En laserskrivare kostar mellan tolvhundra och trettiosexhundra kronor, och den
skillnaden säger nästan ingenting om vad den kommer att kosta dig. Talet som
avgör det står inte på kartongen: vad en utskriven sida kostar i toner.
Det talet spänner från 8 öre till 78 i den här jämförelsen. Nio gånger, inom
samma produktkategori, mellan maskiner som ser likadana ut på hyllan. Den här
guiden går igenom de tal som faktiskt avgör vilken skrivare du ska ha, i den
ordning de kostar pengar.
Prislappen och driftkostnaden går åt motsatt håll
Det första du behöver veta är att de två talen inte bara skiljer sig åt. De
pekar åt olika håll.
HP LaserJet M110w (1 390 kr) är billigast att köpa av de tolv och
dyrast att äga. Den enda tonerkassett som säljs till den i Sverige räcker 950
sidor, vilket ger 78 öre per utskrivet ark.
HP LaserJet Tank 1504w (3 617 kr) är dyrast att köpa och billigast att
äga, med 8 öre per sida.
Räknat över 10 000 sidor, alltså fyra år för den som skriver 200 i månaden,
kostar den billiga maskinen 9 519 kronor allt inräknat och den dyra 4 026.
Skillnaden är 5 493 kronor till den dyras fördel, och den växer med 70 öre för
varje sida därutöver.
Skälet är hur tonern säljs. En vanlig laserskrivare tar en kassett med
tonerpulver och en trumma i samma plasthölje. Tank-modellen tar en flaska som
hälls i, så du betalar bara för pulvret. En påfyllning för 5 000 sidor kostar
409 kronor. En Brother-kassett för 3 000 sidor kostar 1 419.
Trumman är en egen vara på hälften av maskinerna
Trumman är den valsen som laddas av lasern och för över tonern till pappret.
Den slits ut, och den är den post som oftast faller bort när driftkostnader
jämförs.
Brother och Xerox säljer den separat. HP och Canon bygger in den i
tonerkassetten, så där finns bara en sak att köpa. Det låter som en
detaljfråga och är det inte: en Brother-trumma kostar 1 425 kronor och räcker
omkring 15 000 sidor, vilket lägger 10 öre på varje sida utöver tonern.
För Brother HL-L2445DW (1 956 kr) betyder det att kostnaden per sida
är 57 öre och inte 47. Det är sjutton procents skillnad, och den flyttar
maskinen tre placeringar i vår rankning. Ingen av de sju svenska
jämförelsesidor vi läste nämner trumman över huvud taget.
De flesta hem kommer aldrig dit. 12 000 till 15 000 sidor är fem år för den som
skriver 200 i månaden, och köper du en Xerox B230 (1 299 kr) är
bildenheten sannolikt något du aldrig rör. Men skriver du mer än så, eller
köper begagnat, är det första du ska fråga hur långt trumman gått.
Tonern i lådan avgör vad första året kostar
Alla laserskrivare kommer med toner. Hur mycket skiljer sexton gånger.
HP LaserJet Tank 1504w (3 617 kr) levereras förfylld för 5 000 sidor
och HP LaserJet Pro 4002dn (2 380 kr) med en full kassett på 2 900.
I andra änden ligger HP LaserJet M110w (1 390 kr) med 300 sidor, som
tar slut ungefär när det första pappersriset gör det.
Talet följer inte priset ens inom ett märke. Fyra Brother-maskiner i
jämförelsen tar exakt samma kassett och kostar mellan tretton och tjugotre
hundra kronor. Tre av dem kommer med 700 sidor,
Brother HL-L2445DW (1 956 kr) med 1 200. Det är 500 sidor gratis,
värda ungefär 240 kronor räknat på kassettpriset.
Uppgiften står i tillverkarnas datablad och nästan aldrig i en butiks
produkttext, vilket är skälet att den sällan kommer med i en jämförelse.
Så räknar du ut din egen brytpunkt
Formeln är kort och du behöver bara två tal per maskin.
