Skrivare bäst i test 2026: 21 maskiner, bläckstråle och laser

Frågan är inte laser eller bläck

Den fråga alla ställer först är fel fråga, och den kostar pengar att ställa. Att välja teknik avgör nämligen inte vad utskrifterna kommer att kosta. I den här jämförelsen skriver den dyraste laserskrivaren en sida för 78 öre och den billigaste för 8. Bläckstrålemaskinerna spänner från 3,4 öre till 1,20 kronor. Hela laserfältet ligger alltså inuti bläckfältet, och en läsare som väljer teknik först har inte tagit ett enda steg mot ett billigare tryck.

Det som avgör är i stället hur maskinen tankas. Fylls den på ur en flaska eller en påfyllningssats, eller byter du en förpackning som är slut? Den frågan går tvärs igenom båda teknikerna, och den delar det här fältet i två delar som inte möts.

De fem som fylls på, och de sexton som byts

Fem av de tjugoen maskinerna fylls på. Fyra av dem är bläckstråleskrivare med tankar man häller i, och den femte är en laserskrivare som köps på samma sätt fast med pulver. De skriver en svartvit sida för mellan 3,4 och 8,2 öre.

Sexton maskiner tar en patron eller en kassett. Den billigaste av dem skriver för 30,5 öre.

Mellan 8,2 och 30,5 finns ingenting. Det är en faktor på nästan fyra, och den går rakt igenom både teknikerna, både prisklasserna och alla fem märkena. Skillnaden är enkel att förstå när man ser vad man betalar för. Ur en flaska köper du bläcket eller pulvret och ingenting annat. I en patron eller kassett sitter dessutom elektronik, ofta ett skrivhuvud eller en trumma, och den delen betalar du för på nytt varje gång.

Prislappen pekar åt motsatt håll

De fyra billigaste maskinerna att köpa kostar mellan 569 och 1 100 kronor. Fyra av dem är också bland de fem dyraste att använda.

Räknat som maskinen plus bläck eller toner för 5 000 sidor, vilket är ungefär fem år för ett hushåll som skriver ut åttiofem sidor i månaden, ser det ut så här i ytterkanterna: den billigaste totalt kostar 2 670 kronor och stod på hyllan för 2 490. Den dyraste totalt kostar 6 679 och stod på hyllan för 699.

Den ena maskinen kostar alltså 1 791 kronor mer i kassan och 4 009 kronor mindre när fem år har gått.

Räkna om det lönar sig i just ditt fall

Brytpunkten är lättare att räkna än den ser ut, och den kommer tidigare än de flesta gissar. Ta prisskillnaden mellan de två maskinerna och dela den med skillnaden i kostnad per sida. Svaret är hur många sidor den dyrare maskinen behöver innan den har tagit igen det.

För de två ytterligheterna ovan blir det 1 791 kronor delat med 1,16 kronor per sida, alltså ungefär 1 500 sidor. Räknar man med att den billiga maskinen har bläck för hundra sidor i lådan blir svaret 1 597 sidor. Det är två år för någon som skriver ut sextiofem sidor i månaden, och en termin för en familj med två barn i skolåldern.

Går du under ungefär trehundra sidor om året spelar hela den här räkningen ingen roll. Då är kostnaden per sida en teoretisk siffra och maskinens pris är hela utgiften.

Vad tekniken faktiskt avgör: färgen

Det första riktiga teknikvalet handlar om färg, och där är fältet ovanligt tydligt. Varje bläckstrålemaskin i jämförelsen skriver färg. Bland de tolv laserskrivarna gör en enda det.

Det är värt att stanna vid, eftersom en färglaser sällan står bredvid en svartvit i butikshyllan och skillnaden inte syns på lådan. Ska barnen skriva ut kartor och diagram, eller ska du göra etiketter och material till kunder, är sannolikheten stor att en laserskrivare vald på pris kommer hem och bara kan svart.

Foton är ett eget kapitel. En laserskrivare smälter fast pulver på arket, vilket ger skarp text och platta färgövergångar, och fotopapper hör inte hemma i värmen. Ska du skriva bilder är det bläck som gäller.

Vad tekniken faktiskt avgör: att stå oanvänd

Det andra riktiga teknikvalet handlar om tid. Toner är ett pulver och torkar inte. En laserskrivare som har stått i tre månader skriver ut direkt.

En bläckstråleskrivare har flytande bläck i ett munstycke, och det kan torka igen. Maskinen rensar sig själv med jämna mellanrum och gör då av med bläck utan att en enda sida kommer ut. Det drabbar den som skriver ut sällan hårdast, alltså precis den som köpte den billigaste maskinen för att hen skriver ut sällan.

En flaskmatad bläckstrålemaskin som används varje vecka märker knappt av det, eftersom bläcket kostar så lite att rengöringen inte syns i plånboken. Det är den som står oanvänd månad efter månad som ska välja laser.

