En bläckstråleskrivare kostar mellan sexhundra och femtusen kronor, och den
skillnaden säger nästan ingenting om vad den kommer att kosta dig. Talet som
avgör det står inte på kartongen: vad en utskriven sida kostar i bläck.
Det talet spänner trettiofem gånger i den här jämförelsen, från 3,4 öre till
1,20 kronor, och det går åt motsatt håll mot prislappen. Den här guiden går
igenom de tal som faktiskt avgör vilken skrivare du ska ha, i den ordning de
kostar pengar.
Flaska eller patron är hela frågan
Allt annat på den här sidan är en detalj vid sidan av den här. En
bläckstråleskrivare matas antingen ur flaskor du häller i en behållare, eller
ur patroner du klickar i och slänger.
Flaskmaskinerna kostar mellan tjugofem hundra och femtusen kronor. Patron-
maskinerna kostar mellan sexhundra och tolvhundra. Det låter som att patronen
vinner tills du räknar på bläcket, och då är skillnaden inte några procent utan
tjugo till trettiofem gånger.
Brother Brother DCP-T580DW (3 190 kr) skriver en svartvit sida för 3,4 öre.
HP HP DeskJet 2821e (699 kr) skriver samma sida för 1,20 kronor. Det är
samma papper, samma text och samma resultat.
Handeln har inget bra ord för skillnaden. Tillverkarna kallar sina flasksystem
EcoTank, Smart Tank, MegaTank och InkBenefit Tank, alltså fyra namn för samma
sak, och ingen butikshylla heter något som skiljer dem åt. Leta efter ordet
tank eller efter en bild på en flaska.
Räkna på fem tusen sidor, inte på prislappen
Fem tusen sidor är tio ris papper. För ett hushåll som skriver ut ett par
hundra sidor om året är det ett par decennier; för ett hemmakontor är det två
år. Räkna på det tal som gäller dig, och gör det så här: maskinens pris, plus
antalet sidor du kommer att skriva ut minus dem bläcket i lådan räcker till,
gånger kostnaden per sida.
Över fem tusen sidor kostar HP HP Smart Tank 5107 (2 490 kr) exakt vad
den kostade i kassan, eftersom bläcket som följde med räcker hela vägen.
HP HP DeskJet 2821e (699 kr) kostar då nästan sextusen kronor mer än
sitt hyllpris.
Brytpunkten mellan de två ligger på ungefär sextonhundra sidor, alltså drygt
tre ris. Skriver du mer än så under maskinens livstid är den dyra maskinen
billigare, och skillnaden växer med 1,16 kronor för varje sida därefter.
Bläcket i lådan är den största dolda posten
Alla skrivare kommer med bläck. Hur mycket skiljer sig sjuttiofem gånger.
Brother Brother DCP-T580DW (3 190 kr) kommer med bläck för 7 500 svartvita
sidor. HP HP DeskJet 2821e (699 kr) kommer med bläck för hundra. Det är
ett femtedels ris, alltså slut ungefär när du packat upp kartongen och skrivit
ut det du köpte skrivaren för.
Talet publiceras tyvärr inte av alla tillverkare, och det är skälet att det
inte betygsätts på den här sidan: fyra av nio maskiner anger det. Där det står
har vi skrivit ut det i tabellen. Där det inte står är det värt att fråga
butiken innan du köper, för det är den post som avgör vad det första året
kostar.
En sak att veta om flaskmaskinerna: bläcket som följer med dem är i regel en
full uppsättning, inte en provsats. Det är motsatsen till hur patronmaskinerna
levereras, där patronen i lådan ofta är en mindre variant än den du sedan köper.
Trefärgspatronen kastar bläck du betalat för
Titta på hur många behållare maskinen har. Talet är två eller fyra, och det
avgör vad ett färgbyte kostar.
Fyra betyder cyan, magenta, gul och svart var för sig. Tar gult slut köper du
gult. Två betyder svart plus en enda patron med alla tre färgerna i, och när
någon av dem tar slut åker hela patronen i soporna med resten kvar i sig.
Det är sällan bara några procent. Skriver du mycket blått och lite gult betalar
du för gult varje gång blått tar slut. På de billigaste maskinerna är
trefärgspatronen dessutom mycket liten: den som sitter i
HP HP DeskJet 2821e (699 kr) rymmer två milliliter totalt för alla tre
färgerna och räcker hundra sidor.
Fem av de nio maskinerna här har trefärgspatron. Samtliga fyra flaskmaskiner
har separata behållare.
Restbläckspatronen som ingen skyltar med
Bläckstråleskrivare rengör sitt skrivhuvud automatiskt, och bläcket som går åt
till det hamnar i en absorberande enhet inuti maskinen. På många modeller är
den enheten en förbrukningsvara som du byter och betalar för.
Canon Canon TS7650i (1 100 kr) har en sådan, och den kostar drygt
hundrafemtio kronor när den är full. Ingen av de svenska jämförelsesidor vi
läste inför den här sidan nämner att den finns.
Det är inget skäl att välja bort en maskin. Det är ett skäl att inte bli
förvånad, och att räkna in den om du jämför två maskiner som ligger nära
varandra.
Kapacitet är inte volym
Ett tal som ser jämförbart ut och inte är det: milliliter.
Canons största svarta patron till Canon Canon TS3750i (569 kr) rymmer
femton milliliter och räcker fyrahundra sidor. HP:s största svarta patron till
HP HP DeskJet 2821e (699 kr) rymmer fyra milliliter och räcker
tvåhundrafyrtio. Nästan fyra gånger volymen ger alltså knappt dubbla antalet
sidor.
