Två hus under samma ord
Ett tunnelväxthus är en rad bågar av stål med ett ytskikt spänt utanpå. Bågväxthus
är samma sak, och polytunnel är det engelska ordet. Det som säljs under de tre
orden är däremot inte en vara utan två, och skillnaden avgör allt: priset,
livslängden och om huset står kvar i november.
Det ena är klätt i plastfilm. Fem av husen i jämförelsen ligger mellan 2 000 och
3 500 kronor för arton kvadratmeter, alltså 112 till 194 kronor per kvadratmeter.
Det andra är klätt i kanalplast, samma styva polykarbonatskiva som sitter i ett
vanligt växthus, och kostar 12 000 till 12 400 kronor för samma yta. Sex gånger
mer per kvadratmeter, för ett hus som ser likadant ut på bilden.
Mellan dem ligger ett tredje läge: plastfilm som är UV-stabiliserad för att sitta
uppe säsong efter säsong i stället för att tas av på hösten. Inget av de sju
husen här är klätt i den.
Duken är inte huset
Det viktigaste talet i hela kategorin står på en reservdelslista. En av säljarna
prissätter varje del av sitt hus separat, och en ny duk till huset kostar 2 555
kronor. Hela växthuset kostar 2 694.
Duken är alltså nittiofem procent av vad huset kostar, och den är den del som ska
bytas först. Galvaniserat stål håller tjugo till femtio år och rostar inte igenom
under den tiden. En vanlig PE-duk håller en till tre säsonger om den sitter uppe
året om. En UV-stabiliserad växthusfilm håller fem till nio år.
Räkna därför per år och inte per kvadratmeter. Arton kvadratmeter för 2 000 kronor
med ny duk vart tredje år kostar ungefär lika mycket över tio år som arton
kvadratmeter för 12 000 med skivor som sitter kvar. Skillnaden är att det ena
huset kräver ett arbetspass med ny plast var tredje vår och det andra inte.
Kontrollera också att duken går att köpa separat till just den modell du väljer.
Går den inte det är hela huset förbrukningsvara, och då är det tredje säsongen
som bestämmer priset.
Vad kanalplasten köper
Kanalplast är två skivor polykarbonat med luftkanaler emellan, samma material som
sitter i de flesta svenska hobbyväxthus. I en tunnel monteras den utanpå bågarna i
stora skivor, ofta 2,1 gånger 6 meter, vilket ger färre skarvar än i ett stumt hus.
Tre saker följer med. Skivan bär snö, och båda kanalplasttunnlarna i jämförelsen
anger hur mycket: 150 respektive 240 kilo per kvadratmeter. En halvmeter blöt snö
väger ungefär 150 kilo per kvadratmeter, så talen är verkliga marginaler och inte
marknadsföring. Skivan isolerar, eftersom luften i kanalerna gör samma sak som i
ett tvåglasfönster. Och skivan gulnar långsamt i stället för att spricka.
Priset är inte bara pengar. Kanalplast i sexmetersskivor är tungt och otympligt
att montera ensam, och en tunnel i kanalplast är i praktiken en byggnad du reser
en gång och låter stå. En duk går att dra över bågarna av två personer på en
förmiddag och att ta av på en timme.
Vädringen är tunnelns svåraste problem
Arton kvadratmeter under plast med solen på passerar trettio grader före lunch en
julidag. Över trettio grader slutar tomatblommor sätta frukt, och över trettiofem
tar bladen skada. Ett hus med en enda dörr i ena gaveln har ingenting som drar
luften genom huset, hur stort det än är.
Fyra lösningar finns, i den här ordningen.
Upprullbar långsida är bäst. Hela sidan går upp med en vev inifrån, halva huset
står öppet på en minut och stängs lika fort. Inget av de sju husen här har den.
Dörr i båda gavlarna ger tvärdrag och kostar ofta ingenting extra, eftersom
huset säljs så. Två av dukhusen har det, och det är den enskilt största fördelen
ett billigt hus kan ha.
Nätfönster med upprullbar täckning flyttar mindre luft men går att lämna öppna
i regn. Fyra till tolv stycken är vanligt.
Takfönster som tillval är den sämsta lösningen och den vanligaste i
kanalplasttunnlarna. Ett takfönster kostar kring tusen kronor, och utan det är
dörren husets enda öppning. Räkna in två från början.
Storleken, och varför för litet är det vanligaste felet
Tio kvadratmeter är golvet. Under det blir luftvolymen så liten att huset svänger
snabbt: för varmt på en förmiddag, för kallt på en klar natt. Ett stort hus är
lättare att odla i än ett litet, tvärtemot vad de flesta tror innan de har haft ett.
Kvadratmeterpriset går dessutom åt rätt håll. Ett hus på arton kvadratmeter kostar
mindre per kvadratmeter än samma modell på fem, och skillnaden är ofta en faktor
två. Den här jämförelsen är därför normerad till tre gånger sex meter, alltså det
mått varje säljare i fältet har, så att priserna går att lägga bredvid varandra.
Kolla också om modellen går att förlänga. Nästan alla vill ha mer yta efter ett par
säsonger, och ett hus som byggs ut med en modul i taget kostar då bara modulen
plus plast. Ett hus i fast storlek betyder ett nytt hus bredvid det gamla, med
ytterligare två gavlar och två dörrar du redan har betalat för en gång.