Vad tekniken faktiskt avgör: pappersbunten

Det tredje valet är mekaniskt. Laserskrivarna i jämförelsen tar större buntar: nio av tolv har fack för minst 250 ark. Bland bläckstrålemaskinerna klarar två av nio detsamma, och flera stannar på 60 eller 100.

Skillnaden märks inte på ett kvitto och märks varje gång på ett kompendium. 60 ark är en påfyllning mitt i en utskrift av ett skolarbete. 250 ark är ett halvt ris som ligger kvar i facket i en månad.

Titta också på utmatningen, som anges separat. En maskin som tar in 150 ark och matar ut 50 lägger resten på bordet.

Multifunktion, skanner och dokumentmatare

Nästan varje maskin som säljs till hem i dag är en multifunktionsskrivare, alltså skrivare och skanner i samma låda. Det ordet är därför inget urval, och det är inte heller en egen kategori värd att leta efter.

Det som däremot är ett urval är dokumentmataren, alltså facket ovanpå som drar in flera original efter varandra. Utan den lägger du ett ark i taget på glaset och fäller ner locket varje gång. Har du ett arkiv att digitalisera, en årsbunt kvitton eller avtal på tolv sidor är det den funktionen som avgör om jobbet tar en kvart eller en kväll. I det här fältet har Brother MFC-L2800DW och Canon MAXIFY GX6050 var sin på 50 ark, en i vardera tekniken.

Trumman, som inte står på lådan

En laserskrivare har en trumma som slits. Hos Canon och HP sitter den inbyggd i tonerkassetten, så du köper en enda sak och märker den aldrig. Hos Brother och Xerox är den en egen vara som ska bytas efter 12 000 till 75 000 sidor och som kostar mellan 1 245 och 3 705 kronor.

På de maskinerna bär trumman mellan en sjättedel och en femtedel av kostnaden per sida. Räknas den inte med ser maskinen sjutton procent billigare ut än den är, vilket är tillräckligt för att byta plats i en jämförelse. Våra tal på båda grenarna räknar med trumman där den är en egen vara.

En bläckstråleskrivare har ingen trumma. Den har i stället ett skrivhuvud, som antingen sitter i patronen och byts med den, eller sitter fast i maskinen och följer den hela livet.

Kompatibelt bläck och toner ändrar talen men inte ordningen

Till nästan varje patron och kassett i den här jämförelsen finns ett billigare alternativ från tredje part, och det är den enskilt största besparingen en ägare av en förpackningsmaskin kan göra. Rabatten ligger på tjugo till fyrtio procent, och den är ungefär lika stor på alla märken, så den sänker hela fältet utan att kasta om det.

Två saker är värda att veta innan du räknar med den. Kapaciteten är inte alltid angiven på samma sätt som originalets och är aldrig mätt av tillverkaren, så en kassett som ser billigare ut per förpackning behöver inte vara det per sida. Och en del maskiner läser ett chip i patronen och klagar när det inte är originalets, vilket brukar gå att klicka förbi men inte alltid.

Även med full rabatt stänger det inte glappet i den här jämförelsen. En förpackningsmaskin på 30 öre per sida landar kring 20 med tredjepartsdelar. En flaskmaskin ligger på 3,4. Kompatibelt bläck gör ett dyrt tryck billigare; det gör det inte billigt.

Vanliga misstag

Att välja teknik före påfyllningssätt. Det är sidans hela poäng. Bestäm först om du vill hälla eller byta, sedan om du vill ha färg och foton eller skarp text och tålighet.

Att jämföra hastighet mellan en laser och en bläckstråle. Talen mäts på olika sätt, så en maskin på 33 ppm är inte snabbare än en på 25 sidor i minuten. Jämför bara hastighet inom samma gren.

Att köpa den billigaste maskinen för att du skriver ut lite. Den som skriver ut lite har längst tid på sig att förlora pengar, och maskiner i den änden av hyllan har både högst kostnad per sida och minst bläck i lådan.

Att glömma vad som ligger i kartongen. En flaskmaskin kan ha bläck för 7 500 sidor med sig, alltså flera år innan du köper något alls. Flera billiga maskiner kommer i stället med några hundra sidor. Det är en verklig kostnad som infaller ungefär tre månader efter köpet.

Lönar det sig att ha skrivare hemma?

Nej, om du skriver ut mindre än ungefär trehundra sidor om året och inte behöver skanna. Ett bibliotek eller en kopieringsbutik några gånger om året kostar mindre än vad en oanvänd maskin gör av med på att hålla sig i form.

Ja, om du har barn i skolåldern, driver något litet vid sidan av, eller regelbundet ska ha papper in i datorn och inte bara ut ur den. Då är frågan inte om utan vilken, och svaret börjar med hur ofta du vill köpa bläck eller toner.

Ordlista