Skälet är att bläcken är olika täta och att skrivhuvudena lägger olika mycket
per punkt. Det tal som går att jämföra är sidor, mätt enligt ISO/IEC 24711, och
det är den siffran vi räknar på. Står bara milliliter på förpackningen säger
den ingenting om vad du får.
Sidor i minuten är två olika mått
Här finns en fälla som varenda konkurrent går i. Två skrivare kan stå med 33
och 15 sidor i minuten och den med 15 vara snabbare.
Canon och Brother anger sina tal enligt ISO/IEC 24734, som mäter en blandning
av text och grafik i normalläge. Epson och HP anger i regel ppm, som är
utkastläge med tunn text. De två talen kommer inte ur samma provning och går
inte att ställa mot varandra.
Vi har därför inget betyg för hastighet på den här sidan, och vi skriver ut
vilken enhet varje tal är angivet i. Vill du jämföra två maskiner på fart,
kontrollera först att båda anger IPM.
Praktiskt spelar det mindre roll än det låter. På ett tresidigt dokument är
skillnaden mellan fältets snabbaste och långsammaste ungefär tjugo sekunder.
Dubbelsidigt är en pappersfråga
Automatisk dubbelsidig utskrift betyder att maskinen vänder arket åt dig. Alla
utom en av maskinerna här kan det, och den som inte kan det är
Canon Canon TS3750i (569 kr).
Att vända en bunt för hand går att göra, men i praktiken gör folk det två
gånger och slutar sedan. Följden är att maskinen gör av med dubbelt så mycket
papper som resten av fältet under hela sin livstid.
Pappersfacket avgör hur ofta du fyller på
Fälten här rymmer mellan 60 och 350 ark. Ett ris är 500.
Sextio ark är åtta ark åt gången i en vanlig hemsituation, och facket tar slut
mitt i det du skriver ut. Tvåhundrafemtio ark räcker ett halvår för de flesta
hushåll. Canon Canon GX6050 (5 000 kr) har dessutom två fack, vilket
betyder att vanligt papper och fotopapper kan ligga framme samtidigt.
Dokumentmataren, och när den betyder något
En dokumentmatare drar in en bunt original för skanning eller kopiering, i
stället för att du lyfter locket och lägger ett ark i taget.
Bara en av maskinerna här har en. Behöver du skanna flersidiga avtal,
kvittopärmar eller barnens skolpapper regelbundet är det en av de få
egenskaperna på den här sidan som verkligen ändrar hur lång tid en uppgift tar.
Skannar du ett papper i månaden är den utan betydelse.
Wifi, 5 GHz och nätverksuttaget
Varenda maskin här har wifi. Två har det på 5 GHz, och två har ett
nätverksuttag.
Tvågigahertzbandet delas i ett vanligt hem med högtalare, lampor, termostater
och allt annat uppkopplat, och en skrivare som ska ta emot ett dokument medan
någon strömmar film hamnar sist i kön. Det märks som att utskriften "fastnar".
Femgigahertzbandet är mindre trångt, och ett nätverksuttag tar bort frågan helt.
Bor du i en tvåa med få enheter spelar det ingen roll. Bor du i ett hus med
trettio uppkopplade prylar är det den vanligaste orsaken till att en skrivare
känns långsam utan att vara det.
Kompatibelt bläck sänker allt, men flyttar ingenting
Till nästan varje maskin här finns bläck från andra tillverkare än den som
byggt skrivaren, och det ligger tjugo till fyrtio procent under originalet.
Vi räknar inte med det, av två skäl. Kapaciteten är sällan angiven och aldrig
mätt enligt ISO, så talen går inte att jämföra. Och rabatten är ungefär lika
stor på alla maskiner, så den sänker hela fältet utan att ändra ordningen.
Är du bekväm med kompatibelt bläck blir varje patronmaskin på den här sidan
billigare att äga. Skillnaden mot en flaskmaskin är ändå tio till tjugo gånger.
Bläck eller laser
Den korta versionen: bläck om du skriver ut färg eller foton, laser om du
skriver ut mycket svart text och vill ha den knivskarp.
En laserskrivare tål dessutom att stå oanvänd. Ett skrivhuvud i en
bläckstråleskrivare kan torka igen om maskinen står månader utan att användas,
och rengöringen kostar bläck. En flaskmaskin som används varje vecka har inte
det problemet.
Numera är den ekonomiska skillnaden mindre än den brukade vara. En flaskmatad
bläckstråleskrivare skriver svart billigare än de flesta laserskrivare i samma
prisklass, och den skriver färg för samma pengar.
Lönar det sig?
Nej, om du skriver ut mindre än ungefär trehundra sidor om året och inte
behöver skanna. En skrivare som står oanvänd torkar igen, och att gå till ett
bibliotek eller en kopieringsbutik ett par gånger om året kostar mindre än
bläcket som förbrukas på rengöring.
Ja, om du har barn i skolåldern, driver något litet vid sidan av eller skriver
ut etiketter och biljetter regelbundet. Då är frågan inte om utan vilken, och
svaret på den frågan är nästan alltid en maskin med flaskor.
Vanliga misstag
Att jämföra på hyllpriset. Det är det tal som säger minst om vad maskinen
kommer att kosta.
Att köpa billigast för att "det blir nog inte så mycket". Utskriftsvolymen
brukar bli högre än man tror, och den billiga maskinen är den dyra så fort den
passerar några ris papper.
Att jämföra sidor i minuten mellan märken. Se avsnittet ovan.
Att glömma vad som ligger i lådan. Två maskiner med samma kostnad per sida
kan skilja flera hundra kronor det första året.
Ordlista