Ta prisskillnaden mellan två skrivare och dela med skillnaden i kostnad per
sida. Resultatet är hur många sidor du måste skriva innan den dyrare maskinen
har hämtat in mellanskillnaden.
Mellan HP LaserJet M110w (1 390 kr) och
HP LaserJet Tank 1504w (3 617 kr) blir det 2 227 kronor delat med 70
öre, alltså omkring 3 200 sidor. Knappt sju ris papper. Mellan
Brother HL-L2400DW (1 361 kr) och
HP LaserJet Pro 4002dn (2 380 kr) blir det ungefär 3 900 sidor.
Slå upp hur många sidor du skrev förra året, om skrivaren du har kan berätta
det. Ligger du över tvåtusen om året är den dyrare maskinen nästan alltid rätt
affär.
Kapaciteten är mätt på ett standarddokument
Talen för hur långt en kassett räcker är inte hittepå, och de är inte heller
löften. De mäts enligt ISO/IEC 19752, som utgår från ett bestämt testdokument
med ungefär fem procents svärta på arket.
Det motsvarar en normal sida löpande text. Skriver du tabeller med fyllda
rutor, mörka rubriker eller bilder går tonern fortare åt, ibland dubbelt så
fort.
Det spelar mindre roll för valet än man tror, eftersom alla tillverkare mäter
på samma dokument. Ditt eget material drar mer hos allihop, så ordningen
mellan maskinerna står kvar även om talen sjunker.
Hastigheten märks bara på buntar
Sidor i minuten står stort på varje kartong och betyder mindre än det låter.
Spannet i jämförelsen är 20 till 48 sidor i minuten. På ett tiosidigt dokument
är det 30 sekunder mot 13, alltså ingenting. På hundra sidor kursmaterial är
det fem minuter mot två, och det är där Brother HL-L5210DW (3 580 kr)
tjänar in sitt högre pris.
Talet som faktiskt märks i ett hem är ett annat: tiden till första sidan.
Brother HL-L2400DW (1 361 kr) behöver 17,5 sekunder från viloläge,
Canon i-SENSYS LBP246dw (2 390 kr) fem. Skriver du ut enstaka ark
flera gånger om dagen är det den siffran du lever med.
Dubbelsidigt är en pappersfråga
Tio av de tolv maskinerna vänder arket automatiskt. Det låter som bekvämlighet
och är i praktiken en fråga om hur mycket papper du köper.
En maskin utan funktionen gör av med dubbelt så många ark på samma dokument.
En tjugosidig rapport blir tjugo ark i stället för tio, varje gång.
HP LaserJet Tank 1504w (3 617 kr) gör det manuellt: den skriver udda
sidor, väntar, och du vänder bunten och lägger tillbaka den rättvänd. Det
fungerar, men de flesta slutar använda det efter ett par gånger eftersom en
felvänd bunt betyder att hela jobbet ska göras om.
HP LaserJet M110w (1 390 kr) kan det inte alls.
Pappersfacket avgör hur ofta du fyller på
Facken i jämförelsen rymmer 150 till 350 ark. Ett ris innehåller 500.
150 ark betyder påfyllning ungefär varannan vecka för den som skriver
dagligen. 250 ark, som är det vanligaste måttet här, räcker en månad. 350 ark
i HP LaserJet Pro 4002dn (2 380 kr) räcker en normal månad med
marginal, och den går dessutom att bygga ut till 900.
Titta också på utmatningen, som få gör. Canon i-SENSYS LBP122dw (1 990 kr)
tar 50 ark i utmatningsfacket, alltså en tredjedel av vad de flesta klarar. En
bunt på hundra sidor rasar ut över bordet.
Skanner, och skillnaden mellan glas och matare
En multifunktionsmaskin kostar några hundra kronor mer och är värd det om du
har papper att digitalisera. Men det finns två sorter, och skillnaden mellan
dem är större än skillnaden mellan att ha en skanner och inte ha en.
Brother DCP-L2620DW (2 080 kr) har en flatbädd, alltså ett glas med
lock. Varje original läggs dit för sig. Det räcker för en handfull dokument i
månaden.
