Vad blåljusglasögon gör, och vad de inte gör
Blåljusglasögon är en färgad lins som absorberar en del av det kortvågiga blå
ljuset från skärmar och LED-belysning. De har ingen egen ljuskälla, inget
batteri och ingen elektronik. Hela produkten är glaset och bågen.
Det är också allt de gör rent tekniskt: de släpper igenom mindre ljus i ett
visst våglängdsområde. Vad den minskningen åstadkommer för sömn eller
ögontrötthet är en fråga för forskningen, och den frågan går vi igenom längre
upp på sidan snarare än här.
Det första du ska titta efter är ett band, inte ett tal
Leta upp nanometer i produkttexten. Står det 400–550 nm bredvid
procentsatsen har du en uppgift som går att jämföra. Står det bara blockerar 99 % av blått ljus har du en siffra utan måttstock.
Skälet är att blått ljus inte är ett enda värde utan ett intervall, ungefär 380
till 500 nanometer. En lins kan ta bort allt i den övre halvan och ingenting i
den nedre och ändå kallas blåljusglasögon.
Zenkurus band börjar i det ultravioletta, alltså utanför det du kan se, och
slutar vid 500. Ljusros börjar där det synliga blå börjar och fortsätter en bit
upp i grönt. De två talen beskriver inte samma mätning, och den som jämför
24 mot 100 rakt av jämför två olika saker.
Färgen är den uppgift du kan lita på
Det finns en fysisk koppling mellan hur mycket linsen tar bort och vilken färg
den har, och den går inte att komma runt.
En lins som tar bort allt upp till 550 nanometer släpper bara igenom det som
ligger ovanför: gult, orange och rött. Den ser därför röd ut. En gul lins
släpper igenom grönt, och det är precis vad som gör den gul.
Det syns i talen hos den tillverkare som publicerar båda linserna: den röda tar
99,89 procent och dämpar upp i grönt, den gula tar 95,04 i ett smalare band som
slutar vid 450.
Därför är linsfärgen en bättre ledtråd än procentsatsen när du står och
väljer. En kraftigt röd lins tar mycket och går inte att arbeta i. En ofärgad
lins tar lite och kan bäras hela dagen. En gul ligger däremellan.
Motsatsen till blockering är den siffra ingen tittar på
Ljustransmittans är hur mycket synligt ljus som når ögat, och den avgör om
glasögonen går att använda till det du köpte dem för.
Fyra av de nio paren anger den, och spannet är stort:
En lins som släpper igenom två tredjedelar går att sitta vid skärmen i utan att
skruva upp ljusstyrkan. Det sista är värt att tänka på, eftersom en mörk
lins ofta leder till att man höjer skärmens ljus och därmed tar tillbaka en del
av det filtret nyss tog bort.
Under en tredjedel är solglasögonklass. Sport Sync 01 ligger där med flit,
eftersom den är gjord för att bäras utomhus, men det gör den till en annan
produkt än de andra på sidan.
Kvällslins eller dagslins avgör allt annat
Börja med när på dygnet du ska använda dem, eftersom det bestämmer linsfärgen
och linsfärgen inte går att ändra efteråt.
Ska du arbeta i dem vill du ha en gul eller ofärgad lins med angiven
transmittans, så att färgerna fortfarande går att lita på och rummet inte blir
grått.
Ska de bäras den sista timmen före sänggåendet spelar färgåtergivningen
mindre roll, och då är den röda linsen den som dämpar mest av dem som publicerar
ett tal.
⚠️ En röd kvällslins ska inte användas när du kör bil. Det är tillverkarens
egen uppgift om den mest blockerande linsen i jämförelsen, inte vår slutsats: den
är inte avsedd för bilkörning eller uppgifter som kräver korrekt färgseende.
Trafikljusens färger ligger delvis i just det band linsen tar bort.
Ett par i jämförelsen redovisar ett trafikljustest med resultat per färg, och
det är det enda som gör det.
Standarderna säger vad som faktiskt prövats
Tre standarder återkommer, och de är den europeiska, den amerikanska och den
australiska motsvarigheten till varandra:
- EN ISO 12312-1 är den europeiska standarden för ögonskydd mot solljus.
- ANSI Z80.3 är den amerikanska.
- AS/NZS 1067.1 är den australiska och nyzeeländska.
