och tätar precis lika bra dagen den monteras. Sedan
mattar UV-strålningen ytan, och en armatur i söderläge blir krithvit på några
somrar och spröd innan den blir ful.
Glaset räknas med. Klarglas visar ljuskällan och ger en skarp bild, opalglas
mjukar upp den, och båda tål mer än en plastkåpa som gulnar. Tätningen mellan
glas och botten är det som avgör om kapslingsklassen betyder något efter fem år.
En uppgift värd att leta efter: Nordlux anger för en av sina armaturer
Lämplig för kustnära områden: Nej. Det är ovanligt rakt, och det betyder något
om du bor inom räckhåll för saltdis. De flesta tillverkare säger ingenting alls
om saken.
Priset förutsäger mindre än du tror
Fältet spänner fem och en halv gånger, från 350 till 1 959 kronor. Kapslingen har
tre steg och ljusbilden fyra. Priset följer alltså varken det ena eller det andra
särskilt väl, och den skarpaste illustrationen ligger inne i ett enda märkes eget
sortiment.
Markslöjd säljer två fasadlampor som bär samma LED-modul. Samma
reservdelsnummer, 109191. Samma 4,9 watt. Samma 3 000 kelvin. Den ena kostar 399
kronor, den andra 1 499.
Vad får du för de elva hundra kronorna? Rostfritt stål i stället för aluminium
och polykarbonat, en bredare ljuskon på sextio grader i stället för trettiosex,
och femtio lumen till. Vad får du inte? Kapslingen går åt andra hållet: den
billiga har IP65, den dyra IP44.
Det är inte ett fel hos tillverkaren. De två är gjorda för olika lägen, och
rostfritt med bred ljusbild under ett takutsprång är helt rimligt. Men det vänder
på det man automatiskt antar när man ser två prislappar bredvid varandra, och det
är därför det är värt att läsa specifikationen innan man låter priset välja.
Räkna med ljuskällan när du jämför
En armatur med tom sockel kostar en LED-lampa till. Femtio till hundra kronor för
en som håller, och två om armaturen har två socklar.
Det gör en armatur för 350 kronor till en för 450 i verklig kostnad, och det ska
ligga med i jämförelsen. Det ändrar sällan vilken som är billigast, men det gör
skillnaden mellan en sockelarmatur och en med fast diod mindre än prislappen
antyder, den första gången. Andra gången, tio år senare, går den åt andra
hållet.
Elen, och var gränsen går för vad du får göra själv
Att byta en befintlig armatur mot en ny i samma uttag räknas normalt som eget
arbete, förutsatt att du bryter strömmen och vet vad du gör. Att dra fram ny fast
installation till en punkt där det inte funnits el tidigare ska utföras av ett
registrerat elinstallationsföretag.
Gränsen går alltså vid kabeln, inte vid lampan. En av armaturerna i jämförelsen
säljs uttryckligen med noteringen att den bara får installeras av behörig
elektriker, och flera anger att de kan seriekopplas, vilket är praktiskt när
flera armaturer ska sitta på samma matning runt ett hus, och samtidigt ett
arbete som brukar landa hos någon annan än husägaren.
Driften kostar däremot nästan ingenting. En armatur på 5 watt som lyser fyra
timmar per kväll året runt drar omkring 7 kilowattimmar om året, alltså tio till
femton kronor. Fyra runt ett hus landar under sextio kronor per år. Watt-talet
ska alltså inte styra ditt val. Materialet, kapslingen och sockeln ska.
Om du hellre vill ha sensor eller solceller
Den här jämförelsen gäller armaturen som sitter fast på fasaden och drivs av el
från huset, utan rörelsesensor.
Vill du att lampan ska tända när någon kommer är en
lampa med rörelsesensor en annan vara med egna
avvägningar. Sensorns räckvidd mäts på ett sätt som lurar, och skillnaden mellan
det tal som står på förpackningen och det som gäller när du går rakt mot lampan
kan vara nio gånger. Har du redan en armatur du vill behålla finns i stället den
lösa rörelsevakten, som skruvas in mellan lampan och
elen.
Vill du slippa dra el finns solcellsdrivna armaturer,
där gångtiden på lådan gäller ett fulladdat batteri, och ett fulladdat batteri är
en sommarhändelse på den här breddgraden.
Båda har egna jämförelser här på sajten, och båda väljs på andra saker än de fem
kriterierna ovan.
Kort sagt
Välj efter läget först: skyddad vägg klarar IP44, fri gavel vill ha IP54, och
oskyddat nära marken IP65. Välj sedan ljusbilden efter vad armaturen ska göra:
nedåt vid en dörr, uppåt och nedåt om fasaden ska synas. Och läs
sockelraden innan du betalar, för det är den som avgör om du köper en armatur
eller en förbrukningsvara.
Om du bara orkar kontrollera en sak: se efter om det står en sockeltyp eller
ett reservdelsnummer. Står det ingetdera har du köpt hela lampan varje gång
ljuset tar slut.