Hoppa till innehållet
Smartatest.se

Guider

Utomhustimer: mekanisk, digital eller smart?

Priset förutsäger inte kapaciteten i den här kategorin. Julas mekaniska timer på 49,90 kronor klarar 3 500 W medan deras digitala på 99,90 stannar vid 1 800, och ett skymningsrelä för 129 kronor klarar 1 000. Den som köper den lite bättre till motorvärmaren köper alltså ofta den som inte räcker. Svara på de tre frågorna nedan så får du veta vad som faktiskt behövs.

Timerväljaren

Vad ska timern styra?
När ska den användas?
Vill du kunna ändra tiden på avstånd?

Svara på de tre frågorna, så får du veta vilken sorts timer som räcker och vilka av produkterna vi rankat som uppfyller kraven.

Effekterna ovan är typiska svenska värden och ersätter inte apparatens egen märkning. Kupévärmaren är den post som oftast glöms bort: den kan ensam dra mer än själva motorvärmaren.

Räkna ihop hela lasten, inte bara den apparat du tänker på

Effekten står oftast på en dekal på apparaten, ibland i ampere i stället för watt, och då är effekten ampere gånger 230. Lägg på tjugo procent marginal på summan. En apparat som står på i timmar ska inte ligga precis på gränsen, och märkeffekten på förpackningen är ett typvärde snarare än ditt värde.

Motorvärmaren är det vanligaste räknefelet. Själva motorvärmaren ligger ofta mellan 400 och 1 000 W, vilket ryms i nästan vad som helst. Men kupévärmaren som sitter på samma uttag kan ensam dra 1 500 W eller mer, och det är summan timern ska klara. Har du båda ska du leta efter märkningen 3 680 W, som är 16 ampere.

Pumpar, fläktar och kompressorer är ett eget fall. De drar en startström som under någon sekund ligger flera gånger över märkeffekten, och den toppen syns inte i siffran på apparaten. Ta 16 A även när märkeffekten ser låg ut.

Astro behövs inte alltid, och det är säsongen som avgör

En astrotimer räknar ut när solen går upp och ner på din plats och flyttar tändningen efter årstiden. Ett skymningsrelä löser samma sak enklare genom att mäta hur ljust det faktiskt är. Båda gör att du aldrig behöver ställa om.

Men behovet finns bara om belysningen ska gå över en längre period. Mellan december och juni flyttar sig solnedgången i Sverige omkring sju timmar, och en timer med fast klockslag blir då grovt fel. Under en julsäsong på sex veckor rör den sig i stället knappt tjugo minuter, och där tillför astrofunktionen ingenting som är värt att betala för.

Det är därför guiden rekommenderar en mekanisk timer till julbelysningen även om du svarat att lasten är stor. Frågan guiden besvarar är vad som räcker, inte vad som är mest avancerat.

Fjärrstyrning är ett eget svar

Vill du kunna ändra tiden när du inte står bredvid produkten krävs en smart plugg med wifi, Zigbee eller Z-Wave. Det finns en mellanform som är lätt att missa: en Bluetooth-styrd plugg programmeras från mobilen men bara inom cirka femton meter. Det räcker för att slippa böja sig ner och trycka på segment, men inte för att släcka hemifrån jobbet.

Fjärrstyrningen har ett verkligt värde just för motorvärmaren, eftersom avresetiden ändras oftare än julbelysningens tändningstid. Den har ett betydligt mindre värde för en ljusslinga som ska lysa samma timmar varje kväll i sex veckor.

Zigbee och Z-Wave kräver dessutom en hubb. Har du ingen sedan tidigare är en wifi-plugg det enklare valet, även om radion i sig är sämre.

Vanliga frågor

Hur många watt klarar en utomhustimer?

Spannet är fyra gånger inom samma kategori. De bästa är märkta för 3 680 W, motsvarande 16 ampere. En vanlig mekanisk utomhustimer ligger runt 3 500 W. Digitala timers ligger ofta lägre: Julas digitala utomhustimer stannar vid 1 800 W. Ett skymningsrelä klarar typiskt 1 000 W. Siffran står i produktens specifikation och är det första du ska kontrollera, eftersom den inte följer priset.

Behöver jag astrofunktion till julbelysningen?

Nej, inte för en säsong i december. Solnedgången rör sig knappt tjugo minuter under de sex veckor julbelysningen är uppe, så ett fast klockslag som du ställer en gång fungerar hela säsongen. Astrofunktion eller skymningsrelä blir intressant först när belysningen ska gå året runt, eftersom solnedgången då flyttar sig omkring sju timmar mellan vinter och sommar.

Vad är skillnaden mellan astrotimer och skymningsrelä?

En astrotimer räknar ut solens upp- och nedgång utifrån datum och plats, med en formel. Ett skymningsrelä mäter i stället hur ljust det verkligen är med en sensor. Astro fungerar oavsett var sensorn sitter och kan förskjutas med ett antal minuter, men kräver att produkten vet var den står. Skymningsreläet är okänsligt för allt det men känsligt för placeringen: sitter sensorn där gatubelysningen lyser på den tänder den aldrig.

Kan jag använda en inomhustimer utomhus om den sitter torrt?

Nej. Elsäkerhetsverket sätter IP44 som gräns för det som placeras på mark utomhus, och en inomhustimer är typiskt IP20: skyddad mot fingrar men inte mot vatten. Att lägga den i ett skyddat läge eller i en påse gör den inte godkänd, och fukt i en produkt med 230 volt är en brandrisk snarare än ett funktionsproblem.

Fungerar timern om strömmen går?

Det beror på typen. En mekanisk timer stannar och tappar tiden, så den går fel med exakt avbrottets längd tills någon ställer om den. En digital med backupbatteri behåller tiden, och batteriet räcker ofta ett par dygn eller mer. En smart plugg behåller schemat i minnet men kan tappa fjärrstyrningen så länge nätet är nere. Ett skymningsrelä har ingen klocka alls och kan därför inte gå fel.

Testerna som använder verktyget

Samma verktyg finns inbyggt i köpguiden på de här sidorna, tillsammans med produkterna det gäller.

Fler verktyg