Guider
Vinterkostnad luftvärmepump: vad etikettens vinter och en svensk kostar
Energiklassen på en luftvärmepump är räknad för en uppvärmningssäsong som bottnar på 10 minusgrader. Talet för en säsong som bottnar på 22 är frivilligt att ange, och det är det som liknar en svensk vinter. Räknaren visar vad de två talen betyder i kronor för ditt hus.
Vinterkostnad luftvärmepump
Etikettens vinter, ner till 10 minusgrader
5 830 kr
2 830 kWh el vid årsvärmefaktor 5,3.
En svensk vinter, ner till 22 minusgrader
7 186 kr
3 488 kWh el vid årsvärmefaktor 4,3.
En vinter som den kalla säsongen beskriver kostar 1356 kronor mer än etikettens tal antyder, alltså 23 procent över.
Samma värme med direktverkande el kostar 30 900 kr. Pumpen sparar 25 070 kronor i den mildare vintern och 23 714 i den kalla, alltså är den lönsam i båda fallen.
Varför två tal för samma maskin?
Energimärkningen räknar tre uppvärmningssäsonger med olika dimensionerande utetemperatur: 2 plusgrader, 10 minusgrader och 22 minusgrader. Bara den mellersta är obligatorisk att ange, och det är därför den nästan alltid är den du ser i en annons. Den kalla är frivillig, och flera tillverkare lämnar den tom.
Årsvärmefaktorn beskriver en hel säsong och innehåller redan den tillsatsvärme som behövs när pumpen inte räcker till. Räkningen är därför uppvärmningsbehovet delat med årsvärmefaktorn, och ingenting läggs till ovanpå.
Årsvärmefaktorerna är tillverkarnas egna registreringar i EU:s produktregister EPREL. Uppvärmningsbehovet och elpriset är dina egna, och resultatet är en storleksordning att väga två maskiner med, inte en driftsbudget: verklig förbrukning beror på hur huset är byggt, var innedelen sitter och hur vintern faktiskt blir.
Bara den mildare säsongen är obligatorisk
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 626/2011 räknar tre uppvärmningssäsonger, och skiljer dem åt på den dimensionerande utetemperaturen: varmare säsong 2 plusgrader, genomsnittlig 10 minusgrader och kallare 22 minusgrader. Förordningen säger att uppgiften för den genomsnittliga säsongen är obligatorisk, och att det är frivilligt att ange effektiviteten för varmare eller kallare säsonger.
Följden är att energiklassen i en annons nästan alltid beskriver den mellersta vintern. Energimyndigheten säger själv åt köpare att leta efter talen för nordiskt klimat, och skriver samtidigt att den delen av etiketten ibland är tom.
Skillnaden mellan de två talen är stor
Panasonic HZ25ZKE har årsvärmefaktorn 5,3 i den genomsnittliga säsongen och 4,3 i den kalla. Mitsubishi Hero 2.0 LN35 går från 5,1 till 3,9, och Bosch Climate 7100i Set 50 från 4,6 till 3,4. Varje maskin med båda talen tappar minst ett energiklassteg när säsongen byts.
Räknaren översätter det till kronor, eftersom det är den formen frågan går att besvara i. Ett hus som behöver 15 000 kilowattimmar värme betalar tusentals kronor mer per vinter med det lägre talet, och det är samma maskin i båda fallen.
Ingenting läggs till för tillsatsvärme
Årsvärmefaktorn beskriver en hel säsong och innehåller redan den el som går åt när pumpen inte räcker till och elpatronen går in. Elåtgången är därför uppvärmningsbehovet delat med årsvärmefaktorn, rakt av.
Det tal som säger hur stor del av vinterbehovet en pump klarar själv är en kvot mellan effekter vid dimensionerande temperatur, inte mellan energier över en säsong. Det går alltså inte att använda som energiandel, och räknaren gör inte det.
Vanliga frågor
Varför har samma värmepump två olika årsvärmefaktorer?
Hur mycket el drar en luftvärmepump per år?
Vilket uppvärmningsbehov ska jag fylla i?
Vilket elpris ska jag räkna med?
Testerna som använder verktyget
Samma verktyg finns inbyggt i köpguiden på de här sidorna, tillsammans med produkterna det gäller.
Bädda in guiden
Klistra in koden på din egen sida så visas guiden där. Den fungerar likadant som här och länkar bara till våra egna sidor, aldrig till en butik.
Med automatisk höjd
Rutan blir lika hög som guiden, både på telefon och dator.
Utan skript
För publiceringsverktyg som tar bort skript, till exempel Sitevision. Rutan får en fast höjd på 1120 pixlar.
Fler verktyg
- Vilken luftapparat behöver du?Tre frågor om besvär, uppmätt luftfuktighet och utrymme, så får du veta vilken av de tre luftapparaterna som löser ditt problem, eller om svaret är att du inte behöver någon alls.
- Badtunna eller spabad: vad kostar det per år?Skriv hur ofta du badar och var du köper veden, så ställs badtunnans ved mot spabadets el per år, och du ser från hur många bad badtunnan blir dyrast.
- Klor och pH i spabadetSkriv vad teststickan visar, så ser du om pH och klor är rätt i spabadet och hur många gram klorgranulat som behövs för att nå rätt halt.
- Bär underlaget spabadet?Välj akrylbad eller uppblåsbart, eller skriv egna mått, så räknas lasten per kvadratmeter ut och ställs mot vad ett golv och en balkong i ett bostadshus byggs för.
- FärgtemperaturväljareDra i reglaget och se skillnaden mellan levandeljusvarmt och kallt dagsljus. Med rekommendationer för vilket rum som vill ha vilken kelvin.
- Luft/vatten eller bergvärme?Bergvärmen drar mindre el, men borrhålet kostar. Ange ditt värmebehov, ditt elpris och vad offerterna skiljer, så ser du hur många år det tar innan skillnaden är betald.