Brother MFC-L2800DW (2 290 kr) har dessutom en dokumentmatare för 50
ark, som drar in en hel bunt av sig själv. En årsbunt kvitton eller ett
tolvsidigt hyresavtal går in i ett svep. Har du buntar att skanna tjänar du in
mellanskillnaden första kvällen.
Ingen av matarna i jämförelsen läser båda sidorna av ett original i samma
pass. Dubbelsidiga papper måste vändas för hand oavsett.
Färg kostar mer än fyra tonrar
HP Color LaserJet Pro 3202dw (3 590 kr) är den enda färgmaskinen i
jämförelsen, och den visar båda sidorna av vad färg innebär.
Det goda: den skriver 25 sidor i minuten i färg och 25 i svartvitt, alltså
ingen straffavgift för att välja färg, och en svartvit sida kostar 34 öre
vilket är lägre än sju av de elva rena svartvita maskinerna.
Det dyra: lådan innehåller bara 600 sidor svart och 500 per färg, och en full
uppsättning nya färgtoner kostar över sex tusen kronor, alltså mer än
skrivaren. Skriver du färg någon gång i halvåret är ett tryckeri billigare.
Brothers färglasrar bär dessutom fyra tonrar, en trumenhet, ett
överföringsband och en spilltonerlåda, alltså fyra förbrukningsvaror mer än
någon svartvit maskin. Det är skälet att vi jämför på den svartvita sidan.
Wifi, 5 GHz och nätverksuttaget
Nästan alla skrivare har wifi i dag, så frågan är inte om utan vilket.
Femgigahertzbandet är det som skiljer. I ett hus där mobiler, tv, högtalare
och lampor redan trängs på 2,4 gigahertz är det skillnaden mellan en utskrift
som startar direkt och en som ibland får vänta på sin tur.
Brother HL-L2400DW (1 361 kr) har det, trots att den är billig, medan
flera dyrare maskiner här bara har 2,4.
Nätverksuttaget är den andra frågan, och den är enkel: har du en router du kan
ställa skrivaren bredvid är kabel alltid stabilare.
HP LaserJet Pro 4002dn (2 380 kr) är den enda maskinen här som saknar
wifi helt, och det är den enda verkliga invändningen mot den.
Kompatibel toner sänker allt, men flyttar ingenting
Till nästan varje maskin i jämförelsen finns kassetter från tredje part, och
prisskillnaden är påtaglig. En kompatibel Brother-kassett för 3 000 sidor
kostar 918 kronor mot originalets 1 419, alltså 35 procent mindre.
Vi räknar ändå på originaltoner. Kapaciteten på kompatibla kassetter är inte
alltid angiven och aldrig mätt av skrivarens tillverkare, och en jämförelse
behöver ett tal som tagits fram på samma sätt för alla tolv.
Det ändrar inte vilken maskin du ska välja. Rabatten är ungefär lika stor för
allihop, så ordningen mellan dem står kvar. Den som köper kompatibelt kan
räkna ned varje tal i tabellen med grovt en tredjedel.
Laser eller bläck
Kommer du hit och fortfarande tvekar är det enda som avgör hur ofta du skriver
ut och vad.
Laser vinner på text och på att stå still. Tonern är ett pulver som inte
torkar, så en maskin som stått oanvänd i tre månader skriver ut direkt. En
bläckstråleskrivare kan behöva rensa munstycken och göra av med bläck innan
den första sidan kommer ut, och gör det varje gång den startas.
Bläck vinner på foton. En laser smälter fast pulver, vilket ger knivskarp text
och platta färgövergångar, och fotopapper hör inte hemma i en laser.
Driftkostnaden är däremot ingen självklar seger för lasern. En laserskrivare
på 78 öre per sida är dyrare än en bläckstråleskrivare med tanksystem, och det
är precis den jämförelsen HP LaserJet Tank 1504w (3 617 kr) är byggd
för att vinna: samma påfyllningsprincip som en bläcktank, fast med toner.