Mät väggen innan du tittar på hus
Ett väggväxthus har tre sidor. Den fjärde är din, och den bestämmer vad som får
plats. Innan du jämför modeller ska du därför ha två tal: hur många centimeter
obruten fasad du har på bredden, och hur högt upp den ytan är fri.
Obruten betyder verkligen obruten. Ett fönster, en ventil, en utekran, ett
stuprör eller en armatur i vägen räcker för att en modell ska falla bort, och de
sitter oftast just där solen står bäst. Husen i den här jämförelsen kräver
mellan 125 och 374 centimeter på bredden och mellan 160 och 230 centimeter på
höjden.
Vinnaren behöver 374 centimeter bredd och 230 höjd. Det är mer sammanhängande
vägg än en villaframsida brukar ha mellan två fönster, och det är skälet till
att de flesta väggväxthus i Sverige står på gaveln, mot ett garage eller mot en
mur. Har du 233 centimeter räcker KGT Linea I. Har du en dryg meter finns det
fortfarande hus, men då är det ett skåp du köper.
Djupet, och varför det inte står i namnet
Varje produkt i kategorin säljs på sin golvyta: 0,8 kvadratmeter, 1,3, 4,7. Det
talet säger ingenting om husets form, för golvytan är bredden gånger djupet och
de två kan fördelas hur som helst.
Halls Altan 3 är 1,3 kvadratmeter fördelade som 194 centimeter längs väggen och
69 ut. Det är en glasad remsa som du öppnar utifrån. Vitavia Ida 3300 är 3,3
kvadratmeter fördelade som 255 gånger 132, alltså ett rum du kliver in i. Båda
kallas väggväxthus och den ena kostar 5 295 kronor, den andra 6 199.
Gränsen går vid ungefär hundra centimeter. Under den står du utanför med ryggen
i vädret och når den bakre raden krukor bara genom att flytta den främre. Över
den kliver du in och stänger om dig, och då börjar huset göra det ett växthus
gör: hålla en egen temperatur runt dig och det du odlar.
Fältet delar sig skarpt vid den gränsen. Sex hus ligger mellan 63,5 och 110
centimeter, fyra ligger på 132 och uppåt, och priserna löper tvärs igenom
delningen utan att bry sig om den.
Pulttaket ger dig två höjder, och den lägre är din
Ett fristående växthus har nock i mitten och samma höjd på båda sidor. Ett
väggväxthus har pulttak: taket börjar högt mot fasaden och lutar utåt. Det
betyder att huset har två höjder, och den som står i produktbladet är nästan
alltid den högre.
Den höjden är väggkravet. Den lägre är den du står i när du sköter plantorna,
för du arbetar framifrån och inte inifrån väggen. Vitavia anger 222 centimeter
mot väggen och 166 vid framstycket på samma hus, alltså femtiosex centimeter som
taket tar av dig på 132 centimeters väg utåt.
Halls Qube-serie är byggd tvärtom. 230 mot väggen och 189 fram över nästan två
meters djup, alltså ett tak som knappt lutar. Skillnaden mellan de två
konstruktionerna märks varje gång du sträcker dig efter något längst ut.
Fråga efter båda talen om bara ett står. Ett hus där taket möter dig i
axelhöjd på framkanten är trångt på ett sätt som ingen kvadratmetersiffra
avslöjar.
Skalet: glas, kanalplast eller duk
Tre material bär hela kategorin, och de gör olika saker.
Härdat säkerhetsglas släpper in mest ljus och ser bäst ut. Det är hårdare än
vanligt glas och faller i små trubbiga smulor om det ändå går sönder, vilket är
en verklig fördel intill ett hus där folk går förbi och saker tappas. Det
isolerar som en enkel ruta, alltså dåligt.
Kanalplast, som också kallas polykarbonat, är två skikt med kanaler mellan
sig. Luften i kanalerna isolerar, och ju tjockare skivan är desto bättre. Fyra
millimeter är den vanliga, tio millimeter är den som förlänger säsongen i båda
ändar. Priset är att ljuset sprids i stället för att gå rakt igenom, alltså bra
för plantorna och sämre om du vill se ut.
Duk, i PVC eller PE, är en förbrukningsvara. Den blir styv i solen, spricker
i vecken och släpper vid dragkedjan, och den bär ingen snö. Den kostar också en
tiondel av vad de andra gör.
Ett tal att lägga märke till: obehandlat trädgårdsglas i tre millimeter, som
sitter i de billigaste glasade husen, är inte säkerhetsglas. Det går sönder i
långa skärvor.
Vad kvadratmetern kostar, och varför du bör räkna om
Golvytorna i den här jämförelsen skiljer nästan tio gånger, från 0,79 till 7,1
kvadratmeter. Att jämföra prislappar rakt av säger därför mycket lite. Räknat
per kvadratmeter spänner fältet från 367 till 10 936 kronor, alltså trettio
gånger.
Det som gör den räkningen värd besväret är att den avslöjar de dyra små husen.
Ett hus på drygt en kvadratmeter för tretton tusen kronor är byggt av samma
material som ett på sju kvadratmeter för tjugoåtta tusen, men det kostar nästan
tre gånger så mycket per kvadrat. Du betalar för profilerna, glaset och
frakten, och de skalar inte med ytan.
Räkningen ska inte avgöra ensam. Ett litet hus i bra material på en kort vägg är
ibland det enda som får plats, och då är kvadratmeterpriset en upplysning och
inte ett argument. Men det ska stå framför dig när du väljer.