Höjden räknas två gånger i en tunnel
I ett stumt växthus står väggarna rakt upp och ståhöjden gäller nästan hela golvet.
I en tunnel lutar taket undan åt båda hållen från nocken, så nockhöjden gäller bara
mittgången.
Två tal behövs alltså. Nockhöjden ligger på 200 centimeter i fem av sju hus här,
och 218 i det högsta. Sidohöjden är höjden vid väggen, alltså där dina
bäddar faktiskt ligger, och den anges av betydligt färre. Där den anges ligger den
på 100 centimeter i dukhusen och 180 i de bäst byggda proffstunnlarna.
Det är sidohöjden som avgör om du kan stå böjd över den yttersta bädden eller måste
krypa. Anges den inte får du räkna med att den är låg.
Stommen, i millimeter
Rören ser likadana ut på alla bilder. De är det inte. Bland de hus som anger sina
mått spänner stommen från 19 millimeter i ett halvt millimeters gods till 32
millimeter i två, och det är en skillnad på fyra gånger i väggtjocklek.
Två tal till hör ihop med det. Bågavståndet är hur tätt bågarna sitter: 99
centimeter i Tostarps ARROW. Tätare bågar bär mer snö och
gör duken stabilare mot vind. Förankringen avgör om huset står kvar alls, och
den skiljer sig mest av allt. De bäst byggda husen har jordankare som slås en
halvmeter ner i marken. De billigaste har en markkjol, alltså överskottsduk i
nederkanten som du själv gräver ner eller tynger med sandsäckar.
Är förankringen inte med i lådan, köp den. Arton kvadratmeter spänd duk är en segelyta.
Färgen på duken betyder mer än den ser ut att göra
Dukhusen kommer i grönt, vitt och transparent. Grön duk filtrerar ljuset och gör
huset svalare, vilket är en fördel i juli och en nackdel i mars och april, när varje
soltimme räknas för de tidiga sådderna. Vit duk sprider ljuset jämnt, vilket ger
mindre skarpa skuggor men släpper igenom mindre totalt. Transparent duk ger klart
ljus rakt ner på bäddarna.
Kanalplast ligger däremellan: den släpper igenom omkring åtta av tio delar av ljuset
och sprider det, eftersom kanalerna bryter strålarna.
Odlar du främst tidigt och sent på året är klart ljus värt mest. Odlar du
sommargrödor i ett hus som ändå blir varmt spelar färgen mindre roll än vädringen.
Vad ett billigt hus faktiskt duger till
Det finns ett gott skäl att börja billigt, och det är att du inte vet vad du vill ha
förrän du har haft en tunnel. Var huset ska stå, hur bäddarna ska ligga, hur mycket
du orkar sköta och hur vädringen fungerar där du bor är saker som blir uppenbara
under första säsongen.
Ett hus för tvåtusen kronor är ett bra övningsobjekt. Det ger arton riktiga
kvadratmeter, det går att sätta upp på en förmiddag, och när duken ger upp har du
lärt dig tillräckligt för att veta om nästa hus ska ha upprullbar sida, kanalplast
eller bara vara större.
Räkna bara med vad det är. Sömmarna spricker, dragkedjan går sönder före duken, och
plasten blir styv i solen. Det är inte fel på huset, det är vad ett hus för hundra
kronor kvadraten är.
Bygglov, och varför du ska ringa före beställningen
Svaret är kanske. Reglerna skiljer sig mellan kommuner, och de skiljer sig mellan
detaljplanerat och icke detaljplanerat område. Flera kommuner ser dessutom
annorlunda på en konstruktion som är lätt att flytta än på en som står permanent.
Ring byggnadsnämnden innan du beställer i stället för efter. Säljarna tar i regel
fram ritningar kostnadsfritt om en ansökan behövs, men handläggningstiden är din,
och den avgör om huset står uppe till sådden eller till midsommar.
Vintern, och de två sätten att förlora ett hus
Ett tunnelväxthus förloras nästan alltid på ett av två sätt.
Snön trycker uppifrån. En spänd duk klarar mindre än en kanalplastskiva, och de
dukhus som är byggda för sommarhalvåret ska ha plasten av innan snön kommer. Står
duken kvar är det ditt jobb att borsta av taket, och att skotta bort vallarna på
sidorna som annars trycker plasten inåt.
Vinden tar tag inifrån. Blåser en dörr eller en lucka upp fylls huset som en
ballong, och då lyfter antingen duken av bågarna eller hela huset av marken. Ställ
huset med en långsida mot den vanligaste vindriktningen, gräv ner dukkanten, se till
att duken är spänd och inte fladdrar, och stäng allt när det varnas för storm.
Så väljer du på tre minuter
Ska huset stå kvar hela året och du bor där snön blir liggande, köp kanalplast och
lägg till takfönster direkt. Räkna med tolv till fjorton tusen kronor för arton
kvadratmeter.
Ska du odla tomat, gurka och paprika hela vägen till skörd, låt vädringen bestämma.
En upprullbar långsida är det enda som öppnar huset ordentligt, och den kostar
ungefär sex tusen kronor mer än samma hus utan.
Ska du komma igång, odla tidigt och sent och lära dig hur en tunnel fungerar, köp ett
dukhus med dörr i båda gavlarna för under tretusen. Lägg till jordspik, gräv ner
kanten, och räkna med ny duk om några år.
Och oavsett vilket: mät platsen först, ring kommunen sedan, och köp det största hus
som får plats.
