Hoppa till innehållet
Smartatest.se

Guider

Vinterkostnad luftvärmepump: vad etikettens vinter och en svensk kostar

Energiklassen på en luftvärmepump är räknad för en uppvärmningssäsong som bottnar på 10 minusgrader. Talet för en säsong som bottnar på 22 är frivilligt att ange, och det är det som liknar en svensk vinter. Räknaren visar vad de två talen betyder i kronor för ditt hus.

Vinterkostnad luftvärmepump

Etikettens vinter, ner till 10 minusgrader

5 830 kr

2 830 kWh el vid årsvärmefaktor 5,3.

En svensk vinter, ner till 22 minusgrader

7 186 kr

3 488 kWh el vid årsvärmefaktor 4,3.

En vinter som den kalla säsongen beskriver kostar 1356 kronor mer än etikettens tal antyder, alltså 23 procent över.

Samma värme med direktverkande el kostar 30 900 kr. Pumpen sparar 25 070 kronor i den mildare vintern och 23 714 i den kalla, alltså är den lönsam i båda fallen.

Varför två tal för samma maskin?

Energimärkningen räknar tre uppvärmningssäsonger med olika dimensionerande utetemperatur: 2 plusgrader, 10 minusgrader och 22 minusgrader. Bara den mellersta är obligatorisk att ange, och det är därför den nästan alltid är den du ser i en annons. Den kalla är frivillig, och flera tillverkare lämnar den tom.

Årsvärmefaktorn beskriver en hel säsong och innehåller redan den tillsatsvärme som behövs när pumpen inte räcker till. Räkningen är därför uppvärmningsbehovet delat med årsvärmefaktorn, och ingenting läggs till ovanpå.

Årsvärmefaktorerna är tillverkarnas egna registreringar i EU:s produktregister EPREL. Uppvärmningsbehovet och elpriset är dina egna, och resultatet är en storleksordning att väga två maskiner med, inte en driftsbudget: verklig förbrukning beror på hur huset är byggt, var innedelen sitter och hur vintern faktiskt blir.

Bara den mildare säsongen är obligatorisk

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 626/2011 räknar tre uppvärmningssäsonger, och skiljer dem åt på den dimensionerande utetemperaturen: varmare säsong 2 plusgrader, genomsnittlig 10 minusgrader och kallare 22 minusgrader. Förordningen säger att uppgiften för den genomsnittliga säsongen är obligatorisk, och att det är frivilligt att ange effektiviteten för varmare eller kallare säsonger.

Följden är att energiklassen i en annons nästan alltid beskriver den mellersta vintern. Energimyndigheten säger själv åt köpare att leta efter talen för nordiskt klimat, och skriver samtidigt att den delen av etiketten ibland är tom.

Skillnaden mellan de två talen är stor

Panasonic HZ25ZKE har årsvärmefaktorn 5,3 i den genomsnittliga säsongen och 4,3 i den kalla. Mitsubishi Hero 2.0 LN35 går från 5,1 till 3,9, och Bosch Climate 7100i Set 50 från 4,6 till 3,4. Varje maskin med båda talen tappar minst ett energiklassteg när säsongen byts.

Räknaren översätter det till kronor, eftersom det är den formen frågan går att besvara i. Ett hus som behöver 15 000 kilowattimmar värme betalar tusentals kronor mer per vinter med det lägre talet, och det är samma maskin i båda fallen.

Ingenting läggs till för tillsatsvärme

Årsvärmefaktorn beskriver en hel säsong och innehåller redan den el som går åt när pumpen inte räcker till och elpatronen går in. Elåtgången är därför uppvärmningsbehovet delat med årsvärmefaktorn, rakt av.

Det tal som säger hur stor del av vinterbehovet en pump klarar själv är en kvot mellan effekter vid dimensionerande temperatur, inte mellan energier över en säsong. Det går alltså inte att använda som energiandel, och räknaren gör inte det.

Vanliga frågor

Varför har samma värmepump två olika årsvärmefaktorer?

För att energimärkningen räknar tre uppvärmningssäsonger med olika dimensionerande utetemperatur, och en pump kan ha ett tal för var och en. Den genomsnittliga säsongen bottnar på 10 minusgrader och är obligatorisk att ange. Den kallare bottnar på 22 minusgrader och är frivillig. Talet i annonsen är därför nästan alltid det mildare, och det är inte fel, bara räknat för en annan vinter än den svenska.

Hur mycket el drar en luftvärmepump per år?

Uppvärmningsbehovet delat med årsvärmefaktorn. Ett hus som behöver 15 000 kilowattimmar värme och en pump med årsvärmefaktor 5,3 landar på omkring 2 800 kilowattimmar el, medan samma hus med samma pump i den kalla säsongen behöver omkring 3 500. Med direktverkande el hade det kostat 15 000 kilowattimmar, vilket är skälet att pumpen lönar sig i båda fallen.

Vilket uppvärmningsbehov ska jag fylla i?

Den del av husets elanvändning som går till värme, i kilowattimmar per år. Står den inte specificerad på elräkningen är en genomsnittlig svensk villa omkring 20 000 kilowattimmar i allt enligt Energimarknadsbyrån, och hushållselen är den mindre delen av det. Har du fjärrvärme eller en panna i dag gäller motsvarande energimängd, inte kronorna du betalar för den.

Vilket elpris ska jag räkna med?

Det du faktiskt betalar per kilowattimme med nätavgift, energiskatt och moms inräknat, eftersom det är den summan varje sparad kilowattimme är värd. Förvalet 2,06 kronor är Energimarknadsbyråns genomsnitt för villor under 2025. Har du ett rörligt avtal är vinterpriset högre än årsgenomsnittet, och det är också då pumpen går som mest.

Testerna som använder verktyget

Samma verktyg finns inbyggt i köpguiden på de här sidorna, tillsammans med produkterna det gäller.

Fler verktyg