Fyra av de nio paren anger minst en av dem. Ett av dem skriver dessutom ut
vilken utgåva som gäller, alltså vilken version av kraven linsen mötte, vilket
säger mer än standardnamnet ensamt.
Ett av paren anger ingen egen procentsats alls utan skriver att transmittansen
mellan 380 och 500 nanometer uppfyller EN ISO 12312. Det är ett svar och inte
en lucka: ett hänvisat standardvärde är kontrollerbart på ett sätt ett fritt
formulerat procenttal inte är.
Behöver du styrka i glasen?
Bara om du redan använder läsglasögon. Samtliga nio par i jämförelsen är utan
styrka, och inget av dem anges vara gjort för att bäras utanpå egna glasögon.
Det finns läsglasögonserier med blåljusfilter i styrkor upp till plus tre och en
halv, men de säljs i Sverige huvudsakligen av apotek, och dit länkar vi inte, av
skäl som står i vår annonspolicy. De ligger bland de övervägda längre
upp på sidan, med det vi vet om dem.
Blåljusglasögon, sovmask eller ljusterapilampa?
Tre produkter som handlar om samma sak, ljus och dygnsrytm, och som gör helt
olika saker.
Blåljusglasögon filtrerar bort ljus med en färgad lins, passivt och utan
ström, och bärs när det finns ljus du vill slippa.
En sovmask tar bort allt ljus mekaniskt i stället för optiskt, och
bärs när du redan ligger ner. Den frågan är mörkläggning och passform, inte
nanometer.
En ljusterapilampa gör tvärtom: den skickar ut ljus i stället
för att stoppa det, och den används på morgonen. Där mäts styrkan i lux, inte i
procent absorption.
⚠️ Och ljusterapiglasögon är inte samma sak som blåljusglasögon, trots att
en av tillverkarna på den här sidan säljer sina filterglasögon under det ordet.
Ljusterapiglasögon har inbyggda lysdioder och avger ljus. Den säkraste
kontrollen är att se om produkten behöver laddas. En filterlins har ingen
laddkabel.
Priserna är nästan alltid kampanjpriser här
Nästan hela fältet stod nedsatt den dag vi läste priserna. Den ena tillverkaren
körde säsongsrea med fem av sju modeller nedsatta, och den andra hade 44 procents
nedsättning på hela sortimentet, alltså 899 kronor mot ett jämförpris på 1 599.
Vi rankar alltid på ordinariepriset, eftersom en jämförelse som byggs på
kampanjer blir fel så fort kampanjen tar slut. Det betyder att du ofta betalar
mindre än talen i vår tabell.
Svenska butiker måste ange det lägsta priset de senaste trettio dagarna vid en
prissänkning. Den raden är det snabbaste sättet att se om ett pris är verkligt
nedsatt eller bara skyltat som nedsatt.
Vad pengarna köper, och vad de inte gör
Avståndet mellan det billigaste och det dyraste paret här är nitton gånger.
Bågen förklarar en del: acetatskalmar och polykarbonatlinser i angiven tjocklek
kostar mer att tillverka än en enkel plastbåge.
Linsens verkan förklarar mer. Ett par som absorberar nästan allt blått och en
stor del av det gröna gör något annat än ett som tar en fjärdedel.
Vad du däremot inte betalar för är uppgifterna. Det billigaste paret i
jämförelsen, 79 kronor, publicerar filtreringsgrad, våglängdsintervall,
yttermått, linsdiagonal, vikt i gram och material för båge och lins var för sig.
Flera dyrare par publicerar mindre än så.
Kort om vad som inte står i den här jämförelsen
Vi har inte burit något av glasögonen, inte mätt en enda våglängd och inte prövat
om något av dem gör vad tillverkaren antyder. Ingen oberoende testinstans har
mätt de här linserna mot varandra heller: varken Råd & Rön, Stiftung Warentest
eller ÖKO-TEST har provat kategorin.
Det underlag som finns är tillverkarnas och butikernas egna publicerade
uppgifter, plus Cochranes forskningsöversikt som handlar om kategorin och inte om
någon enskild modell. Den här sidan jämför precis det: vilka tal säljarna
publicerar, över vilka band, och vad talen betyder när man ställer dem bredvid
varandra.