Sockeln är inte alltid med
En sockel är den ram huset står på. Den håller stommen rak, lyfter aluminiet
från marken och ger konstruktionen något att förankras i. Nästan alla
tillverkare säljer den separat, och i växthusklustret ligger den mellan 1 695
och 4 995 kronor beroende på storlek.
Kontrollera därför om priset du tittar på är med eller utan. Ett av husen i den
här jämförelsen säljs som en artikel där sockeln ingår, och det är ovanligt nog
att vara värt att leta efter. Skillnaden kan vara flera tusen kronor på ett hus
som kostar sex.
Ett hus kan monteras utan sockel, direkt på plattor eller på ett underlag av
grus och kantsten. Det fungerar, men kräver att underlaget är plant på
millimetern, annars går dörrarna inte igen.
Skruvarna i fasaden ingår inte
De flesta väggmodeller fästs i väggen, och Halls skriver i sin egen
monteringsanvisning att skruvar och bultar för väggmontaget inte ligger i
kartongen. Skälet är rimligt: en tegelvägg, en putsad vägg med isolering bakom,
en betongvägg och en träpanel kräver fyra olika infästningar.
Ta reda på vad din fasad är byggd av innan huset står i delar på gräsmattan.
I puts med isolering bakom räcker inte vanliga plugg, och i en träpanel ska
skruven nå regeln och inte bara panelbrädan.
Räkna också med att ta hål i fasaden. Det är sällan ett problem, men det är ett
beslut, och det är svårare att göra ogjort på en nymålad vägg än på ett garage.
Vädringen är svårare i ett litet hus än i ett stort
Ett väggväxthus har liten luftvolym, och små volymer svänger fort. En kvadratmeter
under glas i söderläge passerar trettio grader före lunch en solig majdag, och
över trettio slutar tomatblommor sätta frukt.
Det som hjälper är öppningar högt upp, eftersom varm luft stiger. Ett
vädringsfönster i taket gör mer än en dörr på glänt. Två öppningar på olika
höjder gör mer än två på samma, eftersom luften då får en väg in och en väg ut.
Ett enda vädringsfönster på en dryg kvadratmeter under glas är i minsta laget,
och det är vad flera av de mindre husen har. En automatisk fönsteröppnare, alltså
en cylinder med vax som expanderar i värme och trycker upp luckan, kostar runt
sjuhundra kronor och sköter det åt dig medan du är på jobbet. Den är värd mer i
den här varugruppen än i ett stort fristående hus.
Väggen bakom huset gör två saker
Den ena är bra. En mur eller en tegelfasad i söderläge tar upp solvärme under
dagen och avger den under kvällen, vilket jämnar ut nattemperaturen inne i
huset. Det är en av de verkliga fördelarna med att odla mot en vägg och en av
anledningarna till att formen finns.
Den andra är värd att tänka på. Ett växthus är fuktigt, och den fukten står nu
mot din husvägg. En putsad eller tegelklädd fasad tål det. En träpanel vill ha
luft bakom sig, och en panel som står instängd bakom ett växthus torkar
långsammare än resten av huset.
Lämna därför en luftspalt om huset står mot trä, och undvik att leda takvattnet
mot fasaden. Ett av husen i jämförelsen har en ränna inbyggd i taket just av det
skälet, och den går att koppla till en tunna.
Väderstrecket, och när söder inte är svaret
Söder och sydväst ger mest ljus och mest lagrad värme, och för de flesta är det
rätt val. Men för ett litet hus finns ett motargument som sällan sägs: ju mindre
luftvolym, desto snabbare överhettning, och en söderfasad i juli är en
utmaning för ett hus på en kvadratmeter.
Östläge ger morgonsol och en svalare eftermiddag. För förkultivering i mars och
april, som är det de flesta små väggväxthus faktiskt används till, är det ofta
bättre än söder. Norrläge är däremot ingen placering för odling alls, oavsett
hus.
Om du har valet: placera det stora huset i söder och det lilla i öster.
Vad du kan odla, och vad du inte kan
I ett skåp på 65 till 70 centimeters djup odlar du det som står i krukor på rad
och sköts utifrån. Kryddor, sallat, sticklingar, förkultivering av det som ska
ut i landet senare. Det är fullt användbart och det är vad de flesta väggmodeller
säljs för.
Tomater, gurka och chili kräver ett hus du kan gå in i. En tomatplanta i en
tjugolitersruka blir 150 till 180 centimeter hög, ska bindas upp, tjuvas och
vattnas varannan dag, och allt det gör du framifrån med armarna inne i huset.
Djup under en meter gör det till ett besvär i stället för ett nöje.
Övervintring av krukväxter är en tredje användning som fungerar i båda formaten,
och den ställer andra krav: där är isolering viktigare än djup, och tio
millimeter kanalplast är bättre än enkelt glas oavsett hur stort huset är.
Så här läser du en produktsida i kategorin
Börja med djupet, och leta efter det med flera namn. Flera säljare kallar det
längd, och en och samma butik använder ordet åt båda hållen på två modeller i
samma serie. Står bara ett mått i produktnamnet är det oftast bredden.
Ta sedan höjden, och kontrollera om den gäller mot väggen eller vid framstycket.
Står bara ett tal är det mot väggen.
Läs sedan vad skalet är och hur tjockt. Tre millimeter glas, fyra millimeter
kanalplast och tio millimeter kanalplast är tre olika varor med tre olika
säsonger.
Kontrollera sist vad som ingår: sockel, ränna, vädringsfönster, dörrtyp. Och
räkna om priset per kvadratmeter innan du jämför det med något annat hus, för
golvytorna i den här kategorin skiljer nästan tio gånger.